Jag håller tidvis på att översätta sånger från nordiska artister. Av bland annat färöiska sångaren Eivør, mest för egen del. Hon sitter på en sångskatt som jag har följt sedan jag hörde henne i Kungälv, där hon gav en konsert 2003. Hela grejen betyder några timmar med ordböcker och "språksilar" från färöiska genom engelska, isländska, danska innan jag lyckas skapa en svensk text version som matchar sångens själ och är sångbar. Kul hobby.
Det är rätt fantastiskt egentligen. Färöarna har bara drygt 49 000 invånare (något tusental bor utanför i diasporan). Ändå har de lyckats få fram riktigt spännande kulturpersonligheter. Målare som Tróndur Patursson, kompositören Kristian Blak, sångaren Lena Anderssen och metal-bandet Týr har alla gjort avtryck internationellt i sina respektive områden. Men i mitt tycke lyser Eivør allra starkast som stjärna, när vi pratar om Färöarna. Nuförtiden är det mesta från henne på engelska (fast nya skivan "Slør" släpptes på både engelska och färöiska, precis som "Mannabarn", för några år sedan.) Jag minns henne från bandet Clickhaze innan hon gjorde sin solodebut på tidigt 2000-tal. Det är fantastiskt att hennes musik har blivit så populär runtom i världen - trots, eller kanske hellre på grund av att hon var stolt över sitt språk och använde det i modern musik.
Det är nog så. Älvdalen, ett område i norra Dalarna, skulle behöva en Eivør. Samhället med ca 7000 invånare i kommunen, bärare av det gamla språket. Det gamla språket som skulle behöva föras in i det moderna kulturella "finrummet" och på sätt medvetandegöra älvdalska. En artist eller grupp borde resa sig upp, skala av lite av "det musik ska låta som", som tar sin identitet och sitt konstnärskap på allvar. Mixa modernt med gammalt? Jo, kanske. Men inte lika "smalt" som Lena Willemarks skiva "Windogur" i så fall, eller så dansbands-vänligt som gruppen Övdalsfuäks CD "Vänskap". Det behöver till något unikt. Ett steg i rätt riktning men för isolerat till en liten grupp är användaren brunnsbergsif på youtube, och deras upptempo "ig ir grann og ig wet åv er".
Jag efterlyser duktiga musiker eller artister från Älvdalen. Det behövs en älvdalsk Eivør. Hoppas det händer, hoppas det blir populärt... hoppas det blir en kulturbärare.
English:
Now and then I am translating songs by Nordic artists. Among them the Faroese singer Eivør, it's mostly for my own amusement. She has a treasure of songs I have followed ever since I listened to her live in Kungälv, where she gave a concert in 2003. The whole thing means hours with dictionaries and "language-sieve" from Faroese through English, Icelandic and Danish before I manage to come up with lyrics in Swedish that match the soul of the song and is singable. Fun hobby.
It is rather amazing really. The Faroe Islands has a population about 49 000 strong (and about thousand living in the diaspora). Despite its size the country has produced really interesting cultural people. Painters such as Tróndur Patursson, the composer Kristian Blak, singer Lena Anderssen and metal band Týr have all left a mark within their fields respectively. In my view no other star shines brighter than Eivør, when we are talking about the Faroe Islands. Nowadays, most material by her are predominantly in English (although her newest album "Slør", was released in two languages, just as "Mannabarn" a couple of years back). I remember her Clickhaze days too before she went solo for real in the early 2000's. It is fantastic that her music has become so popular all around the world - despite of, or perhaps better yet because of her being proud of her language and using it in modern music.
That is probably the case. Elfdalcarlia, an area in the northern part of Dalcarlia, would need an Eivør of their own. The community with about 7000 people within its muncipality, bearer of the old language. The old language would need to be transported in the modern cultural "sitting room" and in that way make concious the importance of Elfdalcarlian. An artist or a group should rise up, shed the notion of how "music should sound like", taking their identity seriously as well as their artistry. Mix modern and old? Well, maybe. But not as "narrow" as Lena Willmarks album "Windogur" in that case, neither as dance-band friendly as Övdalsfuäk's CD "Vänskap" (yes, I own both albums). One step in the right direction, however isolated and how much of an inside joke it was for a smaller group, is the user brunnbergsif on youtube, and their up-tempo cover song: "ig ir grann og ig wet åv er".
I'm wanting to see skilled musicians or artists from Elfdalcarlia. An Elfdalcarlian Eivør is needed. I hope it happens, I hope it becomes popular.... I hope it becomes a cultural bearer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar