...och vad är min roll i det hela? Hemligt! / ...and what is my part in all of it? Secret!
Några trådar har dragits kors och tvärs bakom kulisserna i det som kallas livet. Nu står det rätt klart att jag har fått en roll i vårens uppsättning av William Shakespeares "En midsommarnattsdröm". Det är flera plus i kanten för detta. För det första är det ett känt verk, för det andra utmanas jag som amatörskådespelare i annat än mestadels barnteater och för det tredje verkar det som att den kommer att uppföras på Landskrona Teater. Denna magnifika och romantiska byggnad, både in- och utvändigt.
Mer info följer allteftersom. Men detta är en fantastisk möjlighet och ett stort privilegium om allt faller på plats.
English: Some strings here and there have been pulled behind the backdrop of what we call life. Now it is quite clear that I have been given a part in this Spring's production of William Shakespeare's "A midsummer night's dream". There are several perks with that. Firstly it's a well-known piece, secondly it challenges me as an amateur actor other than mostly doing children's theatre and thirdly it appears to be staged at Landskrona Theatre. This magnificent and romantic building, both interior and exterior. More info follows as this gains momentum. But this is a fantastic opportunity and a big privelige if all falls into place.
Vägen från där jag bor till Landskrona Station. Kall morgon.
/ The road from where I live to Landskrona Station. Cold morning.
Den 24 februari och framåt är som bekant (i Sverige) en tid för bokrea. De flesta bokhandlare har i stort sett samma sortiment (kolla in allas utbud vad det gäller lexikon till exempel). Så vi som vill mer får åka buss, bil, tåg, cykel eller vad det än må vara, för att ta oss till Science Fiction Bokhandeln. I mitt fall blir det tåg från Landskrona till Malmö, därifrån buss 8 till hållplats Davidshall, följt av en mindre promenad i motsatt körriktning för bussen (alltså gå tillbaka en bit).
Ett till synes oansenligt gatuhörn. / A seemingly inconspicuous street-corner.
Idag tänkte jag "hänga på låset". Det fanns ett par titlar som jag var ute efter och det är alltid svårt att veta hur många butiken har på lager innan dessa är helt slutsålda. Så ca 9.50 stod jag utanför dörren och försökte hålla värmen. Fortfarande rätt kallt om morgonen här. Först var det bara 2 till människor som hade trotsat vädret/skolkat jobbet/var arbetslösa eller på något sätt rättfärdigade att de/vi befann oss utanför denna butik tidigt på en vardag. Men sedan fylldes det på och precis innan de släppte in horden var vi nog närmare 10 personer.
Skylten ljuger inte. / The sign does not lie.
Dörren öppnades lite efter 10.00 och alla gick in rätt städat utan armbågar. Däremot mutade människor in en viss sektion rätt tidigt. Butiken hade rea uppdelat i olika sektioner var för sig, rätt smart. En hylla för science fiction, en för brädspel, en för prylar och så vidare. Det galnaste var nog med en kille som hade satt sig inne på brädspelssektionen och roffat åt sig 7-8 spel som han vände och vred på för att bestämma sig ifall han skulle ha dem. Som ett barn på julafton; "dessa julklappar är MINA!". Innan det var färdigt hade han köpt hela 5 spel i 299 SEK - 499 SEK klassen! Och de priserna var reapriser.
Efter insläppet vällde det in folk. Det blev aldrig helt trångt. Men det var inte heller mycket manövreringsutrymme. Inga armbågar eller så, fantastikvänner känns väldigt artiga (till skillnad från dem som besöker barnloppisar... aj aj aj.). Det var ungefär 2 rader av människor som betraktade rean, de längst fram som i mångt hade bestämt sig för några böcker, och de som stod bakom den första raden och liksom spanade in läget. När någon på bakersta raden verkade ha bestämt sig klev denne fram till första raden, då stegade ofta någon från främre raden bakåt. Och ... ja, ni förstår läget.
Helt FULLT med böcker. / Totally CRAMMED with books.
När jag väl hade funnit mina 2 böcker och skrapat ihop tillräckligt skumt gratismaterial fick jag hålla mig från att impulsköpa. Det är så lätt hänt. Istället betraktade jag de andra som var på jakt. En del hade tagit kundkorgar som var fyllda till bredden med böcker och annat. Andra stod och diskuterade olika författare eller karaktärer som författarna hade fantiserat ihop, men som behandlades i diskussionerna som "verkliga" personer. Fascinerande.
Ifall du gillar böcker, gillar rea och inte räds att ta tiden att åka in till Malmö (ifall du bor i Skåne, den närmaste butiken ligger nämligen där i så fall.), passa på nu för att finna böcker som är lite utöver det vanliga i prisklasser mellan 10 SEK - 99 SEK.
English:
För många brädspel på rea. / Too many boardgames on sale.
The 24th of February and onward (in Sweden), it's time for book sale. Most book-shops carry pretty much the same assortment (check out what they offer - for example concerning dictionaries). So us who wants something more need to go by bus, car, train, bike or whatever means necessary to get to Science Fiction Bokhandeln (The Science Fiction Book Store). In my case it means train from Landskrona to Malmö, from there bus 8 to bus stop Davidshall, followed by a small walk in opposite direction for the bus.
Jag hade hoppats på mer icke-fiktion på rean. / I was hoping for more non-fiction at the sale.
Today I thought I'd hang at the shop early. There were a few titles that I wanted and it's always hard to know how many copies a shop carries before they are sold out. So at 9.50 I stood by the door trying to stay warm. It's still a bit cold outside in the mornings. First there were 2 additional people defying the wheather/skipping work/being unemployed or for some reason justifying their/our presence outside this shop early on a work-day. But people kept coming and just before they let in the horde we were close to 10 people.
Kul med gratis smakprov. / Fun with a free sample.
The door opened a bit after 10.00 and things went smooth without people using their elbows. On the other hand people claimed a certain section pretty early on. The shop had divided their sale in different sections, each to their own. One shelf for science fiction, one for board-games, one for gadgets and so on. The craziest thing was one guy striding into the board-games section. He had grabbed 7-8 games in a pile which he turned around and examining carefully. Like a child at Christmas; "these presents are MINE!". Before it all was finished he had bought no less than 5 games in the 299 SEK - 499 SEK price range! And those prices were sale prices. After the door had opened people came out of nowhere. It never got totally crammed. But there was no good room for movability either. No elbows, as I said, fans of Fantasy feel rather polite in that regard (in the opposite to childrens' flea markets... ouch, ouch, ouch.). There were about 2 rows at each section monitoring the sale, those in the front which in many ways had spotted something they wanted, and the back row sort of eagle-eying things. When someone in the back row seemed to have come to a decision they stepped up to the front row, then someone there did an exit right and or back. And... well, you get the picture.
Dagens skörd. / Today's haul.
Once I had found my 2 books and collected enough shady freebies I really had to control myself to not do any last-minute shopping. It happens so easily. Instead I observed my fellow book-hunters. Some had grabbed a shopping-basket and filled it to the rim with books and stuff. Others stood immersed in discussion concerning different authors or characters which the authors had created, as if those characters were "real" people. Fascinating. If you like books, like sales and is not deterred by the time it takes to go to Malmö (in case you live in Scania, the closest shop is there in that case.), make a move to find books a bit out of the ordinary in prices ranging from 10 SEK - 99 SEK.
Nu är novellen färdig! Jag tyckte att jag lyckades knyta ihop säcken på ett bra sätt. Ett tag var det lite knepigt att veta hur jag skulle avsluta. Men nu är det alltså klart. Nu följer någon dag eller två med att korrekturläsa och leta efter saker att förbättra. Allt är precis under 30 000 tecken, så jag måste vara försiktig att den inte korsar den gränsen. Skickas in innan 29 februari.
English: Now the short story is finished! I thought I managed to tie the knots together in a good way. For a while it was a bit tricky knowing how I would end it. But now it is ready. Now a few days of proof-reading follows and things to improve. All is under 30 000 words and spacing, so I need to be careful not crossing the line. It's due to be sent in before February 29th.
Nutiden fullkomligt svämmar över av tv-serier, det har ni säkert märkt. Många påminner om varandra, jag vet inte hur många varianter av t ex C.S.I som har funnits eller håller på. Eller dussintalet av rätt liknande polis-, komedi- eller dramaserier. Men det är rätt många. Efterhand blir man nästan lite bedövad av det enorma utbudet och rätt mättad.
Jag brukar fastna för någon här eller där. Numera måste det till något särskilt. Ibland kan man nämligen inte se skogen för alla träd, om man säger så. Handlingen måste tilltala, jag vill tro på karaktärerna och den får gärna vara lite smart skriven. Vissa serier börjar bra men går på tomgång efter ett tag. Bra exempel på några som inte gör det tycker jag Battlestar Galactica, Once upon a time och svenska Jordskott är.
Sedan 2010 har jag också följt The walking dead. Jag vet, jag vet... zombies! Kladd och blod. Väsande släphasar som vill tugga på de levande. I monster-ortodox tradition så har zombies associerats med voodookulten som en person som "återupplivas" som en levande död för att göra sin mästare till lags. I modern tappning så är själva zombietillståndet en sjukdom orsakat av ett virus. Det är alltså helt möjligt att överleva en zombieapokalyps... så länge man inte blir biten, det vill säga.
I varje serie behövs det antagonister som sätter hjältarna på prov. Primärt för mig är inte zombies det mest intressanta i serien. De behövs för att höja utsattheten. Men än mer spännande är dynamiken mellan överlevarna. Vem skulle man bli om samhället inte längre fungerar och man inte längre kan köpa mat i affärerna eller hitta rent vatten så lätt? Ifall andra också hittar samma till synes trygga plats och vill muta in den för sin egen överlevargrupp. Dela med sig eller snåla? Skulle man göra allt för att alla skulle överleva eller kan man offra någon som saktar ner gruppen? Sådant som Joseph Tainters kollapsteori och etiska ställningstaganden som tas upp i serien är väldigt spännande tycker jag. Det som är helt fantastiskt är att fortsättningen av säsong 6 hade fortsättningspremiär igår.
Kul zombiesång. / Fun zombie-song.
English:
Nowadays we are completely flooded by tv-series, as you all surely have noticed. Many of them are rather similiar, I don't know how many variants of for example C.S.I that have existed or is ongoing. Or the dozen of similar crime-, comedy- or drama-series. But they are a plenty. After a while you get a bit dazed by the enormous supply and have your fill. I usually catch the occasional series here and there. Now there must be something special to get me hooked. Sometimes it's not easy to see the forest for all the trees, if you catch my drift. The plot must be appealing, I want to believe the characters and it doesn't hurt if it's cleverly written. Some series start off well but goes idle running after some time. Good examples of those who don't are Battlestar Galactica, Once upon a time and Swedish series Jordskott, in my opinion. Since 2010 I've also followed The Walking Dead. I know, I know... zombies! Gore and blood. Hissing step-shamblers who wants to chew on the living. In monster-orthodox tradition zombies have been associated with the voodoo-cult as a person being "revived" as a living dead to do his master's bidding. In modern times the zombie-state is a disease caused by a virus. It's perfectly possible to survive a zombie-apocalypse... as long as you don't get bitten, that is. In every series there needs to be protagonists to put the heroes to the test. Primarily for me the zombies themselves are not the most interesting aspect in the series. They are needed to heighten the danger zone. But more exciting is the dynamics between the survivors. Who do you become if soceity no longer functions and you can't buy food in the stores or find clean water easily? In case other groups find the seemingly safe place and want to claim it for their own group of survivors. Share or scrimp? Would you do anything for the survival of the entire group or is it permittable to ditch someone who is slowing you down? Things like Joseph Tainter's soceital collapse theory and ethical stands that are brought up in the series in different ways is highly exciting to me. What is totally fantastic is that the continuation of season 6 premiered yesterday.
(lyssna på en intervju. / listen to an interview.)
Jag skulle vilja tipsa om en dokumentär som är på gång och väntas ha premiär under 2016. "Missing 411" heter den och behandlar ett mycket märkligt fenomen som jag stötte på av en slump mer eller mindre; märkliga försvinnanden, särskilt i nationalparker och med en mängd underliga fenomen i anknytning till att människor försvinner.
I vanliga fall avfärdar jag konspirationsteorier och skumma saker helt enkelt för att de som står bakom "fakta" saknar trovärdighet och är alldeles för långt ute i det superalternativa gränslandet. Saker som att världsledarna, journalister och de i toppen är reptiler i förklädnad, att CERN bygger underjordiska laboratorier för att suga in hela planeten i ett svart hål eller att månlandningen aldrig ägde rum (eller att månen faktiskt är ett gigantiskt hologram!). Ja, ni förstår. Det finns också en hel drös med andra konspirationsteorier men de får ni kolla upp själva. Trots att religion ses som inte helt socialt accepterat (speciellt i Sverige) vill människor ändå "tro" på något (det här är ju en omröstning från USA, men särskilt svenskar skulle nog lista alternativmedicin och spöken på sin lista).
I det här fallet verkar det annorlunda. En före detta polis i Colorado, USA, David Paulides, besökte en nationalpark i ett helt annat ärende för ca 6-7 år sedan och fick berättat för sig ett par oroande historier från parkvakterna om människor som hade försvunnit i parker runtom i USA utan ett spår. David beslöt att dubbelkolla anmälningar med kontakter inom polisen och anhöriga. De matchade dessvärre. Han fortsätta undersökningar med fall med försvunna personer och började se ett oroväckande mönster. Han har sagt i ett par intervjuer att människor kan försvinna genom att gå vilse, förolyckas eller på något annat sätt också frivilligt försvinna. Men den profil som han och hans lag har genomarbetat inkluderar följande:
De som försvinner är ofta små barn (mest pojkar), tonåringar eller äldre människor.
Offren är ofta de som går först i led, sist i led i en grupp - men försvinner aldrig när någon ser på. De är annars ensamma eller avskilda från sitt sällskap när det sker.
Klara färger är förknippade med försvinnanden.
Så snart folk försvinner brukar dåligt väder framträda i området, ofta under en lång tid.
Vatten och små eller stora fält av stenbumlingar är förknippade med försvinnanden. Offren som hittas återfinns ofta avlidna nära stora stenar eller vid grunda flodbäddar.
Räddningshundar klarar inte av att få vittring på den som försvinner. Oftast går de oroligt i en cirkel och/eller sätter sig ner och vägrar söka.
När offren återfinns saknar de ibland kläder. Nästan alltid saknas deras skor eller stövlar.
Många av de som drabbas har någon form av nedsättning; hörsel, syn, diagnos av något slag - som autism eller annat.
Religiösa kopplingar är vanliga.
Nationalparker runtom i världen och skogar nära vatten/berg är överrepresenterade platser där människor verkar försvinna från jordens yta. På senare tid har David också hittat liknande fall i stadsmiljö.
En fallstudie. / A case-file.
Det hela är väldigt märkligt, lite svårt att greppa omfattningen av det hela. Nästan som en science-fiction historia, fast verkligheten verkar vara mer skrämmande. Vem får dessa människor att försvinna? Davids minutiösa forskning om fallen styrks av hans bakgrund som polis och att han jobbar med kalla fakta. Fallen är fullt spårbara (till skillnad från många konspirationsteorier eller så) med anhöriga som inget mer vill än att få ett avslut. Enligt David har de lyckats spåra fall som passar profilen från slutet av 1700-talet i det som nu är USA, men han tror att det här har pågått längre än så. Det har blivit ett antal böcker om ämnet och det verkar som att det finns material till fler böcker i framtiden. Jag själv äger ingen av dem men planerar skaffa en eller två när ekonomin tillåter.
David har märkt att dessa märkliga försvinnanden går i säsonger. När försvinnanden sker är det ett stort pådrag av sökning i några veckor, ibland månader. Sedan avbryts det officiella sökandet. Nästa gång det sker i samma område har det oftast gått en generation poliser, spårare och andra personer som kan bistå i ett sökande. De gör inte kopplingen från tidigare fall utan behandlar nutida fall som något enbart udda. Något som går igen och i linje med "vanliga" konspirationsteorier är att myndigheter inte gärna hjälper offrens familjer med praktiskt stöd eller information. I vissa fall verkar det till och med som att de hellre ger missvisande information.
Hittills har David lyckats ringa in fall som passar profilen i: USA, Tyskland, Kanada, Österrike, Skottland, Frankrike, Ecuador, Indonesien, England, Australien, Schweiz, Nya Zealand och Malaysia. Jag har ingen aning om det sker på fler platser. Ett av fallen i Sverige som kanske tangerar lite av det som David forskar om är Alvar Larssons försvinnande utanför Växjö för över 45 år sedan. Hur som helst så är det hela väldigt skumt och samtidigt fascinerande. Vi får väl se vad dokumentären avslöjar senare i år... om något alls går att avslöja.
I would like to give you a tip on a documentary in the works due to premiere during 2016. It's called "Missing 411 and deals with a very strange phenomena that I ran across merely by chance; strange disappearences, especially in national parks and forests with an array of strange phenomenas connected to people vanishing. Usually I discount conspiracy theories as odd simply by the fact that those behind the "facts" lack of credibility and are too far off in the super-alternative fringe realm. Things like the world-leaders, reporters and those in the top-dog community are in fact reptoids in disguise, that CERN are building underground laboraties in order to suck the planet into a gigantic black hole or that the moon-landing never took place (or that the moon is in fact a giant hologram!). Yes, as you can understand. There are also a bunch of other theories but you can look up them by yourselves. Despite religion being not very socially acceptable (especially in Sweden) people want to "believe" in something (this is a poll made in USA, but particularly Swedes probably would enlist alternative-medicine and ghosts on the list).
In this case it seems to be different. A former police now living in Colorado, USA, David Paulides, visited a national park in an arrend for 6-7 years ago and was told by park rangers some rather disturbing stories about people having flat vanished in parks throughout the USA. David decided to double-check reports with contacts within law-enforcement and relatives of victims. Unfortunately the stories matched. He went on to investigate strange missing people cases and begun seeing a unsettling pattern. In previous interviews he has stated that people go missing all the time by getting lost, accidents or in some cases wanting to disappear. But the special profile he and his team has established concludes the following for strange disappearances:
Those who go missing are many times small children (usually boys), teens or older people.
Victims are often those who are first in line, last in line of a group - but disappear out of sight. Usually victims are alone for some reason, cut off momentarily from their company.
Bright colours are associated with disappearnces.
As soon as people vanish, bad wheather ensues in the area, often lasting for a long time.
Water and small or large boulder-fields are associated with disappearences. The vicitims are often found deceased near boulders or shallow creeks.
Rescue-dogs have trouble picking up the scent of the victims. Usually they go around in circles restlesstly and/or sit down refusing to track. Odd behaviour.
When victims are found they are sometimes missing clothes. Almost every time they are missing boots or shoes.
Many who are afflicted by an odd disappearance have some kind of disability; hearing, sight, a diagnose of some kind - like autism or something else.
Religious connections are common.
National parks around the world and forests close to water/mountains are over-represented places where people seem to vanish from the face of the earth. Of late David has uncovered cases in urban areas too.
Hjärtskärande. / Heart-breaking.
It's all very strange really, hard to grasp the magnitude of it all. It's almost like a science fiction story, but reality seems to outshine the fiction and make it more frightening. Who makes all these people disappear? Davids meticular research about the cases is enhanced by his background as a police officer and that he works with cold facts. The cases are fully tracable (to the contrary of many conspiracy theories and such), with loved ones wanting nothing more than a closure for their relatives or friends. According to David they have managed to trace cases that fits the profile from the middle of the 18th century in what is now the USA, but he believes it might have gone on for longer time than that. There have been a number of books on the subjects and it seems there is material enough for more books in the future. I own none of them myself but will get one or two when my funding allows it. David has noticed that strange disappearances come and go in seasons. When they happen there's a massive search for a couple of weeks, sometimes months. Then the official search stops. Next time it happens in the same area there has usually been a transition from one generation of law-enforcement, trackers and other people available for searching for missing people. They don't make the connection from previous cases and treat the present-day cases as merely odd. Something that goes in line with "usual" conspiracy theories is that authorites are reluctant to help out the victim's families with practical support or information. In some cases it seems that they rather give out misguiding information. So far David has managed to enircle cases that fit the profile in:
USA, Germany, Canada, Austria, Scotland, France, Ecuador, Indonesia, England, Australia, Switzerland, New Zeeland and Malaysia. I have no idea if this is going on anywhere else. One of the category of strange missing cases in Sweden that might equal David's cases is that of Alvar Larsson's disappearance outside Växjö over 45 years ago. Anyways, it's all rather weird and at the same time fascinating. We'll see what the documentary reveals later this year... if anything at all is able to be revealed.
Glimtare för nya dokumentärfilmen. / Trailer for the new documentary film.
I april kommer islänningarna tillbaka till Sverige. Om du har missat dem förut och är i:
1) Sverige
2) Skåne
3) Malmö
... den 30 april finns det inga ursäkter. Jag såg dem för något år sedan och blev härligt översköljd av en strid ström av melodier, stämsång och en musikalisk innerlighet som dröjer sig kvar. Kolla nedan för ett smakprov. Kanske vi ses där?
English: In April the Icelanders are coming back to Sweden. If you have missed out on them before and are in:
1) Sweden
2) Scania
3) Malmö
... on April 30th there are no excuses. I saw them a year or so ago and became pleasantly washed over by a steady current of melodies, concert singing and a musical fervor that lingered on. Check below for a sample. See you there?
Jag har börjat förstå att man inte kan behålla allt som man aktar som värdefullt. När mörkret sluter sig kan det vara bra att göra någon form av räkenskap för att se vad som kostar på för mycket, vad som går att behålla och det som faktiskt får placeras undan som ett minne. När det går så långt blir nog ingen densamme som personen var igen. När gränser korsas är det ofta väldigt svårt att flytta tillbaka dem till "startläge". Nu går det också att hantera det traumat som det kan ge, givetvis, men inget blir som det en gång var. Att kunna hantera fortsättningen och stegen efter gränsförflyttningen blir avgörande tror jag.
Under en tid med att leva med mörker har gett mig en bild som har följt med ett tag. För en vecka sedan bestämde jag mig för att försöka ge den form på papper. Inspirationen rent konstnärligt hämtas från Rembrandt och Renoir, de har bägge rätt grova färger i jordnära nyanser. Jag skulle tycka det vore skoj att prova deras sätt att närma sig motiv. Lite mer "bygga" med färg än jag annars brukar måla.
Bilden jag tänker mig är en man som placerar en liten ask uppe på ett skåp. Bara så enkelt. Men ljuset ska komma uppifrån ganska hårt belyst i ett annars mörkt rum. Jag tänker mig att källan endast ska belysa en del av objektet. En utmaning i detta blir att hålla koll på ljuset, med Rembrandt i minne, och våga använda rikligt med svart, med Renoir i minne, för att förhoppningsvis kunna "åderlåta" tankarna till en målarduk så småningom. Bilden bör bli lite mindre detaljrik och mer grovhuggen.
Arbetet fortsätter, uppdatering kommer när det är dags för målarfärg. :-)
