tisdag 29 april 2014

Landet Norden. / The country North.


Karta. / Map.

Nu är det tid att behandla en hjärtefråga för mig. Det är något som följt med under lång tid & som har varit mer eller mindre viktigt i olika perioder. Jag talar om ett område som i sig är både bekant & ibland ganska främmande på samma sätt, år 2013 sett som den 10:e största ekonomin i världen & där termen grannspråk är lite flytande. Jag talar om Norden.

Norden är ett mångfacetterat område där det är möjligt att göra sig förstådd på ett nordiskt språk över en stor yta. Kan man ett nordiskt språk så är chanserna stora att klara sig hjälpligt i hela Norden. Kan, eller förstår man delar av flera språk i regionen så får man en ännu rikare upplevelse av att vistas i Norden.

Historielektion.
Före och under vikingatiden talades ett fornnordiskt språk som mer eller mindre förstods av människor runt hela Norden. Sedan efter ca 900-talet började språket grena av sig i olika riktningar; östnordiska & västnordiska. Den utvecklingen fortsatte tills det kunde talas om distinkta språk.

Now it's time to write about something close to heart for me. It is something that has followed me for a long time and been more or less important in different periods. I am speaking of an area that int itself is both very familiar and foreign at the same time, as of 2013 viewed as the 10th largest economy in the world & where the term neighbouring language is a bit floating. I am speaking of the Nordic region.

The Nordic region is a multifaceted area where it is possible to make yourself understood in a Nordic language across a vast space. If you know one Nordic language the chances are great to manage your way around in the entire North. If you know one or at least understand parts of several languages in the area your stay will be enriched.

History lesson.
Before and during the Viking Age an old Norse language was spoken throughout the area that pretty much was spoken by all. Then after the 8th century that language divided into different groups; East Nordic and West Nordic. That development continued on until you could speak of distinct and different languages.

_________




Språken. / The languages.
I Norden finns 5 större nordiska språk. / In the Nordic region there are 5 larger languages.

Danska. / Danish.
Talas av ca 6 miljoner. Danska i skrift skiljer sig inte väldigt mycket från skrivet bokmål (norska) och som svensk går det hyfsat bra att följa med i t ex en dansk dagstidning om man vill. Det är med talad danska som många stöter på problem, för det skiljer sig rätt så markant från övriga. Nordiska språk.

Danskar utövar en särskild konst som ibland kallas för "støtte", där ord tappar konsonanter. Sökord kan vara meningen "rødgrød med fløde" på Youtube. Det närmaste danska man kan komma rent fonologiskt utanför Danmark är i de "gammeldanska" landskapen Skåne & Blekinge.

Det är många låneord från andra språk i danskan. Förr mycket tyska men nu mest engelska.

Spoken by about 6 millions. Danish in writing is not much different from written bokmål (Norwegian) and as a Swede it goes fairly well to keep up in a Danish newspaper if you want. Spoken Danish is what gets people confused, because it differs greatly from the other languages.

Danish people practice an art sometimes referred to as "støtte", where words loses its consonants. Search words are "rødgrød med fløde" on Youtube. The closest to Danish outside Denmark phonologically can be found in the "old Danish" provinces Scania & Blekinge.

There are many loanwords from other languages in Danish. Previously many from German, now mostly English.

Svenska. / Swedish.
Talas av ca 10 miljoner. Det är den största gruppen i hela Norden. Dessvärre tycker jag att vi svenskar överlag har mindre intresse av, och mindre koll på övriga norden än vad de har på Sverige. Kanske det är lite generaliserande, men jag har observerat svenskar som inte ens försöker. Kanske det är storebror-komplex?

Det finns många dialekter i Sverige, precis som i Norge. Men de är inte lika särpräglade som de norska, där mångfald traditionellt tolereras på ett annat sätt. I Sverige är rikssvenska standard & samma svenska talas i stort sett hela landet, med några få undantag & skillnader.

Finland har en större grupp av befolkningen som talar och förstår svenska, eftersom landet är tvåspråkigt. Finska är en helt annan språkgrupp (finsk-ugriska) men genom kopplingen genom finlandssvenska är landet ändå inräknat i det nordiska området. Så en variant av svenska talas i Finland. Finlandssvenska är vanligast på finska västkusten & på Åland. Den har många gångbara ord, ett bra exempel är ordet för gisslan. I svenska är det ord som inte har någon reell betydelse & svårt att böja. Finlandssvenskans ord för gisslan är "pantfånge ". Helt plötsligt mer logiskt!

Spoken by about 10 million. It is the largest group overall in the Nordic region. Unfortunately I feel that we Swedes have less interest in, and less check on the rest of the Nordic than they have about Sweden. Perhaps I'm generalizing, but I have observed Swedes that aren't even trying. Maybe it's a big-brother-complex?

There are many dialects in Sweden, like in Norway. But they are not as distinct as the Norwegian, where diversity traditionally has been more tolerated. In Sweden standard Swedish is normative & the same type of Swedish is generally spoken throughout the country.


Finland has a large group of its population that speak and understand Swedish, since the country is bilingual. Finnish belongs to a totally different language group all together (Finnish-Urgic) but through the connection via Finland-Swedish, the country is still considered to be a part of the Nordic area. So a variant of Swedish is spoken in Finland. Finland-Swedish is most common on the Finnish west-coast & on Åland. It has many passable words, one good example is the word for hostage. In standard Swedish it is a word without any significant meaning & is hard to conjure (hostage  = gisslan, hostages = gisslan). The Finland-Swedish variant has a more logical solution; pantfånge (pawn-prisoner - someone needs to pay a pawn in order to release the prisoner). All of the sudden, things became a bit more logical!                                                      

Finlandssvenska flaggan / Finno-Swedish flag.

Norska. / Norwegian.
Talas av ca 5 miljoner. Störst i den västnordiska gruppen. Trots det danska inflytandet (olika unioner med Danmark mellan 1397-1864) så har norska folkmål behållit mycket av forna diftonger & böjningsformer. Som på Färöarna var också här danska det officiella skriftspråket och satte naturligtvis sin prägel på språket.

Under nationalismens vindar på 1800-talet kom önskan att skapa ett mer norskt skriftspråk baserat på folkmål. Resultatet blev Nynorsk - i mer talad form representerat av folk ut mot Vestlandet, norr & kusterna (Stavanger, Bergen & Tromsø). Med andra ord;  det som vi INTE hör eller läser så ofta från norska medier (bokmål; är den standardiserade formen av norska som är mest vanlig i landet, och används inom radio/tv).

En del uttryck i norska är svåra att översätta men logiska på sina egna sätt. Ett exempel är: "Dette er hans sin øl.". En fråga om förstärkning. Det ÄR hans öl. Närmaste på svenska hade varit "detta är hanses öl".

Spoken by about 5 million. Biggest in the west-Nordic language group. Despite the Danish influence (different unions with Denmark between years 1397-1864) Norwegian folk-toungue has kept much of its old norse diphthongs & inflections. Like on the Faroes, Danish was the written language and of course put its own mark on the language.

During the nationalist movement during the 1800's a wish to create a more Norwegian written language became more appearent. Mostly based on folk-toungue and dialects. The result was nynorsk (trans. new-Norwegian) - in spoken form mostly represented by people out in the Vestlandet, the north regions and coasts (Stavanger, Bergen, Tromsø). In other words; that which we DON'T hear or read as much from Norwegian media (Bokmål; is the official standard Norwegian is most common in Norway, used in tv/radio).

Some expressions in Norwegian is hard to translate but makes perfect sense in its own way. One example is:  "Dette er hans sin øl. / trans. This is his hims beer". A question of enforcement. This IS his beer. The closest to it in Swedish would probably be "detta är hanses öl / trans. this is his-his beer"

Isländska. / Icelandic.
Talas av ca 350 000. Den del av familjen som har bevarat mest av sin ursprungliga form. Isländska är svårt att förstå för de flesta utan grundläggande kunskaper i språket. Färingar kan förstå islänningar till en viss del men inte utan problem.

Mycket av problemen består i islänningarnas nitiska språkvård. De återanvänder gamla & uppfinner hela tiden nya ord, vilket gör det svårare för andra nordbor att hitta gemensamma språkliga nämnare. Men uppfinningsrikedomen går inte att ta miste på:

Tv. / Sjónvarp (synkast).

Dator. / Tölva (töl + völu/völvá = tal/siffer-spåkvinna).

Spoken by about 350 000. It is the part of the family that has perserved most of its original form. Icelandic is hard to understand for most people without basic knowledge of the language. Faroese people can understand the Icelandic to an extent but not without problem.

Much of the problems stem from the Icelanders' zealful language preservation. They recycle & invent new words for foreign things all the time, making it harder for other Nordic people to find common lingvistic grounds. But the resourcefullness is quite impressive:

Tv. / Sjónvarp (trans. sight/vision-throw)

Computer. / Tölva (trans. töl = number, + völu/völva = sibyl/soothsayer - number-soothsayer).

Färöiska. / Faroese.
Talas av ca 75 000. En del tycker att färöiska låter som en blandning av isländska & norska, vilket kanske inte är helt missvisande. Norska vikingar bosatte sig en gång i tiden båda på Island & Färöarna. Öarna har sedan 1380 stått under danskt inflytande och det har såklart påverkat språket. De har mycket mer självstyre nuförtiden och kanske självständighetens vindar blåser hit med?

Danska var skriftspråket under lång tid men färöiska hölls vid liv genom muntliga medel, t ex kvæði - ringdanser med sång, ibland med ett hundratal verser. Först under 1900-talet fick språket upprättelse.

Mellan nordiska språk uppstår det ibland smått pinsamma eller komiska likheter & lömskheter. Något helt oskyldigt på färöiska blir genast jobbigt på svenska.

Det snälla huset. / Hitt fitta húsið.

Annars är det inte helt möjligt att läsa text och ibland kunna se kopplingar, kanske till ord som används på annat sätt i andra nordiska språk.

Vädret är dåligt. / Veðrið er ringt.

Kan du visa mig det på kartan?  / Kunnu tygum vísa mær tað á kortinum?

Spoken by about 75 000. Some think that Faroese sound like a mixture of Icelandic & Norwegian, which in a way might not be so misguided. Norwegian vikings once settled down on both Iceland & the Faroes. The islands has since 1380 been under Danish rule and that has of course affected the language. They are much more self-governed now and perhaps the winds of independance will reach the islands too?

Danish was once the normative written language but Faroese was kept alive through oral means, for instance so called kvæði - ring dances with song, sometimes with a few hundred verses. Not until the 1900's the language reached justification.

Among the Nordic languages there sometimes becomes embarressing moments and strange resemblance. Something totally innocent in Faroese becomes troublesome in Swedish at once:

Det snälla huset (trans. The kind house). / Hitt fitta húsið (trans. fit = Faroese for kind/good. The proper conjuring form is in Swedish a raunchy slang-word for vagina!)

Apart form that, it's not entirely impossible to read a text segment and sometimes find connections, perhaps words that are used in a different way in other Nordic languages:

Vädret är dåligt (The wheather is bad). / Veðrið er ringt (in Swedish, "ring" can be used to describe something as either small or bad).

Kan du visa mig det på kartan (Can you show me that on the map)?  / Kunnu tygum vísa mær tað á kortinum (In Danish, they use the word "kort" for map)?

_________


Minoriteter. / Minorities.
Därtill finns det en grupp inhemska språk och dialektiska varianter, som t ex grönländska, samiska, sønderjysk & älvdalska. Personer som talar dessa språk förstår nordiska majoritetsspråk också men använder sig av kodväxling i umgänget med andra nordbor.
(Till vänster den samiska flaggan. / To the left, the Sami flag)

In addition to that there are groups of different native languages and dialectical variants, as for instance Greenlandic, Sami, South Jutlandic & Elfdalian. Persons who speak these understand Nordic majority languages but use code-switching in their interaction with other Nordic people.

Bästa språket...? / The best language...?
Det finns en ömsesidig begriplighet inom Norden, för det mesta. Särskilt på Nordens kontinent. I en studie med personer under 25 år testades språkförståelsen mellan Norska, Svenska och danska inom respektive land. I tabellerna nedan är 10 högsta poäng.

Det var inte helt oväntat att människor i huvudstäderna hade låga poäng, eftersom dessa oftast blir egna isolerade "öar" där det blir norm att inte ha koll på det som ligger utanför. Varför skulle de egentligen, när allt som de behöver finns inom staden? Men Norge avviker från normen, som tabellen utvisar. (Till höger Grönlands flagga. / Flag of Greenland to the right)
                                     
There is a mutual intelligibility among the Nordic countries, for the most part. Especially on the mainland. A study among people under 25 were tested to measure the understanding of Norwegian, Swedish and Danish within the relevant country. In the charts below 10 is the highest score.

Not surprisingly, people in the capitals scored low, since such cities often become isolated islands of their own where a norm is to not be so aware of other areas outside of the capital. Why should they, when all they need is found inside the city? But Norway strays from the norm, as the chart shows.

CityComprehension
of Danish
Comprehension
of Swedish
Comprehension
of Norwegian
Average
Århus, DenmarkN/A
3.74
4.68
4.21
Copenhagen, DenmarkN/A
3.60
4.13
3.87
Malmö, Sweden
5.08
N/A
4.97
5.02
Stockholm, Sweden
3.46
N/A
5.56
4.51
Bergen, Norway
6.50
6.15
N/A
6.32
Oslo, Norway
6.57
7.12
N/A
6.85


En liknande studie gjordes på de nordiska öarna. Resultaten visade stora skillnader mellan Island och Färöarna. Båda länderna har danska i skolan men eftersom Island är helt självständigt så kanske det gör en del?

A similar study was made on the Nordic Islands. The results showed great differances between Iceland and the Faroes. Both countries have Danish in school as a foreign language but since Iceland is independant perhaps makes a differance?

Area/
Country
Comprehension
of Danish
Comprehension
of Swedish
Comprehension
of Norwegian
Average
Faroe Islands
8.28
5.75
7.00
7.01
Iceland
5.36
3.34
3.40
4.19


I studien framkom det att färingar är de som förstår ett eller två andra nordiska språk bäst i hela Norden, kort följt efter norrmän. Så, om man är utländsk och är intresserad av Norden eller nordiska språk, vilket bör man lära sig av de fem? Det kommer väl förstås an på vilket som man är intresserad av. 

Men jag skulle tipsa om att i första hand lära dig norska (bokmål). Lär du dig bokmål får du automatiskt kunskap om nynorsk och ord som också finns i danska. Norska har även mycket uttal gemensamt med svenska. Det blir lättare att få förståelse för svenska och eventuella dialekter du kommer att stöta på i Sverige kan lösas med hjälp av din kunskap i nynorska. Reser du till Danmark kan det bli en smärre chock med det talade språket, men efterhand tror jag att du kommer att lösa "koden". För många ord du redan kan finns i en liknande form i danska. Tar du färjan över till Finland med dina kunskaper kan du säkert förstå finlandssvenska om du redan har mött svenska tidigare. På semester på Färöarna kommer du inte ha mycket problem, eftersom många där är tvåspråkigt nordiska. När jag själv var där 2003 klarade jag mig fint på en diplomatisk danska med norskt uttal. På Island kanske det kan bli lite svårare men jag tror inte det blir omöjligt. Lycka till!

In the studiy the Faroese emerged as those who understands one or two Nordic languages best in the entire Nordic region, shortly followed by Norwegians. So, if you are a foreigner and is interested of the Nordic or Nordic languages, which is best to learn of the five? It does depend of what interest you the most, of course.

But I would suggest that you learn Norwegian (Bokmål) first. If you learn Norwegian you will automatically gain knowledge of Nynorsk and words that also is found in Danish. Norwegian shares much prononciation with Swedish. It will be easier to understand Swedish and those dialects you will encounter in Sweden, that can be solved by the latent knowledge of Nynorsk. If you are travelling to Denmark it might be a small shock at first with the spoken language, but in time I'm sure you will crack the "code". Because many words you already know in Norwegian exists in a similar form in Danish. If you take the ferry over to Finland with your aquired knowledge, you will probably understand the Finland-Swedish if you have encountered Swedish before. Taking a vacation to the Faraoe Islands you will not encounter vast problems, since many there are Nordic bilingual. When I was there in 2003 I managed my way around nicely using a diplomatic Danish with a Norwegian pronounciation. On Iceland it might be a tad harder but I don't think it will be impossible. Good luck!

Älvdalens kommunvapen. / The municipality heraldry of Elfdalcarlia.

onsdag 16 april 2014

Lingua franca...engelska? / Lingua franca...English?

Engelska är ett så kallat hjälpspråk, som för närvarande har hög status som kommunikör bland människor (arabiska & kinesiska kommer i framtiden kanske att bli det "nya" engelska?). Hjälpspråk, eller termen lingua franca, har i olika tider underlättat för folk i olika områden i världen. I fallet med engelska så har det för många länder där engelska inte är modersmål, gått från världsspråk till trendspråk. På samma sätt som fornnordiska influerade det engelska språket under vikingatiden;

Birth = Byrðr
Window = Vindauga
Thursday = Þorsdagur
Outlaw = Útlagi

 - så verkar det som om rollerna nu är ombytta. I Danmark t ex, är många vardagsord direktlånade från engelskan. Radiator, computer & weekend är några exempel. I Sverige slängs engelska termer och ord in av bara farten, ofta med en svensk ändelse. Te x "de blev sajnade" (fick kontrakt/signed), eller "massor av credd" (trovärdighet/credibility). Något som jag har observerat (utan att vara språkpolis) är hur ord i svenska blivit ersatt av engelska utan att någon reagerade. När jag var mindre minns jag hur det talades om läkarlag, forskningslag & inom kyrkans värld lovsångsgrupp. Sista ändelsen har idag mer och mer ersatts av "team". Det är klart att vissa ord kanske hänger kvar av ren nostalgi, men jag undrar hur länge det dröjer innan "fotbollslag" blir "fotbollsteam"?

Sedan finns ju en mängd ord som engelska som lingua franca inte kan rå på, eftersom de inte finns i engelska språket. Här nedan är en liten lista från världens olika hörn.

Backpfeifengesicht (Tyska): Ett ansikte som behöver en rejäl knytnäve (!)
Litost (Tjeckiska): Ett sinnestillstånd där man blir plötsligt medveten om sin egen misär i en speciell situation.
Sgiomlaireachd (Skotsk Gaeliska): När folk avbryter dig under en måltid.
Stam /סתם (Hebreiska): Allt i allo uttryck, "Hur mår du?" - "Stam" (i betydelsen; "ok, inget särskilt". Eller "jag har köpt en helt läcker bil för 3 miljoner (paus....).... stam (i betydelsen; nej, jag bara lurades!).
Bakku-shanバックシャン (Japanska): En kvinna som är vacker sedd bakifrån, men inte om hon vänder sig om (!).
Kárörvendés (Ungerska): Skadeglädje! Bli jobbigt road när någon ramlar av ett rullbräde. Finns i några andra språk med, men inte i engelska.
Gigli (Filipinska): känslan av att vilja gulla med något som är bara SÅ jättesött. Som en kattunge eller så.

English:

English is a so called bridge language, that of the present day has a high status as a means of communication between people (Arabic and Chinese might in the future become the "new" English?). Bridge languages, or the term lingua franca, has made it easier for people in different areas of the world. In the case with English it has gone from world language to trend language in many countries where it's not spoken as a first language. In the same way that Old Norse influenced the English langugae during the Viking Age;

Birth = Byrðr
Window = Vindauga
ThursdayÞorsdagur
Outlaw = Útlagi

- it seems now like a role-reversal. In Denmark for instance, many of the everyday words are directly loanwords from English. Radiator, Computer & weekend are a few examples. In Sweden English terms are simply tossed around, often with a Swedish ending. "they were sajned" (got a contract for a record deal), or "lots of credd" (credibility). Something that I have observed (without being the lingvistic police) is how words in Swedish have been replaced by English without no one reacting. When I was younger I remember hearing about a "team of doctors", science-team & within church culture - a worship team (team as in a faction - like a higher level of "team" instead of a "bunch".). The last ending of such words are more and more replaced by "team". Of course some words cling on by pure nostalgia, but I do wonder how long it is until a "football team" becomes "football bunch"?

Then there are numerous words that English as lingua franca can't touch, simply because they are not found in the English language. Here's a list from the world.

Backpfeifengesicht (German): A face in need of a fist (!).
Litost (Czech): A state of mind when you are suddenly aware of your own misery in a certain situation.
Sgiomlaireachd (Scottish Gaelic): When people interrupt you during a meal.
Stam /סתם (Hebrew): An allround expression, "How are you?" - "Stam (meaning; "ok, nothing in particular". Or "I bought a cool car for 3 millions (paus...) ....stam (meaning; no, I was only kidding)".
Bakku-shan / バックシャン (Japanese): A woman who is beautiful if seen from behind, but not if she turns around (!).
Kárörvendés (Hungarian): To be troubling amused when someone for instance falls off a skateboard. Exists in some other languages too, but not in English.
Gigli (Filipino): The feeling of wanting to cuddle something that is just THAT cute. Like a kitten or so.

söndag 13 april 2014

Det var kul med utställning. / Exhibition was fun.

 Landskrona Teatercafé. / Landskrona Theatre Café.
Gratis inträde! Konst, musik & poesi. / Free admission! Art, music & poetry.

Då var det avklarat. Den 12:e april var den första utställningen som jag varit med på - första på MÅNGA år. Den hölls på Landskrona Teater och huvudsakligen var det Anders Cösters fotoutställning och fokus på de olika musikakterna som spelade. Jag hade ju mer eller mindre halkat in till den här tillställningen. Tack vare den ansvarige samordnaren för Teatercafé-idén på lördagar så fick jag vara med på ett hörn, trots att det här var den sista lördagen de hade caféet öppet innan sommaren.

Det måste bli lite rakt. / It needs to be a bit straight.

Kvällen innan fick jag förbereda mina två tavlor och skriva lite om mig själv och en annan text till eftertanke. Jag visste att lokalen var liten men det jag hade tänkt ut skulle nog få plats. Så på den 12:e var jag på plats och fick sätta upp dem. Det var ett minutiöst repande från bandens sida men ingen ansvarig förrän strax innan cafét öppnade för allmänheten. Tavlorna hängde på bra platser i rummet och rätt många stannade till för att åtminstone titta på dem.

Stärka ramarna. / Strenghten the frame.

Under dagen var det mycket varierad musik från scenen. Akustisk rock, visa, rap-reggae, men allra bäst var tung-gung blues/rockbandet The Red Roosters. De var så täta att jag fick lite gåshud. Artisterna avlöste varandra och till slut så var det ..... ja, slut. Jag fick ta ner allt igen och placera allt varsamt i min blå IKEA påse. Efter lite snack med samordnaren öppnades en möjlighet att få vara med till hösten, med fler tavlor. Intressant. Vi får se vad som händer.


English:

And so it was done. On April 12th the first exhibition I've been a part of for MANY years, was held. It was held at the Landskrona Theatre and mainly it was about a photo-exhibition by Anders Cöster and focus on the different musicians who were playing. I got to be a part by pure fluke. Thanks to the supervising co-ordinator for the Theatre Café on Saturday I got to be a part of it, despite the fact that this was the last Saturday before the Summer hiatus.


Djup text. / Profound text.

On the night before I prepared my paintings and wrote a little something about myself and another text for afterthought. I knew the place was small but I reckoned I would fit all that I had planned. So on the 12th I was on site and put them up. There was a studious rehearsal from the different bands but no one in charge showed up until right before the café's opening hours. The paintings were placed in good spots in the room and quite a few stopped to at least study them.


Precis bredvid scenen kunde tavlorna ses. / Right by the stage the paintings were visible.


Vitt är en bra bakgrund. / White is a good background.

During the day there was a lot of music from stage. Acoustic rock, singer-songwriter, rap-reggae, but the very best was the heavy blues/rock band The Red Roosters. They were so tight I got a bit of goose-bumps. One band succeeded the other and after a while the end was... well, reached. I had to take everything down again and carefully place my stuff in my blue IKEA bag. After chatting with the supervisor an opportunity arose to perhaps host a bigger exhibition in the Autumn. Interesting. Let's see what happens.


Bra band! / Great band!

söndag 6 april 2014

Miniutställning på gång. / Mini-exhibition underway.



Nu rör det på sig. Den 12 april ska jag få vara med och ställa ut två tavlor på Teatercafét i Landskrona, genom VÄL (Vi Är Landskrona). Jag ska försöka välja ut något som passar. Det får bli en avlång och en mer fyrkantig, med tanke på lokalen. Men de kommer att sitta i "blickfånget", så det är bra. Till hösten kanske jag skulle få tillfälle att göra någon större utställning, så det är spännande. Välkomna den 12:e och snacka lite.

English:

Now things are moving. On April 12th I'm going to exhibit two paintings at the Theatre Café in Landskrona, through VÄL (trans. WAL - We Are Landskrona). I will try to pick out something suitable. I guess I'll choose one tall and one square painting, considering the venue. But they are going to be placed in a way that's "eye-catching", so that is good. Later in the Autumn I might get a chance to do a bigger exhibition, so that's exciting. Welcome on the 12th to have a chat.