Julig julfilm med den gröna tjuven. / A Christmassy Christmas movie with the green thief.

Det är nog första gången. Jag hoppas att det skulle kunna fungera fler gånger. Detta med att ta med HELA familjen på ett sällsynt biobesök. Men idag hände det. Det skulle kunna vara en grej som vi i Eldstig klanen gör runt nyår. Det måste i så fall vara en film som kan passa en 4 åring. Alltså inte "Aquaman", som jag gärna velat se.

Valet föll på Illuminations "Grinchen" istället. Står det barntillåten så fungerar det ju för en 4 åring med. Barnen har sett många av Illuminations filmer redan, "Minionerna", "Husdjurens hemliga liv" och "Dumma Mej" serien redan. Så vi tog oss ner till biografen i stan (Landskrona har en av de vackraste och häftigast inredda biograferna!), skaffade biljetter och hamnade till sist på rad två i salong två.

Filmen då? Mycket bra, speciellt om du som jag är väldigt julig av dig. Det kan tyckas gå inflation i det man får se av julfirande, julsånger och dekorationer. Men i mitt fall så tindrade ögonen extra mycket. Fint ögongodis. Sedan var filmen också rätt kul med en ibland särskilt "torr" humor som tilltalade mig som vuxen.

English:


This might be the first time. I hope this will work plenty of times ahead. This with bringing the ENTIRE family to a rare cinema visit. But today was the day. This could be a thing we do in the Eldstig clan around New Year. In that case it needed to be a movie that (this year) suitable for a 4 year old. In that case not "Aquaman", which I would like to have seen. 

The choice was "The Grinch" by Illumination instead. If it says suitable for all then it works for a 4 year old too. The kids have watched many of Illumination's movies already. "Minions", "The secret life's of pets" and the "Decpicable me" series. So we headed down to our local cinema (Landskrona has one of the most beautiful and coolest decorated cinemas!), got ourselves tickets and ended up on the 2nd row in their 2nd cinema auditorium.

Then what of the movie? Very good, especially if you like Christmas. It may seem there is inflation in that there is a lot of Christmas celebration, carols and decorations throughout the movie But in my case my eyes sparkled a little extra. Very nice eye-candy. Then the movie had a few cases of dry humor that my adult self thought was hilarious.

Nytändning för att gräva upp ett tidigare avsomnat band. / New spark to exhume a previously defunct band.

En tidig julklapp i år var när bandet DETRITUS plötsligt skrev på sin Facebook sida att: "det första Detritus repet på 26 år gick rätt så bra." Detta postades den 1 december 2018. Sedan dess har det postats en del uppdateringar, äldre foton från när de senast var aktiva osv.

Vi backar bandet till 1990-talet. Tidigt 90-tal, för att vara exakt. Jag gick i gymnasiet och hade som bäst börjat gilla metal på riktigt. Det var ju tydliga identitetsmarkörer på den tiden; techno, synth, listmusik, metal och indie musik. Man behövde sälla sig till en av dessa, lite som sociala regler. Att jag inte svalde betet att följa med strömmen inom metal (genom att upphöja Iron Maiden, AC/DC, Pantera, Korn eller Metallica), var ett medvetet val. Jag ville ha intensiteten i musikstilen, men lyssna på budskap som var mer positiva eller talade liv.

Mer än ofta hängde jag i affären Rolands Gospel & Glas i Bollnäs, under håltimmar och på lunchraster. CD-ställen med nyheter dominerades av Gospelkörer (av någon anledning skulle nästintill varje stad ha en egen gospelkör på den tiden och kränga ut en skiva varje år), Russ Taff, Roland Utbult, Amy Grant och annan dussinmusik. Men så var det ju dessa få % av, för mig, intressant musik. Även här fanns ju en distribution för de mycket större banden (Whitecross, Guardian och Rez Band t ex). Det som tilltalade mig var dock ofta omslagen. Speciellt de omslag som hade skapats av brittiske konstnären Rodney Matthews. I den här affären kom jag över två band som hade omslag gjorda av honom; "The Torment" av Seventh Angel och "Fall Babylon Fall" av svenska Veni Domine.

Jag har länge haft en liten förkärlek för allt engelskt, lite anglofil kanske? Så jag höll utkik, letade igenom skivaffärer och läste tacklistor i dessa bands skivkonvolut. Hittade band som Stairway och Gethsemene Rose. Deras omslag var också målade av Rodney. Och så en dag i Uppsala fanns den där, CD'n "Perpetual Defiance" av Detritus. Medan Seventh Angel, vilka jag verkligen gillade, hade en ljudbild som liksom blandade doom metal med Kreator-liknande vibbar, så var Detritus mer direkt thrash metal. Sedan gillade jag sångarens röst också, den hade en klassisk proklamations aggressivitet. Spola fram bandet, 1994 kom jag över Detritus andra och sista skiva "If But For One". Den hade ALLT och förblir en av mina topp 5 metal album någonsin. Bra balans mellan starka gitarrer och akustiskt, mångsidiga sånger och till och med ett saxofonsolo. Bara en sådan sak!

Vilka är då Detritus? Det var ett band som formades i slutet av 1980-talet, antagligen i området runt Bristol, Storbritannien. Efter ett par demoinspelningar släppte de sin första skiva 1990. Mellan 1990-1993 var det ett par viktiga band inom den väldigt smala kulturen metalband med kristen profil, som släppte sina album. Som jag nämnde tidigare fanns det rätt stora band som hade sin distribution via större bolag, FRONTLINE RECORDS var nog det största (Tourniquet, Bloodgood, Mortal, Vengeance Rising, Sacred Warrior etc). Detritus var ett av de "smalare" banden som rätt få utanför Storbritannien fick chansen att upptäcka tror jag. Inte förrän de lade gitarren på hyllan 1993. Detritus, Stairway, Lazarus, Veni Domine, Seventh Angel var de riktigt intressanta i mitt tycke och följde med väldigt långt upp i åldern, till och med nu (finns ju inget bäst före datum på BRA musik).

2018. Detritus är i replokalen och övar in sina sånger igen. Också rätt så aktiva på sociala medier och har en bokad spelning till våren i Nederländerna. Det är en fin tid att vara Detritus-fantast.

English:

An early Christmas gift this year was when the band DETRITUS suddenly posted this on Facebook; "so first Detritus practice for 26 years, went quite well. Maybe we might do it again sometime." That was posted on December 1st. Since then quite a lot of updates have been made, older photos emerging since they were last active, etc.

Rewind to the 1990's. Early '90's, to be exact. I was in year 10-12 and had become into metal for real. Music was a clear identity-marker back then; techno, synth, mainstream, metal and indie music. You needed to conform to either of those genres, sort of a social thing. And that I didn't swallow the bait to run with the current within metal (exalting Iron Maiden, AC/DC, Pantera, Korn or Metallica), was a concious choice from my part.

More than often I found myself in the bookshop Roland's Gospel & Glass (combined Christian music retailer & glazier), during free periods and lunch breaks at school. The CD racks with new music were dominated by Gospel Choirs (for some reason, it felt like it was mandatory for almost every bigger town in Sweden to host their very own gospel choir and releasing an album each year), Russ Taff, Roland Utbult, Amy Grant and other common Christian music. And then there was the small % of to me, very interesting music. As with the mainstream, the distribution for bigger bands was much bigger (Whitecross, Guardian and Rez Band for instance). What appealled to me was mostly the covers. Especially those created by British artist Rodney Matthews. In this shop I got my hands on two albums that he made the cover for; "The Torment" by Seventh Angel and "Fall, Babylon Fall" by Swedish doom-metal cult band Veni Domine.

I have long had a crush on all things British, perhaps I'm a bit of an Anglophile? So I kept a look out, searched through record stores if I had an opportunity, read the "thank you" notes on album sleeves. I found bands such as Gethsemane Rose and Stairway. Their covers were also made by Rodney. And so one day in Uppsala it was there, the CD "Perpetual Defiance" by Detritus. Whilst Seventh Angel, which I also liked a great deal, had a sound that mixed doom metal with stuff similar to Kreator, Detritus was a band more full on thrash metal. I really liked the singer's voice too, it had this classical proclamation aggressivness. Fast forward, 1994 I found there second and final album; "If but for one". It had EVERYTHING and remained among my top 5 metal albums ever. Great balance between strong guitars, versitile songs and even a saxophone solo. How about that?

Who are Detritus then? It was a band formed in the late 1980's I think, probably around the area of Bristol, Great Britain. After a few demo recordings they released their first album in 1990. Between 1990-1993 there were a number of interesting and important releases within the quite narrow sub-culture of Christian metal bands. As mentioned earlier bigger bands had bigger labels to handle the distribution. FRONTLINE RECORDS was probably the biggest (Tourniquet, Bloodgood, Mortal, Vengeance Rising, Sacred Warrior etc). Detritus was then probably one of the more "narrow" bands that very few outside the U.K had the chance to discover. Not until they called it a day in 1993. In my opinion Detritus, Stairway, Lazarus, Veni Domine were among the really interesting bands that followed me well up... until now, actually (there is no expiration date for GOOD music).

2018. Detritus is rehearsing and making their old songs theirs again. They are also pretty active in social medias and even have a gig in The Netherlands booked this Spring. It's a good time to be a Detritus fan.

God textjul. / Merry texting Christmas.

Father Christmas says:

Merry Christmas!

Nästa gång bilden visas är det omslaget på en bok. / Next time the image is shown it will be the cover of a book.

Det är en lite konstig form på månen. / The moon is a little out of shape.

Jul! Jag menar, JUL!!! Jag älskar julen. Julen och allt som har med den att göra. Nu är det många som retar sig på att handeln ger sig på julen alldeles för tidigt. Det är nästan som att jag inte vågar yttra "mig gör det inget, hellre MER jul!", med risk för att bli ostrasicerad redan i september. Kanske det är så att jag är lite "arbetsskadad" efter att ha jobbat för Tomten i över 6 år. Men det spelar ingen roll, julen är fantastisk. 

Omslaget har varit nästan färdigt i cirka ett år nu. 

/ The cover has remained almost finished for about a year now.

För 2 år sedan när julen firades uppe i Edsbyn hos mina föräldrar och släkten där uppe, så bad mig mina barn att berätta en saga. Jag var rätt så oförberedd men gav det hela ett försök. Sagan handlade om en flicka i en stad, vars invånare inväntade ett julbord i en stor lada. När portarna öppnades hade någon stulit all julmat, allt julpynt och alla julklappar. I snön fanns det spår av svansar och fötter. Sedan börjar ett äventyr för att ta tillbaka julen (nej, inte i Grinch-stil.). Den blev rätt så underhållande så jag skrev ner den. Väl tillbaka i Landskrona började jag så smått att brodera ut den lite.

Välj rätt lock för din måne. Beroende på storlek. 

/ Choose the right lid for your moon. Depending on size.

Sedan har jag jobbat på den på ledig tid. Ett par timmar har spenderats i café-delen på City Gross i Ättekulla, som ligger bekvämt nära barnens skola. Där har jag fått vara ganska ifred för att skapa den här sagan och forma den som jag vill ha den. Min fru har varit lite korrekturläsare och det är så bra att ha någon som kan se det som jag är för hemmablind för att se. Ju närmar jag har kommit mållinjen för boken har jag gått och stört mig på målningen som jag ska ha som omslag till den. Det är då detaljer som jag har stört mig på, inte själva bilden. Det största har varit månen. Jag ville ha en klar måne. Den som jag gjorde var lite blek, dessutom inte helt rund. Så för några dagar sedan bestämde jag mig för att piffa upp den.

Tips. Använd ett burklock. Placera det i mitten av det ljusaste fältet på din måne (eller det område som du vill ska vara din måne). Märk den formen svagt med en blyertspenna. Sedan har du en rund form! Hjälper mig oerhört, som har ibland har lite svårt med detta symmetriska. Jobba sedan med vitt, mörkblått och lite svart. En platt pensel är bra för att jämna ut färgen ända ut till kanten av blyertsstrecken. Men var försiktig, håll dig inom månen!

När du har en vit skiva kan du ta lite mörkblått och arbeta in i den vita färgen. För att få till den runda effekten är det bra att göra en del av månen lite mörkare, förslagsvis undersidan. Behåll den vit linje som går till kanten, det ger månen en lysande effekt. Lägg sedan olika färgnyanser, badda in färg på varandra för att skapa månens yta. Det fixar du galant!

Jag tror jag har en bra placering av det. / I think I have placed it well.

Och nu är alltså boken färdig! I dagarna har den sänts till Books On Demand för tryck. Nu är bollen i rullning. Nu kommer den kanske inte att bli tryckt och klar INNAN jul, men det här är det första steget för att börja få ut alla dessa historier om superhjältar, barnberättelser, skräck, ångpunk och fantastik som jag har arbetat med i ett par år. Inför nästa jul ska jag vara ute i GOD tid för att marknadsföra den här barnboken!

Skillnaden mellan rund och inte rund. / The difference between round and not round.

English:

COming SoON...

Släden kraschade i Lund. / The sleigh crashed in Lund.

I år har jag fått hedersuppdraget igen. Människorna på Pipedream Productions ville ha tillbaka mig att hjälpa Tomten sprida julglädje i Lund. Det känns väldigt bra. I Teater Punch är det mycket svärta och absurt, nu i december är jag tillbaka till det som jag kan bäst - barnteater. Inget är mer eller mindre värt, bara annorlunda. Jag känner att jag kan slappna av mer i min roll i december. Sedan är det ju utmaningen att vara i karaktär i timmar.

Så kontoret är en bod som är juldekorerad, på Mårtenstorget i Lund. Väldigt kul initiativ känner jag själv, och inte känns det fel att få ha det som JOBB nu i december. Mycket folk i omlopp. Förra helgen, då allt började hörde jag engelska, urdu, tyska, polska, japanska, isländska, svenska, danska och spanska. Lund är ju rätt så internationellt.

Väl mött i Lund, alla ni julgalna människor!

English:

This year I returned to the honouring task again. The people at Pipedream Productions wanted me back to help Father Christmas to spread Christmas joy in Lund. It feels very good. In Theatre Punch there's a lot of darkness and absurdity, now in December I'm back doing the things I know best - children's theatre. Nothing is worth less or more, just different. I feel I can relax a bit in my role in December. Then there is a challenge staying in character for hours.

So my "office" is a small shack, fully Christmas decorated, at the Mårtenstorget (Mårten Square) in Lund. A very fun initiative I feel, and it doesn't feel wrong to having it as paid WORK now in December. A lot of people circulating. Last weekend, when it all begun, I heard English, Urdu, German, Polish, Japanese, Icelandic, Swedish, Danish and Spanish. Lund is quite international.

Well met in Lund, you crazy Christmas people.