Gott Nytt År 2017. / Happy New Year 2017.

 Fantastiskt loppisfynd. / Great flea-market bargain.

Julen biter sig fast i mig fortfarande, fast vi alla förväntas klä oss i svart och vitt och ta fram kylda flaskor bubbel. Bara timmar kvar på 2017. Jag är tacksam för mycket, hoppas på mycket gott under 2018 för mig och min familj. Mest tacksam är jag att vi alla är vid någorlunda god hälsa. Det hoppas jag ska fortsätta. Det var också en härlig vinter vi fick under vårt besök i Hälsingland. Edsbyn visade upp sig från sin allra bästa sida.

GOTT NYTT ÅR!

-5 grader. Bra med en mössa från färöiska bolaget Sirri. 

/ -5 degrees below zero. Good with a hat from Faroese company Sirri.

Christmas doesn't loose its grip on me, though we are all expected to dress in black/white and bring forth the bottles of sparkling content. Only hours left of 2017. I have a plenty to be grateful for, hoping for a lot of good coming me and my family's way in 2018. Most grateful am I for us all being in somewhat good health. I hope it stays that way. It was also a wonderful Winter we had during our stay in Hälsingland this Christmas/New Year. Edsbyn truly showed off its best side.

HAPPY NEW YEAR!

Tomtebrev. / Father Christmas letter.

 Det måste ju börja någonstans. Många mallar blev det.

/ It all has to start somewhere. There were many templates.

Under tiden på VINTERLUND så minns jag särskilt en mamma från Kanada som kom upp till oss. Hon ville att vi skulle sända en hälsning till hennes son, från Tomten. Hon sade att hon kunde hämta pengar för att betala porto och grejer, men jag tänkte att: "det är ju jul." Så hon skulle inte betala.

Jag kan väl säga att jag har lite kontakter med Tomten, får ibland hjälpa honom att skriva saker till vissa personer. Så jag tog på mig att utforma ett tomtigt brev till en liten kille i Kanada. Får jag fria händer försöker jag så långt det går att komma bort från Coca-Colas rödlätta Tomte i röd/vit skrud. Jag lutar mig mer åt den gammel-nordiska Tomten, samt vissa vedertagna begrepp som hör Tomtetraditionen till.

Innan jag skrev något visste jag att jag behövde en mall att ha under papperet. En sorts säkerhet. Jag drog raka linjer med en svart och tydlig penna så att det gick att se strecken under. Det är ett tips till alla er som vill pyssla med kalligrafi. Jag skrev också texten som jag hade tänkt mig, tunt och försiktigt med blyerts, så jag kunde se ungefär hur många ord som skulle få plats på en rad. Det finns inget värre än om man lägger ner tid på en text utan att ha kollat, och så får bara halva ordet plats innan det är dags att byta rad... och, ja, det ser bara amatörmässigt ut.

I vänstra hörnet visste jag att jag ville ha en symbol. Något häftigt med. Jag bestämde mig för ett flätmönster där jag kunde få med några runda former också. Det skulle gå i silver, guld och rött. Alla dessa är bra julfärger. För lite extra knuff ville jag ha med järnek också. Det är alltid lite knepigt med flätmönster men det blev bra. De röda ytterprickarna inne i symbolen fick symbolisera att Tomtens positiva egenskaper kan nå världens alla fyra hörn. Pennorna för det jobbet fick göras av de tuschpennor jag köpte av Staedtler. Jag hittade ett bra set med spetsstorlek från 0.1 till 0.8. Det ger ett rätt bra omfång. För detaljerna använder jag en 0.3 men fyllde i de större utrymmena med 0.8. Det som är bra med Staedtler är kvalitén, utan tvekan. Tuschet klumpar aldrig.

För texten använde jag storlek 0.3 av Kuretakes bra kalligrafipennor. De ger en jämn och smidig textning. För att Tomten skulle godkänna detta behövdes det också ett sigill, då duger inget annat än rött. Det blev faktiskt väldigt bra. Nu får vi hoppas att brevet nådde fram till Kanada innan jul...




English:

During my time at WINTERLUND I remember one mother in particular from Canada who came up to us. She wanted for us to send her son a greeting from Father Christmas. She even said she could get money to pay for the postage, but I thought: "it's Christmas.". So she needed not to pay.

Let's just say I have some connections to Father Christmas, sometimes I help him writing things to certain people. So I took it upon myself to crafting a Santa-ish letter for a little guy in Canada. If I get free hands I tend to stay clear of the Coca-Cola Santa in his red/white garbs. I lean more towards the old-Nordic tompta/tomte, with some overall accepted attributes relating to the tomte-tradition.

Before I wrote anything I knew I needed to have a template to keep underneath my working sheet. Sort of a security. I drew straight lines with a black and clear pen so the lines were visible under my sheet. A tip to all of you who wants to try out calligraphy. I also wrote out the entire text thinly with a pencil, so I could see fairly well how many words that would fit on a line. There is nothing worse than spending time on a text without double-checking, then only half the word fits at the end of a line before it's time to change line... and, well, it looks very unprofessional.

In the left corner I knew I wanted some kind of symbol. Something cool too. I decided to do a braid-pattern where I could also fit a couple of other shapes as well. I wanted silver, gold and red. All very good Christmas colours. To add some spice I also included iron-oak too. It's always a bit tricky with braid-patterns but I think this turned out all right. Those outer red dots within the pattern symbolise the positive qualities of Father Christmas, that it can reach the four corners of the world. The pens for the job were done by the inking pens from Staedtler. I found a really good kit with sizes ranging from 0.1 to 0.8. It gives a pretty good vareity. For the details I used a 0.3 but filled in the bigger areas with the 0.8. What I like about Staedtler is the quality. The ink never clogs up.

For the text I used the 0.3 size from Kuratake's calligraphy-pens. They produce an even and smooth texture. For Father Christmas to approve of this letter a seal also was needed, nothing else than red will suffice. It actually turned out very good. Now let's hope the letter reached Canada before Christmas...

VinterLund 2017. / Winter Lund 2017.

Julgärning. 

Nu i december hade jag förmånen att få sprida lite julglädje tillsammans med en kvinnlig motspelare i Lund Stads satsning "VINTERLUND", som är ett evenemang och julmarknad nytt för i år (och ersatte den populära TOMANDERS JUL från föregående år). Det har varit julmarknad på torget utanför stadshallen under tre helger i december 2017. Och där var vi med på ett hörn, genom Pipedream Productions.

Det hände många saker under de tre veckorna innan jul. 

/ There were many things happening during the three weeks until Christmas.

En VÄLDIGT häftig sak som hände varje dag i Lund fram till jul var en kultur-adventskalender, lite som Teater23 hade under några år. 

/ One VERY cool thing that happened every day up until Christmas in Lund was a cultural-advent calendar, sort of what Theatre23 had for a couple of years.

Tyvärr, får jag väl säga, så var inte julmarknaden så stor som jag hade hoppats eller som den hade behövt att vara (man kan jämföra med den borta vid Jakriborg, i Landskrona eller den supermysiga i Malmö, längs med gågatan i centrum). Men det var alltid något ändå, och glögg såldes - vilket ju är superviktigt när det är juletid. 

Men så hade vi alltså sagoteater-delen med. Vi fanns i ett hörn mitt emot Akademibokhandeln, väldigt bra inramat (hade dock velat ha några träd till). Levande teater! Gatuteater! De hade byggt upp en scen med grymt vacker bakgrundsdekor på en målarnivå som jag bara kan drömma om. Och där och runtom våra stugor och bodar huserade De tre små grisarna, Rödluvan, mormor, jägaren och vargen, Prinsessan på ärten, Hans och Greta (+ pepparkakshäxan) och Tomten & Tomtemor. 

Bara titta på dessa färger! Just look at those colours!

Julgranen var superhög. Rikt dekorerad. / The Christmas tree was super-tall. Richly decorated.

Barnen kom i små flockar till vårt hörn.Vi hörde barn som talade svenska, arabiska, engelska, finska, tyska, franska, kinesiska, japanska, hindi, koreanska, isländska, ungerska, farsi, rumänska, danska bland annat. Det blir nog lätt så i en universitetsstad som Lund. De allra flesta ville lämna sin önskelista till Tomten. Det hjälpte vi gärna till med!

Det här var ju hur trevligt och kul som helst. Om allt går bra och hälsan finns så kanske vi ses på VINTERLUND nästa vinter med?

 Stugan med röd dörr var såklart Tomtens. 

/ The cabin with the red door was of course Father Christmas'.

English:


Christmas deed.

Now in December I had the privilege to spread some Christmas joy together with a female co-star in the big campaign for Lund City called "WINTERLUND", an event and Christmas market new for this year (and replacing the popular TOMANDER'S CHRISTMAS from previous year.). So there have been Christmas market outside city hall during three weekends in December of 2017. And there we were also a part, through Pipedream Productions. 

 Bra prioritet där. En frisk familj, godis och Sims 4.

 / Great priorities. A healthy family, sweets and Sims 4.

 Denna kista fick tömmas och innehållet sändas till Tomtens verkstad, ett par gånger under perioden.

/ This chest had to be emptied and its content sent to the Father Christmas workshop, a couple of times during this period.

Alas, I would have to say, the Christmas market was not as big as I had hoped for or as it should have been (comparing to the one at Jakriborg, in Landskrona or the super-cosy market along the pedestrian street of Malmö). But it was always something, and glühwein was also sold - which is super-important during Christmas times.

But then we also had the fairy-tale part as well. We were placed in a corner of the square right next to the Academic Bookshop, framed very well (though I would like to have had a few more trees). Living theatre! Street theatre! They had also built up an outdoor stage with a backdrop painting at a painter's level I could only dream of. And there and around our small cabins and shacks fairy tale creatures such as The three little pigs, Red riding hood, grandma, the huntsman and the wolf, The princess and the pea, Hansel and Gretel (+ the Gingerbread witch) and Father Christmas and Mother Christmas had their homes.

 Ingången från gatan. Bokhandeln i ryggen. / The entrance from the street. Bookshop in the back.

 En vy från torget när morgonen gryr. / A view from the square when morning breaks.

The children came in small clusters to our corner. We heard children speak Swedish, Arabic, English, Finnish, German, French, Chinese, Japanese, Hindi, Korean, Icelandic, Hungarian, Farsi, Romanian, Danish among other languages. That probably tends to happen in a city so deeply connected to the University, such as Lund is. Most of them wanted to leave their wishing lists to Father Christmas. We were happy to oblige!

This was a marvelous time and very endearing. If all goes well and if there is health, maybe we will see you around at WINTERLUND next Winter as well?

Matpaus. / Lunch-break.

Sameblod. / Saami Blood.

Jag vet att Ruben Östlings film "Rutan/The Square" har kammat hem stora lovord och utmärkelser, också kanske med all rätt. Men om det hade funnits sann rättvisa i världen borde Amanda Kernells episka "Sameblod" ha fått mycket mer uppmärksamhet och varit Sveriges Oscarsbidrag i kategorin utländsk film. Seriöst.

Jag såg filmen rätt nyligen och jag tycker den får med så många saker från 1930-talets tidsanda, som på många sätt också speglar vår samtid, historia och ansvaret som ligger däri. Filmen tar upp konflikten som finns i att leva med dubbla identiteter som ursprungsfolk, rasism och önskan om att få tillhöra någonstans, även om man kanske inte är välkommen. Det är inte så många som är medvetna om samisk kultur eller minoritetsspråk generellt. Jag tycker att Amanda som regissör har en fantastisk fingertoppskänsla för att skildra mycket med väldigt små medel. Skådespelarna är också helt fantastiska.

Se den.

English:

I know that Ruben Östling's film "The Square" has scored big time and recieved accolades and awards a plenty, maybe justly so. But if there would have been true justice in the world Amanda Kernell's epic "Saami Blood" would have recieved far more attention and been Sweden's contribution to the Oscar's in the category "Best foreign film". Seriously.

I watched the movie recently and I think it covers many things from the time of the 1930's, which in its own way reflects our contemporary time, history and the responsibility that lies within. It deals with the conflict it is living with two identities as an indegiounus people, racism and the longing for belonging, even if you are not welcome in either camp. Not too many are aware of Saami culture, let alone minority languages in general (in Sweden). I think Amanda as a director has a fantastic delicate talent for portraying a lot with very little means. The actors are also amazing.

Go see it.

God Jul 2017. / Merry Christmas 2017.

Min favorittid på året, en av dem i tre topp åtminstone. Julen är här från och med imorgon i Sverige. Jag vill önska alla läsare en riktigt GOD JUL!!! När man sitter här bakom en skärm och delar grejer från livet som konstnär och teatermänniska/"skådespelare", är det lätt att tro att ingen tittar eller läser det som delas. Men när jag kollar på statistiken så säger den något annat. Nu kan jag inte se årsvis hur många som har kollat på min blogg, men från den blygsamma starten 2009 så kan jag åtminstone lista de länder som är i toppen:

1. Sverige.
2. USA.
3. Italien.
4. Ryssland.
5. Ukraina.
6. Tyskland.
7. Frankrike.
8. Irland.
9. Portugal.
10. Nederländerna.

Tack så mycket för alla "klick". Det kommer säkert hända många bra saker i min lilla värld under 2018. Och när det gör det, så är det här som du kan läsa om det här. 

English:

My favourite time of the year, one of the top three at least. Christmas is here as of tomorrow in Sweden. I want to wish all the readers a very MERRY CHRISTMAS!!! When you are sitting here behind a screen and share things from the life as an artist and theatre-person/"actor," it's easy to think that no one is reading what is shared. But looking at statistics it tells a different story. Now, I can't follow how many who have checked my blog annually, but from the modest start in 2009 I can at least list those countries that top the list:

1. Sweden.
2. USA.
3. Italy.
4. Russia.
5. Ukraine.
6. Germany.
7. France.
8. Ireland/Eire
9. Portugal.
10. The Netherlands.

Thanks a lot for all "clicks". I'm sure there are many good things coming my way in my little world during 2018. And when it does, you can read about it here.

...en tur tillbaka till sagoskogen...i Broadwaystil. / ...a tour back to the fairy-tale forest... in Broadway-style.

Från bok till film till musikal. / From book to movie to musical.

En tidig julklapp det här året för mig var att förstå att tid och plats hade ett oväntat sammanträffande, så pass att jag kunde tacka ja till en ny roll som blev erbjuden mig för lite över en vecka sedan. Produktionsbolaget Pipedream Productions sätter upp Broadwaymusikalen SHREK nu i vår. De anställde mig och en kvinna till ett juligt uppdrag nu i december och precis i avslutningen av det så kom det upp att det fanns en biroll ledig för deras satsning på SHREK. Efter att ha stämt av med tider så är det nu klart. Jag blir Stora Stygga Vargen!

Det här är ju lite av alla teatermänniskors dröm, att få en chans på en stor produktion, som också sedan spelas på lite större scener. Denna musikal kommer att spelas på Lunds Stadsteater i Lund och Nöjesteatern i Malmö. Bra för mig är att det inte krockar med mina åtaganden på Kulturskolan i Landskrona. 

Det hade jag inte trott den 9 september i år, när det var provspelning (det går att läsa mer utförligt om här). Lustigt nog hittade jag biljetten häromdagen när jag rensade min rock från överflödspapper, kvitton och annat. Då var allt lite i luften, sedan kändes det som att det bara var att gå vidare. Men nu tar allt ny sats. Det gäller att visa framfötterna (tassarna?) och prestera så gott det går. 

Spännande tider väntar i januari!

English:

An early Christmas present for me was to understand that time and place had a random coincidence, so much so that I could muster up the courage to accept a role that was given to me for about a week or so ago. The production company Pipedream Productions are putting up the Broadway musical SHREK now this Spring. They previously hired me and a woman in December to do a Christmas gig and at the end of that period it became evident that a supporting cast role was up for grabs for their commitment to SHREK. After doing some double-checking it is now clear. I will be the Big Bad Wolf!

It's somewhat of a dream for everyone active within theatre in some way, to get a shot at a bigger production, which is also performed on bigger stages. This musical will be played at Lund City Theatre in Lund and also Nöjesteatern (Entertaining Theatre) in Malmö. Good for me is that it doesn't affect my committments at the Cultural School in Landskrona.

I had not seen this coming on September 9th this year, when the audition (a longer report on that can be read here) was held. Strangely enough I found the actual train ticket the other day while going through my coat for excess papers and recipes. Then everything was sort of in the air, then it felt like I could just as well go on with my business. But now, everything is taking a new turn. It's time to put my feet (paws?) in the right direction and be the best that I can be.

Exciting times await in January!

En riktigt troll-rik juletid! / A truly troll-rich Yuletide.

Så blev det klart. Omslaget till historien som går under namnet "Trolljul". Jag är mäkta nöjd, faktiskt. Under en lång tid hade jag bara sagan klar. En tanke fanns med redan från början om att ha ett par bilder i någon form, som komplement. Under senhösten har jag försökt få till bilder utan positivt resultat. En plan fanns nämligen att försöka få den utgiven innan jul 🎄. Nu ser det inte ut att hända.

Däremot fick jag idén om att åtminstone skapa en omslagsbild. På en tågresa från Malmö kom den färdiga idén. Jag skulle ha ett paket i klara färger som blickfång i en vinterskog, som den kan se ut hemma i Hälsingland när det blir riktig vinter. Eftersom troll har en central roll i sagan ville jag göra det tydligt och samtidigt bara ge en vink om troll, så det vore kul om det kunde kika fram bara. Så fick det bli!

För att få till det här behövdes lite planering. Först markerade jag ut vart jag ville ha saker: ungefär var trädtopparna slutade och himlen började, paketets placering, hur mycket av trollet som skulle synas osv.

När månen sen kom på plats fick jag börja tänka på vart ljuset träffar. Hur det då påverkar områden som får ljus på sig och de som är i mörkret. Har man det med sig när man målar blir det en spännande dynamik. Försök måla enhetligt också. Jag finner det lättare att måla, i det här fallet, att göra trädens basformer och gå direkt på t ex paketet direkt. Du behöver inte måla klart ett område, du BÖR nog inte det, innan du går på nästa. Allt hör samman i en flummig helhet. 🎨

Ett tips för att täcka stora ytor är att använda breda penslar. Jag brukar först blanda de färger jag vill ha som jag vill ha dem. Jag blandade blå, grön och lite rött till himlen. Först till kanterna in mot mitten. Där hade jag markerat ett gul-vitt område där månen skulle vara. Så den blå färgen behövde bli ljusare desto närmare den kom månen. Tricket där var att blanda i mer vitt och använda den breda penseln med stora och luftiga drag för att smälta ihop färgerna. Det blev kanon! 👌

Samma teknik använde jag för snön på marken. Jag behövde få den "levande" på något sätt. Igen, varifrån kommer ljuset? Jo, det är ju månen som styr. Trädens rötter hamnar i en slagskugga på ett sätt, där måste det bli svart blandat med mörk blå, ju närmare ljuspunkten i mitten måste det bli ljusare. Här blev det en övergång från mörkblå-lila-grå innan allt smälte samman i en ljusare blå med vitt. Var inte rädd att använda vitt! Med en bred pensel sprids färgen ut vackert.

När trollet och paketet kom på plats fick de genomgå samma behandling. Här var det lite mer detaljer att hålla koll på. Mjuka skuggor lyfter verkligen en bild. Här fick jag vara sparsam kring svansen, den svänger lite hit och dit. Tips här är - skuggan ligger ofta väldigt nära objekt på marken, inga långa skuggor är nödvändiga (om man nu inte försöker skapa just det, i en typisk anime - eller superhjälteposering). Svart färg precis allra närmast svansen här, gradvis grå och sedan blå.

Träd är svåra tycker jag. Jag vill bli bättre på dem och har tänkt göra fältstudier borta på Alnarp när våren kommer, för att teckna träd. I det här fallet valde jag granar, eftersom de är vanligare norrut. Egentligen har de en rätt enkel form, en rak stam med nedsluttande grenar, som i sin tur har små kvistar som i regel pekar nedåt.

Grunden för min lilla vinterskog var sådana former i mörkblå. När de såg ok ut lät jag tunga sjok av en ljusblå form täcka överkant på grenarna. Sedan fick ljuset bestämma nyans på antingen ljus- eller skuggsida. Det gällde vågrätt och lodrätt. Vart möter ljuset? Vart tar ljuset slut? Där grenarna blir träffade av ljuset lade jag till en extra dos vitt. Det gjorde verkligen susen!

Omslag nu klart, som sagt. Jag ska göra ett par riktigt tjusiga bilder med kritpennor eller akryl till att pryda sidorna, till nästa jul. God Trolljul på er! 🎁



English:

And so it was finished. The cover for the story under the working-title "Troll Yuletide". I am really pleased, actually. I've had this tale finished for a long time. A thought I carried with me from the start was to have a couple of images of some sort, as a complement. During late Autumn I have tried to make those happen to no avail. A plan was to have this book released before Christmas. Now that is not going to happen.

On the other hand I got the idea for the book-cover. On a train-trip from Malmö the finished idea just came to me. I was to have Christmas present in bright colours as a center-piece in a Winter forest, as it can look like back home in Hälsingland when there are real Winters. Since trolls have a major part in the story I wanted to make that clear at the same time as I just hinted, so it would be fun if it could just take a peek. So it was to be!

To make all of this happen there was a need for some planning. First I marked out where I wanted things: fairly where the treetops would end and the sky begin, placement of the Christmas present, how much of the troll to be visible etc.

When I got the moon in place I needed to pay attention where the light would hit. How it then affects the area that gets light and those that are in darkness. If you carry that with you in the back of your head while painting it helps you create dynamics. Also try to paint holistic, if you will. I always find it easier to paint, such in this case, the trees and the basic patterns and then go straight for the parcel. You don't need to finish painting an area, you SHOULD probably not, before you continue on to the next. It all is connected in a weird wholeness.

A tip to cover bigger areas is to use broad brushes. I first use to mix the colours I want and as I want them. I mixed blue, green and some red for the sky at first. First trimming at the edges and then toward the middle. There I had marked a yellow-white area for the moon. So the blue colour needed to be brightened the closer it came to the moon. The trick here is to mix and add more white and use the broad brush, with swift and long strokes you can easily blend the colours together. It turned out fantastic!

I used the same technique for the snow on the ground. I needed for it to come "alive" in some way. Again, where does the light come from? Well, it is the moon. It controls. The roots of the trees end up in some sort of umbra, a shadow, where it needs to be black mixed with dark blue, the closer you get to the brightest point it needs to alter to a more lighter tone. Here the transistion was dark blue-purple-gray before it all blended together in a lighter blue with white. Don't be afraid to use white! With a broad brush the colour is spread on the canvas beautifully.

Once the troll and parcel had their place they underwent the same treatment. Here there were more details to keep track on. Soft shadows enhances an image. Here I was sort of more careful around the tail, it twists and turns. The tip here - the shadow is often very close to objects lying on the ground, no long cast shadows are necessary (unless you are aiming to create just that, in a typical anime - or superheroposing). Black colour right next to the tail itself, gradually go from gray and then blue.

x

I find trees hard. I want to be better at them and am planning a field-trip in the Spring to Alnarp, to sketch trees. In this case I chose spruce-trees, since they are more common up north. They really have a fairly simple shape, a straight stem with sloping branches, which in turn have small twigs that are pointing down, as a rule.

The basics for my small Winter forest was shapes of dark blue. When those looked ok I let heavy slabs of a light-blue shape cover the upper side of the branches. Then the light could decide which tones on either light- or shadow-side. Where does the light meet up? Where does the light end? Where the branches were struck by light I added an extra dose of white. It really did the trick!

Cover image finished, as said. I will hopefully create really top notch imagery with colouring pens or acrylics to enhance the book-pages, for next Christmas. Merry Troll Yule to you all!

Julemännen. / Yulemen. / Jólasveinarnir.

Så här dags i december inväntar många den 24 eller 25 december. Det är ju den tid som Tomten faktiskt visar sig. Och så har det varit under en lång tid i Sverige och på många andra platser, speciellt i västvärlden, där julen firas. Men på en plats i världen finns det en tradition med hela 13 tomtar (!). Och det är inte så att att de kommer allihop på den 24 december. I den här traditionen blir man inte av med Tomten eller tomtar, förrän den 6 januari. Nej, det här är tomtar som tillhör den isländska folktron, med inslag av både förkristen och efterkristen tid.

I början varierade antalet tomtar men traditionen "kanoniserades" 1932 genom dikten "Jólin koma" (julen kommer) av poeten Jóhannes från Kötlum. Tomtarna, eller julmännen, har olika personlighetsdrag och beteende men gemensamt är att de är smått elaka/fridsstörare med en förkärlek för att spela människor ett spratt eller två. Jag skulle tro att de har inspirerats av åskguden Tors halvbror Loke från nordisk mytologi.

Ursprunget är att de är alla barn till den grymma trollhäxan Grýla och hennes man, trollet Leppalúði som bor i bergen. Grýla gillar att fånga olydiga barn och brukar ofta avbildas i konsten med en stor gryta (gissa vad hon vill stoppa där!). Hennes man beskrivs som ett lat troll som mest är hemmavid. Familjen har också en fruktansvärd och jättelik katt, Julkatten, som sänds ut för att stryka omkring i byar och städer runt juletid för att fånga barn som inte får nya kläder på julafton. Alltså ganska långt ifrån ho-ho-ho traditionen. Grýla nämns skriftligt i nordiska folksagor från 1100-talet.

Tillbaka till julmännen. De bär oftast medeltida kläder med traditionella detaljer men på senare år har de ibland också fått bära den mer tomteröda/vita dräkten (speciellt vid event för barn), samt fått mer snälla drag än de traditionella. De börjar komma till människorna 13 dagar före jul, en tomte varje dag. För varje dag finns godsak från julmännen åt barnen i en sko som ska ställas vid fönstret. Är barnen olydiga finns det en potatis i skon. Nedan följer en lista på varje tomtes ankomstdag, personlighetsdrag och deras avresedag:

• 12 december. Stekkjastaur. (Fårskinnsbuse) Gillar att trakassera får (och djur i allmänhet) men har träben som saktar ner honom. Lämnar människorna den 25 december.

• 13 december. Giljagaur (Klippskrevsgömmaren). Gillar att gömma sig för att få en chans att stjäla mjölk (särskilt komjölk i forna dagar). Lämnar människorna den 26 december.

• 14 december. Stúfur (Stumpen). Onormalt kort tomte som älskar att stjäla stekpannor för att äta upp smulor som blivit kvar på dem. Lämnar människorna den 27 december.

• 15 december. Þvörusleikir (Skedslickare). Han stjäl en speciell sked som har långt handtag, också kallat Þvara, för att slicka på dem. Han är undernärd och därför extremt smal. Lämnar människorna den 28 december.

• 16 december. Pottaskefill (Kärlskrapare). Stjäl rester från kärl och kastruller. Lämnar människorna den 29 december.

• 17 december. Askaleikir (Skålslickare). Gömmer sig under sängar för att se ifall någon ställer undan fina skålar med lock. Han älskar att stjäla dem. Lämnar människorna den 30 december.

• 18 december. Hurðaskellir (Dörrslammrare) En riktig buse vars favoritsyssla bland människor är att slå igen dörrar hårt, speciellt på nätterna. Lämnar människorna den 31 december.

• 19 december. Skyrgámur (Yoghurtslukare). En tomte som har ett gott öga för isländsk yoghurt - "skyr". Lämnar människorna den 1 januari.

• 20 december. Bjugnakrækir (Korvsnattare). Tomten som gömmer sig på loft och vindar. Han älskar att stjäla korv, gärna rökta korvar. Lämnar människorna den 2 januari.

• 21 december. Gluggagægir (Fönstertittare) En smygande tomte som brukar titta in i fönstren för att hitta något dyrbart att stjäla. Lämnar människorna den 3 januari.

• 22 december. GáttaÞefur (Hallsniffare). Denna julman har en onormalt stor näsa med ett utsökt luktsinne. Dessa använder han för att lukta sig till bröd som han stjäl. Gärna nybakat. Lämnar människorna den 4 januari.

• 23 december. Kretkrókur (Köttkroken). Han använder en speciell krok för att stjäla kött. Lämnar människorna den 5 januari.

• 24 december. Kertasnikir (Ljussnattare). Skuggar och följer barn för att stjäla deras ljus. Förr i tiden var ljusen gjorda av talg och då också ätbara. Lämnar människorna den 6 januari.

Det är mustig samling julmän som listas här. Kanske något som förtjänar att filmatiseras av någon ypperligt talangfull filmskapare? En teaterpjäs? Hur som helst så är det en riktigt spännande och unik tradition. Visst är det kul att julen är så mångsidig? Ni får ursäkta min översättning, min isländska är inte var det en gång var, till och med när det begav sig var den inte så bra. Akta er för Julkatten!

English:

At this time of year many are waiting for either the 24th or the 25th of December. It is the time when Father Christmas actually appears. And so it has been for a long time both in Sweden and at many other places, especially in the West, wherever Christmas is celebrated. But there is one place in the world that has a tradition of no less than 13 Father Christmas' or Santas (!). And it's not like they are all coming on the 24th or 25th either. In this tradition you don't get rid of Santa or Santas, until January 6th. No, these are Santas belonging to the Icelandic folklore, with elements of pre- and post-Christian eras.

In the early days of this tradition the number of Yulemen varied but it was "canonized" 1932 through the poem "Jólin koma" (Christmas is coming) by the poet Jóhannes from Kötlum. The Santas, or yulemen, have different traits and behaviour but they all share this in common that they are slightly mean/disturbers of the peace with a love for being pranksters aimed at humans. I would think they have been inspired by the half-brother of thunder-god Thor, Loki, from Norse Mythology. 

Their origins come from the fact that they are all children of the cruel troll-witch Grýla and her husband Leppaludi, living in the mountains. Grýla likes to capture unruly children and is often depicted in art with a big cauldron (guess what she wants to put inside!?). Her husband is described as a lazy troll mostly staying at home. The family also has a terrible and gigantic cat, the Christmas Cat, which is sent to prowl among the villages and cities around Christmas to catch children who have not recieved new clothes for Christmas. In other words, quite far from the ho-ho-ho tradition. Grýla is mentioned in Norse folk-tales dating back to the 10th century.

Back to the yulemen. They are seen to be wearing Medieval clothes with traditional details but of late they also sometime wear the more Santa Claus similar costume in red/white (especially during child events), and they have also been given more nicer characteristics then the traditional. They begin coming to the world of humans 13 days before Christmas, a new yuleman every day. For each day they deliver a treat to the children in a shoe that is supposed to be placed in the window. Are the children naughty they put a potatoe in the shoe. Below is a list of each yuleman, their arrival date, characteristics and departure date: 

• 12th of December. Stekkjastaur. (Sheep skin clad). Likes to harrass sheep (and animals in general) but is somewhat hindered by his peg legs. Leaves the humans on December 25th.

• 13th of December. Giljagaur (Gully-peeker). Likes to hide to get a chance to steal milk (especially cow-milk directly from the barn in old days). Leaves the humans on December 26th.

• 14th of December. Stúfur (Stumpy). Abnormally short yuleman that loves to steal pans to eat left-over crusts. Leaves the humans on December 27th.

• 15th of December. Þvörusleikir (Spoon-licker). He steals a special spoon with a long handle, also called Þvara, to lick them. He is malnutritioned and thus very thin. Leaves the humans on December 28th. 

• 16th of December. Pottaskefill (Pot-scraper). Steals left-overs from pots and pans. Leaves the humans on December 29th.

• 17th of December. Askaleikir (Bowl-licker). Hides under beds to see if someone puts away nice bowls with lids. He loves to steal them. Leaves the humans on December 30th.

• 18 of December. Hurðaskellir (Door-slammer). A real rascal whose very favourite thing to do is to slam doors hard, especially at night. Leaves the humans on December 31st.

• 19th of December. Skyrgámur (Yoghurt-gobber). A yuleman with a good eye for Icelandic youghurt - "skyr". Leaves the humans on January 1st.

• 20th of December. Bjugnakrækir (Sausage-snatcher). The yuleman that hides in lofty chambers and attics. He loves to steal sausages, not minding the smoked ones. Leaves the humans on January 2nd.

• 21st of December. Gluggagægir (Window-peeper). A sneaking yuleman with a habit of peeking into windows, looking for some vauluables to steal. Leaves the humans on January 3rd.

• 22nd of December. GáttaÞefur (Hallway-sniffer). This yuleman has an abnormally big nose with an accute sense of smell. He uses this to find bread that he then steals. Not minding newley baked bread. Leaves the humans on January 4th.

• 23rd of December. Kretkrókur (Meat-hook). He uses a special hook to steal meat. Leaves the humans on January 5th.

• 24th of December. Kertasnikir (Candle-stick Snatcher). Follows children in order to steal their candles. In the old days they were made out of tallow, which means they could be eaten. Leaves the humans on January 6th.

They are a colourful bunch. Perhaps something worthy a film or tv-series by some talentful filmmaker? Or a theatric play? Anyhow, it is a really exciting and unique tradition. Isn't it fun that Christmas is so diverse? You will have to forgive my translation, my Icelandic is not what it once was, even then it was not so good. Beware of the Christmas Cat!

Kläder för alternativa nördar. / Clothes for alternative nerds.

Det finns ett köpcentrum några stenkast och i skuggan av Väla, lite öster om Helsingborg. Det är väl som köpcentrum är mest; skoaffärer, ett litet mattorg och en och annan livsmedelsbutik - stormarknad full med matvaror. Det heter Familia Center och ligger i orten Hyllinge. Dit har jag och min familj åkt titt som tätt på dagsutflykt eller för storhandling ibland (det är ju skönt att komma bort från Landskronas utbud ibland).

There is a shopping mall a few paces and in the shadow of Väla, a bit east of Helsingborg. It is like malls are most, I reckon; shoe

Så kom det sig att jag och barnen åkte dit en vardag. Bara för att. Och då hade den tidigare tomma lokalen som förut hyste Lekia blivit förvandlad till något helt annat. På väggarna var det nu fullt av film och nostalgi i form av t-shirts, plakat och kläder i olika utförande. För en nörd så var det rätt kul. Det är ett tips ifall du söker något annorlunda, eller äntligen känner att du kan få tag i den där Hulk t-shirten som du inte visste att du behövde.

English:

Coming soon...

And so it came to pass that me and the kids drove there on a weekday. Just because. And then the previously empty store which before harboured Lekia had been transformed into something else entirely. On the walls were full of film and nostalgia in the shape of t-shirts, plaques and clothes in different designs. For a nerd that was rather fun. It's a tip if you are searching for something different, or finally feel that you can get your hands on that Hulk t-shirt that you didn't know you needed.

Konst och kultur från skogsmarkerna. / Art and culture from forest areas.

Den flyktiga lokatten, vårt landskapsdjur. Jag har aldrig sett en på riktigt. Men en lokatt har säkert spanat på mig på avstånd. / The elusive lynx, our provincial animal. I have never seen one for real. But a lynx have surely seen me at a distance I am sure.

Om jag säger Hälsingland, vad tänker du på då? Frågar man inbitna storstadsbor kanske de svarar "landet", särskilt i Stockholm. En från Malmö har kanske en obskyr tanke om att det är någonting norrut, på en obestämd plats ovanför Småland. Skog. Lill-Babs. Skidor. Kanske bandy (sporten får mer och mer uppmärksamhet på bra sändningstider i vår moderna tid).

För mig är det lite av mitt "hemland" på ett sätt. Det är ett område i Mellansverige, södra Norrland, som faktiskt har benämnts som land redan på 900-talet. Enligt en engelsk samtida diktare styrdes området av kungen Wada. Adam av Bremen nämner området på 1000-talet i samband med ledungordningar (att ha män redo att kallas in till krigstjänst åt hövdingar och krigsherrar) som det beskrivs i de gamla landskapslagarna. Det är där som jag växte upp på 1980- och 1990-talen. På många sätt en uppväxt som var härlig och skyddad från omvärlden, på gott och ont.

Massor med små mellanstora städer och byar. / Lots of middle-sized towns and villages.

Landskapet är väl ingen kulturell metropol på så sätt. Det finns hembygdsgårdar eller mindre kulturscener där det ofta sätts upp "spex" med lokal anknytning eller teaterproduktioner om hur livet var förr, en sorts romantisk vurm för det gamla samhället. Däremot har musiken alltid haft en framträdande roll i folkkulturen där. Att vara spelman har en hög inofficiell status, då gärna fiol. Bildarvet visas tydligast genom allmogemåleriet i de många träslotten som fortfarande står kvar och vittnar om en ekonomisk blomstring i forna dagar (1700-1800-talet).

Särskilt i min hemby Edsbyn, är det istället företagande (SP Fönster, Edsbyns kontorsmöbler osv), jakt, fiske och motorer som gångbart nuförtiden. De flesta som har kulturella planer är tvungna att söka sig utanför orten för att kunna tillgodose sig konstnärliga utflykter. Sin storlek till trots har landskapet faktiskt gett världen och Sverige ett par personer som har utmärkt sig i skapande verksamhet. Här är några:

• Från Edsbyn kom till exempel Göran Järvefält, som var en framgångsrik operaregissör med hela världen som arbetsplats. Han regisserade ett par uppmärksammade operor, värt att nämnas är Mozarts "Don Giovanni", för vilken han fick Svenska Dagbladets operapris 1979.

• Det kändaste ansiktet för omvärlden är nog Peter Stormare, som växte upp i orten Arbrå, utanför "metropolen" Bollnäs (4 mil från Edsbyn). Det internationella genombrottet var nog under 1990-talet med filmer som "Fargo" och "The Big Lebowski". Jag minns att jag läste artiklar om Peter i vår lokaltidning under den tiden.

• Py Bäckman har lämnat ett enormt avtryck på musik-Sverige, uppväxt i Iggesund. Hon är en talangfull låtskrivare och artist. Hon var med och skapade musikartisten och mytologin kring bandet Nordman i början på 1990-talet. Lite som en musikalisk kameleont som rör sig lika bekvämt mellan psalm- som schlagermusik. 

• En annan person från Edsbyn skapade ett mer känt spel vid namnet Minecraft, Markus Persson. Han alternerar nu mellan sitt hem i Beverly Hills och sin lägenhet i Stockholm. 

• Musikalstjärnan Nina Söderquist kommer från den lilla byn Alfta. Genombrottet för sångkarriären kom nog 2008, då hon fick rollen som Damen i sjön i musikalen "Spamalot!" i Londons West End. Eftersom de stora scenerna ännu saknas i Hälsingland bor hon som många andra exilhälsingar i Stockholm. 

• Med en befolkning på runt 800 personer varav de flesta jobbpendlar till större orter som Hudiksvall och Söderhamn, kan det vara svårt att tro att lilla Njutånger kunde frambringa barytonsångaren Mikael Samuelsson. Han är mest känd från sin roll som Fantomen i "Fantomen på operan" på Oscarsteatern, som han spelade i den galet långa spelperioden 1989-1995. 

• Hans Lidman måste också nämnas. En sann naturpoet som tillbringade lika mycket tid i vildmarken som vid sitt skrivbord. Han har skrivit en mängd olika böcker och diktverk. 

Musikern Tomas Andersson Wij har intim relation till landskapet med, som kommer fram i bland annat hans sång "Hälsingland" (se video längre ner). Den har jag förmånen att ha hört live hela två gånger. En gång innan ett Hälsinge-derby mellan Bollnäs-Edsbyn en vinter på 2000-talet. En andra gång under visfestivalen i Loses 2012.

Många som har varit där har påverkats på något sätt, ofta positivt. Tiden rör sig annorlunda där, upplever jag. Dålig arbetsmarknad, billiga jättehus, frisk luft, långsinta oenigheter inom släkter, vildmark, små byar...ja, det är många sidor. Man är ju en produkt av sin omgivning till mångt och mycket. Jag för det kulturella arvet vidare, lyfter min fackla högt som elden på Olympus berg för alla skapande hälsingar. Som många andra lever jag också i "exil", en hälsingsk kulturell diaspora.

Stávärdigan kônst fáre fôlk, úm aller tïer!

English:

Lin. Vår landskapsblomma och föremål för rikedom förut. Kläder tillverkade av lin var en gång en statuspryl, ungefär som Lacoste & Versace idag.
/ Flax. Our province-flower and source of wealth in the old time. Clothes made out of flax/linen was once consider high-status, sort of like Lacoste & Versace today.

If I say Hälsingland (Helsingia), what do you think of? If you are a foreigner, perhaps nothing at all. If you ask die-hard city slickers in Sweden they might say "the countryside", especially if from Stockholm. A person from Malmö might have an obscure thought of something further up north, a vague location above the province of Småland. Forests. Lill-Babs (old time singer). Skis. Perhaps bandy (the sport gets more and more attention and airtime in our modern time).

To me it is sort of a "homeland" in a way. It's an area in the midst of Sweden, south Northern Sweden, that is actually mentioned as a country in the 8th century. According to a contemporary English poet it was ruled by king Wada. Adam of Bremen also mentions the area in the 9th century in connection to leidang (to have men ready for conscription for chiefs and war-lords), as it is described in the old Medieval Scandinavian laws. It was there I grew up in the 1980- and 1990's. In many ways an upbringing that was wonderful and sheltered from the outside world, for good and bad.

Skapad av poeten Bisse Thofelt; Hälsingeflaggans symbolism är gult för solen och hjortronen, rött för blodet, hjärtat och lingonen och blått för sjöarna, himlen, de blå bergen och poesin.

/ Created by poet Bisse Thofelt; the Hälsing Flag's symbolism is yellow for the sun and cloud-berries, red for the blood, heart and lingon-berries and blue for the lakes, sky, the blue mountains and poetry.

The province is not a cultural hotspot really. There are heritage centres or minor stages where they put up plays/farces with local connection or other theatrical plays about how life use to be, sort of a romantic obsession for the old (farming) soceity. On the other hand music has always had a prominent role in folk culture. To be a fiddler has a key inofficial status, preferably when playing the violin. The imagery is most visible in the rustic peasant paintings and kurbits-style in the many wooden castles that still stands and bears witness to an economic boom in older times (16th-17th century).

Especially in my home village Edsbyn, it is instead enterprising (SP Fönster, Edsbyn office furniture etc.), hunting, fishing and a motor culture (snowmobiles, old American cars, cross-country motorbiking) are things that are passabel nowadays. Most people who express artistic plans will have to seek that outside the community in order to accomodate cultural activities. Despite its size the province has given the world and Sweden a couple of people who have distinguished themselves in some form of creative way. Here are a few:

• From Edsbyn came Göran Järvefält, who was a successful opera director with the world as his office. He directed a couple of notable operas, worth mentioning is Mozart's "Don Giovanni", for which he recieved Svenska Dagbladet's (big newspaper in Sweden) opera award in 1979.

• The most famous face might be Peter Stormare, who grew up in the town of Arbrå, outside the "metropol" Bollnäs. The international breakthrough was during the 1990's with movies like "Fargo" and "The Big Lebowski". I remember reading articles about Peter in our local magazine during that time.

• Py Bäckman has left a huge impression on music-Sweden, grown up in Iggesund. She is a talented songwriter and artist. She helped to create the artist and mythos around the band Nordman (Northman) in the beginning of the 1990's. Sort of a musical chameleon that moves comfortable between styles so diverse as psalms and Eurovision music.

• Another rather unknown person from Edsbyn created a more known game, Minecraft, Markus Persson. He now alternates between his home in Beverly Hills and his apartment in Stockholm.

• The musical star Nina Söderquist comes from the little village of Alfta. The breakthrough for her singing career probably came in 2008 when she got the part of Lady of the lake in the musical "Spamalot!" in London's West End. Since the big stages still are absent in Hälsingland she lives in Stockholm, like many other Hälsings in exile.

• With a population of around 800 people whence most commute to larger towns like Hudiksvall and Söderhamn for work, it can be hard to believe that small Njutånger could bring forth the barython-singer Mikael Samuelsson. He is best known for his role as the Phantom in "Phantom of the opera" with the Swedish cast at the Oscar Theatre, which he played for the insanely long period 1989-1995.

• Hans Lidman must also be mentioned. A true nature-poet who spent as much time in the wilderness as at his desk. He wrote a lot of books and poem collections. 

The musician Tomas Andersson Wij has an intimate relation to the province too, which comes out among other things, the song "Hälsingland" (see video below.). I have had the privilege to hear that twice live. One time in connection to a derby in bandy between Bollnäs-Edsbyn a Winter in the early 2000's. A second time at the singer-songwriter festival in Loses 2012.

Many who have visited the province have been affected in some way, often positively. Time moves differently over there. Poor job market, cheap big houses, fresh air, rancourous disagreements among families, wilderness, small villages... well, there are many sides. You are a product of your surroundings in many ways. I see myself carrying the cultural heritage and legacy on, raising my torch high as the fire on mount Olympus for all creative Hälsing people. As many others I too live in "exile", a Hälsing cultural diaspora.

Stávärdigan kônst för fôlk, úm alle tïer!

(Solid art for people, in all times)