söndag 30 april 2017

Livet och döden. / Life and death.

Ibland önskar jag att jag inte hade en sådan känsloradar, som gör att jag pusslar ihop själsliga teman och underliga tankar på en målarduk. Om jag bara kunde låta det vara och istället måla en landskapsbild, en röd stuga framför en glittrande sjö eller ett stilleben av en blomvas på en skrynklig duk. Men på ett sätt så är det inte "jag" att gå tillväga så. Det är bara till att fortsätta vara trogen mig själv och mina visioner för min konst.

Det här lär bli ett sådant inlägg som behandlar kontraster. Under ett bra tag har jag fascinerats och umgåtts med sådana tankar som har med kontraster att göra. Jag minns tydligt när mormor gick bort 2002. Det var vår utanför Bollnäs Lasarett. Fortfarande lite snö kvar på marken på sina ställen. Vi hade precis lämnat skalet av vår älskade mormor kvar på rummet inne på salen efter att livet hade lämnat henne. På vägen ut mot parkeringen lade jag märke till ett öppet fönster på tredje eller fjärde våningen på lasarettet. Osammanhängande grymtanden och skrik för några sekunder byttes ut mot ett krävande och ihållande bebisskrik. Livet hade börjat. Och vi hade lämnat döden. Kontraster.

Trogna redskap. / Faithful tools.


Bywyd a marwolaeth (kymriska/welsh) = livet och döden = life and death.
Den här skissen visade lite vart jag skulle. / This sketch showed me the way a bit.

Det gäller att planera din bild. / You need to plan your image.

På ett lite makabert sätt kan livet vara vackert och döden vara otäck, liksom det motsatta också egentligen. Två kontraster och varandras motpoler i verklighetens dans. Livet kan kännas förfärligt orättvist ibland. Ett liv levs kanske under en lång period av hårt tryck eller att det blir ansatt av väldigt mörka tankar som kväver handlingskraften som behövs för att livet ska vara roligt. Det är som att livet vill ge en käftsmällar ibland, det kan naturligtvis kännas otäckt.

Döden är allas våra livs slut i den här världen. Vi är inte satta till världen för att rusa mot döden. Men vi måste våga ta ordet i vår mun och faktiskt tala om den. Nyckeln till livets förtrollningskraft är att medvetet välja livet. Välja det som för dig uppåt till den potential som du ska ha. Att också slippa relationsfattigdom (en term som kommer att synas mer och mer i framtiden) är egentligen målet med livet. Det lästes i en kyrka för inte så länge sedan då jag var närvarande, en vers från Gamla Testamentet som var väldigt vacker, oavsett om man är troende eller ej.

Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, för att du och dina efterkommande må leva. (5 Mos. 30:19)

Det är så vackert, "välj livet".  Det önskar jag dig som läsare. Det kan röra sig om det faktiska livet. Men jag tänker nästan alltid i flera lager, att det även kan gälla medvetna val; att möta grälsjuka människor med lugn, tala gott om människor, vara hjälpsam eller vad det nu må vara. Du kan göra ett fantastiskt val idag. Kanske ringa upp den personen du gått och tänkt på under en lång tid, bara för att höra hur han eller hon (jag tänker inte hoppa på "hen"-tåget) mår.... egentligen. Livet kan bli fantastiskt!


En bakgrund i gult och grått. / A backdrop in yellow and grey.

x

x

Hur är det tänkt med den här kompositionen då? Den väldigt heavy metal-inspirerade skallen får symbolisera döden. Statisk i sin position kan inte personen den en gång var en del av världen, inte tillföra något till omvärlden. Fjärilen å sin sida, är en stark symbol för livet. Växtkraft och skönhet. Nektar är också en positiv symbol.

Jag bestämde att det skulle finnas en liten "sjuk" ton av grönt mellan det gula och det blå på andra sidan av bilden. Det kändes effektfullt. Allt utom första lagret är målat i akryl. När jag fick ihop skalorna på sidorna lade jag olika lager av gult, vitt, blått och svaga röda nyanser i bakgrunden. Kontrasterna lyser igenom bra kände jag. I en ganska ödslig miljö finns det en skärva av liv i form av växtlighet, dit en fjäril letar sig.

x

x

Torka i solljuset. / Dry in the sunlight.

Ett bra tips för att skapa brunt är att blanda grönt med rött. Du kan styra ljusheten genom att blanda i mer eller mindre vit färg tills du är nöjd. Jag gjorde sprickorna i svart men de blev för skarpa. Så när färgen hade torkat blandade jag till en färg-brygd av grått för att lätta upp. 

Allt detta måste göras i flera lager. Tur att jag är en sådan stereotypiskt lugn, tålmodig och trevlig person. Men det är väl värt all väntan. Denna tavla blev nog klar på ca fem tillfällen allt som allt. Om man ska räkna timmar... det ska man inte.

Tips: täck en yta med långa gröna "grässtrån". Blanda sedan gult, vitt och grönt och dra kvicka penseldrag uppåt. Det blir väldigt fint gräs när det är klart.
/ A tip: cover a surface with long green "straws". Then mix yellow, white and green and make swift strokes upward. It makes quite a nice type of grass when finished.


English:


Sometimes I wish I didn't have such a sensitive emotional-radar, which makes me put together themes of the soul and weird thoughts on an empty canvas. If only I could leave well enough alone and instead paint landscapes, a red cottage in front of a glittering lake or a still-life of a flower vase on a wrinkly cloth. But in a way it is not "me" to do so. I have to be true to myself and my artistic visions.

This will be one of those entries that deal about contrasts. For a while now I have been fascinated and spending time with thoughts dealing with contrasts. I remember clearly when my grandmother passed away in 2002. It was Spring outside Bollnäs Hospital. There was still spots of snow left on the ground. We had just left the shell of our beloved grandmother in the room at the hospital after life had left her. On our way out to the parking lot I noticed an open window on the third or fourth floor of the hospital. Incoherent grunts and screams for a few seconds came from that window was replaced by a demanding and consistant baby-scream. Life had begun. And we had just left death. Contrasts.


Grön! / Green!

Gör tänder lätt päronformade. Sedan finns det ju såklart inga tänder som är lika. Ojämnheter är helt ok. Jag lade först gult, sedan några lager vitt. Markera skiljelinjen med rikligt svart.
/ Make teeth slightly pear-shaped. Then there are of course no teeth that are the same. Irregularity is fine. I put a layer of yellow then a few layers of white. Mark the lines with plenty of black.

När du skapar stenyta, var inte rädd för att röra ner lite röd färg.
/ When creating stone surface, don't be afraid to pour down some red colour.

In a sense o the macabre life can seem beautiful and death ugly, and the opposite is true also. Two contrasts and each other's antipoles in the dance of reality. Life can seem terrible unfair sometimes. A life may be lived perhaps under a long period of tough pressure or may be plagued by very dark thoughts that suffocates your decisivness to make life fun. It's almost that life punches your lights out, of course that can feel ugly.

Death is all of our end in this world. We are not put on this earth to rush toward death in any form. But we must dare to actually talk about it. The key to the enchantment of life is to conciously choose life. Choose whatever makes you reach your potential. To also be relieved of relational poverty (a term which I believe we'll see a lot of in the future) is also the goal of life. It was read in a church not too long ago and I was then present, a verse from the Old Testament which was really beautiful, regardless if  you are a believer or not.

This day I call heaven and earth as witnesses against you that I have set before you life and death, blessings and curses. Now choose life, that you and your children may live. (Deuteronomy 30:19).

It is so beautiful, "choose life". I wish that upon you readers. It may concern actual life. But more often than not I always think in several layers, that it can be about concious decisions; to meet arguing people with a sense of calm, to speak good of others, to be helpful or whatever it now may be. You can make a fantastic decision today. Perhaps call up that person that has wandered around in your mind for a while, just to see how he or she (I won't jump the Zee-bandwagon) is doing... really. Life can be fantastic!


Att göra fjärilen var en sann utmaning. / To create the butterfly was a challenge.

Lite vitt behövs för att lätta och markera saker. / A little white is needed to easen up and mark things.

Inte helt klar än. / Not entierly finished yet.

What about this composition? The very heavy metal-inspired skull represents death. Static in its position the person it once was can't be a part of the world anymore. The butterfly on the other hand, is a strong symbol of life. Plastic force and beauty. Nectar is also a positive symbol.

I decided that there would be a "sick" tone of green between the yellow and blue on the other side of the image. It created effect. It is all painted in acrylics except for the first layer. The background is made up by yellow, white, blue and some subtle layers of red. The contrasts ended up pretty good I think. In a rather desolate place there's a shard of life in the form of vegetation, to which a butterfly finds its way.

Vitt igen. Nu har jag också mjukat upp de skarpa svarta linjerna.
/ White again. Now I have also softened the sharp black lines.

Sten. / Stone.

Färgerna fick en särskild lyster. Tack Windsor & Newton.
/ The colours had a certain sheen. Thanks Windsor & Newton.

A good tip to create brown is to mix green and red. You can control the brightness by using more or less white until you are satisfied. I made the cracks on the ground in black but it became too sharp. So when the colour had dried I mixed a colour-brew of gray to easen it up.

All this needs to be done in several layers. Luckily I am such a stereotype of calmness, patience and overall nice person. But it is well worth the wait. This painting was ready in about five sessions all in all. If you are to count hours spent... you should not.






fredag 28 april 2017

Konsthallen blev imponerad. / The Art Hall was impressed.

Här är en artikel om den kommande öppna salongen som går av stapeln i maj. De borta på konsthallen fick in inte mindre än 215 (!) bidrag. Det är många skapande människor det. Jag lämnade in mitt verk som nr 123 i ordningen.



English:


Here is an article about the up-coming exhibition in May. Those over at the Art Hall recieved no less than 215 (!) entries. That is a lot of creative people. I handed in my contribution as number 123.



http://www.landskrona.se/nyhetsarkiv/landskronabornas-egna-utstallning/






onsdag 26 april 2017

Den samiska våren. / The Samian Spring.


Samiska flaggan. / The Sápmi flag.

Sofia Jannok har "det". / Sofia Jannok has "got it".

Jag såg ett inslag på SVT om Sofia Jannok, som gästade ett samiskt program, häromkvällen. I soffan satt Sofia och två andra med anknytning till samiska. Men programledaren talade norska med dem och samiska med Sofia. Det var rätt intressant kände jag. Nu såg jag inte programmet från början så jag är osäker på de övriga gästerna. De kan lika gärna ha varit någon form av minister eller kulturarbetare med fokus på samisk kultur.

Attityden, att det går lika bra med samiska, som Sofia verkade "säga", var häftigt. Det visar på en växtkraft i den nya samiska generationen. Samer har bebott området Sápmi under en väldigt lång tid. Forskare och etnologer är osäkra på HUR länge, vissa säger 3000 år, andra 10 000 år. Åtminstone ganska långt innan vi fick nationalstater.


Samernas område delas upp mellan fyra existerande länder; Norge, Sverige, Finland & Ryssland.
/ The Sápmi area is divided between four existing countries: Norway, Sweden, Finland & Russia.


Nu börjar höja sina röster så pass högt att det kommer att bli svårt för maktens korridorer att ignorera dem. Det är bara min gissning, men visst doftar det Samisk Vår nästan? Den lär inte bli lika våldsam som den arabiska våren. Men som i många fall så är det konstnärer som på olika sätt bär fanan, i frontlinjen för förändring. Sofia Jannok är musiker och involverad i en mängd andra projekt. Hennes musik klättrar lite på listorna - en Eivör Pálsdottir - doftande pop med folkliga inslag. Och ofta på nordsamiska. Den kombinationen av nyskapande men att alltid veta var hon kommer ifrån, ger slagkraft. På samma vis använder sig Maxida Märak av hip-hop. Norska Adjagas har en ambient och elektronisk ljudbild till sin musik. Finska samiske rapparen Amoc har också gjort mycket för att främja den samiska kulturen. Genialt att finna nya vägar tycker jag.

Det är många som engagerar sig samernas sak för att de ska få ett annat erkännande en bara "status" som minoritetsspråk. Politiska partier som Miljöpartiet, Enhet och delar av Vänsterpartier har på gott och ont vurmat för Sápmi. Det är bra i sig, stöd och kapital lär behövas. Men lösningen är nog att samerna själva ska få ett större erkännande, kan resa sig själva i sin egen takt och berätta hur de vill ha det. Det är många ursprungsbefolkningar som skulle återfå en del av sin stolthet ifall de fick göra den resan. Problemet är att samerna, precis som kurderna, är uppdelade mellan olika länder. Det kan bli en svår nöt att knäcka. Stycka av land? Självständiga autonoma områden? Då ser nog "någon"en förlust av intäkter på något sätt. Hur som helst, så tror jag att något är på väg att ske inom det samiska.


English:


Coming soon...


Samiskt hantverk är verkligen en klass för sig själv. / Samian crafting is in a league of its own.




Den karismatiska Maxida Märek. / The charismatic Maxida Märek.


måndag 24 april 2017

Den välljudande inspirationen. / The well-sounding inspiration.


Eivör.

Det var värst så sjuka vi alla blev. Äldsta dottern har varit på sjukhus sedan den 15 april. Det blir ju långsamt bättre men livet rullar på ändå. Jag får ta hand om de andra två barnen och jonglera livet så bra det går med åtaganden, barnvakt och vardag. Nu mår jag bättre rent fysiskt. Det är en enorm fördel. Tursamt nog har det funnits personer som har klivit in och avlastat lite under den här perioden. Så smällen blev inte lika hård som den annars skulle ha blivit ifall ingen fanns till hands.

Beethoven.

Så är det alltså dagen innan inlämning till Landskrona Konsthall. Det känns väldigt spännande, även om jag inte kommer att kunna närvara vid vernissagen (då är det repetitioner med pjäsen). Jag har bestämt vilken målning som jag ska representera Firepath Art med. Ni som vill se vilken, kan tassa ner till konsthallen den 6 maj och bli lite kulturella!  :-)

Orphaned Land.

Då och då får jag frågan om jag inspireras av musik. På den frågan svarar jag absolut. Sedan har det tidigare varierat vad för slags musik som har fått igång mig. När jag var yngre var det nästan uteslutande metal/rock. När jag blev lite äldre trodde jag att jag förväntades lämna det och gå in i en värld av någon "gubbrock" (The Eagles, Bruce Springsteen och dylikt). Nu har jag istället försonats med mig själv och hittat en mellanväg som smälter samman mitt tycke och smak i tid och rum.

Kent.

Mitt musikval speglar bilderna och bilderna speglas i den musik som inspirerar, en noggrann symbios med själens tillvaro och tillstånd som kapten på den konstnärliga seglatsen. Jag tänkte ta och lista de vanligaste tonerna som för min konst framåt (kolla klippen mellan textstyckena). Sedan finns det ju en mängd annat kul och obskyrt som går att googla fram, som jag inte tar med exklusivt (In Extremo, Iona, Enekk, Raubtier, Mànran...).


  • Árstiðir.
  • Skillet.
  • Vivaldi.
  • Orphaned Land.
  • Eivör Pálsdóttir.
  • Beethoven.
  • Tourniquet.
  • Kent.

Vi är alla människor av vår tid. Ibland tar jag med mig själv tillbaka till den musik från 1980-talet som jag växte upp med. Men för inspiration är det artisterna på listan som gäller. De har varit mer eller mindre konstant i minst 5 år nu.  



English:


Tourniquet.


We got seriously sick this time. Oldest daughter has been at the hospital since April 15th. It's a slow recovery but life goes on. I tend to the other two kids and juggle life as best as I can with committments, baby sitters and everyday life. I feel better now physically. It is a huge advantage. Luckily there have been people who have stepped in to easen the burden a bit during this period. So the blow was not as severe as it had been if no one was around.

Vivaldi

So it's the day before the entry for Landskrona Art Hall. It feels very exciting, though I will not be able to attend the opening for the exhibition (rehearsals with the play). I have decided which painting I will have representing Firepath Art too. You who want to see which one, need to go down to the Art Hall on May 6th and be a bit cultural!

Árstiðir

Now and then I get the question if I get inspired by music. On that question I answer yes.  Then it have also varied what kind of music that has triggered me. When I was younger it was almost only metal/rock. As I got older I thought I was expected to leave that and enter the world of "old-timer" rock (The Eagles, Bruce Springsteen and the such). Now I have made peace with myself and found a middle-ground that melt together my taste in music in time and space.

Skillet.


My choice in music reflect my images and the images are reflected in the music that inspire, a careful symbiosis with the existance and condition of the soul as a captain for the artistic voyage. I thought I'd list the most usual tones that bring my art forward (check out the youtube-clips). Then there are also plenty of fun stuff which is easy to google, which I will not go into detail exclusevly (In Extremo, Iona, Enekk, Raubtier, Mànran...)


  • Árstiðir.
  • Skillet.
  • Vivaldi.
  • Orphaned Land.
  • Eivör Pálsdóttir.
  • Beethoven.
  • Tourniquet.
  • Kent.

We are all people of our time. Sometimes I take myself to a flashback journey to the 80's music I grew up with. But for inspiration the artists on the list are the ones I use. Those have been with me more or less constantly for at least 5 years now.

torsdag 13 april 2017

Läsa, skriva och läsa. / Read, write and read.

Så segt det är att kämpa mot influensa och också åka slalom mellan magsjuka, feber och annat skojigt. En virusinfektion slog hårt till mot familjen i slutet av mars och april framöver. Bara frun är någorlunda ok, vilket är bra, eftersom hon är den med jobb just nu.

En sådan här vägg av omöjlig sjukdom som drar ut den kraft du någonsin trodde att du hade annat än till låns, ja - den visar ingen nåd. Det är då man märker vad man saknar hemma, som kan lindra besvären, men det är så dags då när man inte KAN åka och handla. Tur då att vänner på eget bevåg eller via erbjudande dyker upp med en kasse medikamenter (och en DR PEPPER!).

När sjukdom råder brukar jag hamna i en soffa med en bok eller ett block. Att läsa är väldigt skön avkoppling för några minuter (mer än så ska man inte räkna med när det finns småbarn i hemmet). Särskilt när jag läser "skönlitteratur" brukar jag få inspiration till framtida saker. Därför brukar jag ha blocket i närheten. Jag har ett särskilt block ägnat åt egna författaräventyr. Den blir med tiden fylld av små akter till olika historier, enkla skisser till saker och ting och mer fullskaliga "skelett" till privata sagovärldar. Nu är jag mitt uppe i att läsa manus till en teaterföreställning också.

Så sjukdom är enormt trist. Ingen tvekan om den saken. Men man kan försöka göra något bra av det iallafall. En dag kommer något av det jag antecknar komma med i en slutversion av en novell. Det är jag helt säker på.



English:

It's such a drag to fight against the flu and also criss-crossing between stomach bugs, the fever and other funny things. A virus infection hit hard against our family at the end of March and April onward. Only the wife is fairly ok, which is good considering she's the only one with a job at the moment.

Such a wall of impossible sickness that sucks out any energy you thought you had, well, it shows no mercy. It is during these times you are made aware of the stuff you miss in your home, that can ease your time. But sadly that notion enters your head when you are UNABLE to go shopping. Luckily then, when friends on their own mission offer to show up at your doorstep with a bag of medicine (and a bottle of DR PEPPER)!.

When sickness reigns I usually end up in the couch with a book or a sketching pad. To read is such a great time for relaxing for a few minutes (you don't get more time than that while having small kids in the home). Especially when I am reading "fiction" I usually get som inspiration for future things to come. That's why I keep a pad close by. In time those pads gets filled with small acts for different stories, simple sketches for things and more or less full blown "skeletons" for fairy tale worlds and stories. At the moment I am in the middle of reading scripts for a play as well.

To be sick is really boring. No question about it. But you can turn it into something good. One day the things I put down in my pads will end up in a final version of a novel. Of that I am sure.




måndag 10 april 2017

I kulisserna. / In the set pieces.

Minnesvärd frisyr? / Memorable hair-do?

Jag är en sådan där, ni vet. En sådan som gillar att veta detaljer; allt ifrån hur en inspelningsplats riggas, skapandet av effekter eller när en produktion jobbar med manus under en lång tid. Till vissa filmer finns det ofta en radda bonusmaterial att tillgå. Sådant kan jag sitta och gotta mig i rätt länge.

I annat fall finns det böcker om liknande ting. Det är nästan som en tilläggsindustri till filmer nuförtiden. För några månader släppte skådespelaren Carrie Fisher sin biografi. Kort därefter avled hon tyvärr pga hjärtsvikt på ett plan från England hem till USA. England. Det var där som de första trevande inspelningsdagarna inleddes för den första Star Wars filmen ca 1976-1977. Elstree Studios.


Den unga ensemblen 1976. / The young cast 1976.

Jag kom över ett exemplar för en tid sedan men började först läsa den igår (jag har kämpat mot en influensa ett tag nu). Om man nu som jag är glad i detaljer och nyanser så är denna biografin intressant, är du dessutom intresserad av Star Wars och allt runtomkring så är det en liten skatt. Carrie är rätt frispråkig men också väldigt självmedveten. Hon utforskar sig sig och förlikar sig med den roll hon oftast har förknippats med (den enda kvinnan i rymden?). Prinsessan Leia. Så mitt boktips är du ska läsa denna, ifall du är en sådan som slukar biografier. 

Carrie rycktes bort alldeles för tidigt tycker jag. Jag ska se efter ifall jag kan spåra henne i nöjesbranschen för att se om jag kan hitta annat som hon har skrivit, regisserat eller spelat i.



English:



Ett av hennes värsta minnen. Metal-bikinin! / One of her worst memories. The metal-bikini!

I am one of those, you know. One that likes to know details; everything from how a set is rigged, the creating of effects or when a production work with a script for a long period of time. Some movies on disc contain bonus material. I can sit and lose myself in such things for a along time.

There are also books about these things. Nowadays they are almost mandatory add-ons to movies when they come out. A couple of months ago the actress Carrie Fisher released her biography. Shortly afterwards she died unfortanetly on a plane from England bound home to USA. England. It was there that the first stumbling days of shooting commenced for the first Star Wars movie circa 1976-1977. Elstree Studios. 


Innehåller också dagboksanteckningar av en då 19-årig Fisher, under inspelningen av Ett Nytt Hopp.
 / Contains diary-entries by a then 19 year old Fisher, while shooting A New Hope.


I got a hold of an edition a time ago but only began reading it yesterday (I am battling the flu right now). If you now are quite happy about details and nuances this biography is interesting, if you are also interested in all things Star Wars then this book is a little gem. Carrie is quite outspoken but also very self-aware. She explores herself and reconcile with the role that so many associate her with (the only woman in space?). Princess Leia. So if you are in to biographies this book is for you.

Carrie was taken from this world far too soon in my opinion. I will backtrack to see whatever I can find about her contribution to show business. Things she has written, directed or starred in.

fredag 7 april 2017

Dr Who...

Nu har jag visat dessa statyetter som jag hittade på loppis lite omtanke. Det var armar, huvuden och ben som hade brutits av. Antagligen gick det lite hårt åt dem innan de hamnade på loppis. Lite bortglömda och dammiga. Ett par av dem är nog för skadade för att kunna ha något värde. De andra ska jag nog testa på ebay. Det blir förstås en del efterforskningar. Är det bara samlarpjäser eller hör de till något annat... som ett spel?








Cybermen är konstiga.



Det var inte helt lätt att lappa ihop dem. Jag lyckades rätt bra tycker jag själv. Undersidan avslöjar figurens namn och en episod då den hade en framträdande roll. Fortfarande ett mysterium alltså.


Vingklippt Weeping angel.

Snart kan hon skrämmas igen.





Med i lådan fanns också tre större daleks i olika färger. De var i samma storlek men bara den blå var komplett med fjärrkontroll. Det är sant. En radiostyrd dalek! Den säger också ett par typiska fraser, kan köra fram, bak och svänga rätt bra. Jag undrar ifall antennerna i vanliga fall ska lysa. Jag får testa de andra två sedan.


English:

Now I have showed the statues I found at the 2nd hand store some tlc. There were arms, heads and legs that had been broken off. Before these guys ended up on the 2nd hand shop they probably had a harsh life. Forgotten and dusty. A pair of the are probably too damaged to have any form of value. The others I might put away on ebay. It require some research. Are these collectables or are they a part of something else....like a game?


Supreme Dalek är rätt tung.

Dessa är läskiga på riktigt i serien.

Samling: 10 + 11 doctor, cyberman, silurian, weeping angel, supreme dalek och sontaran.
Lot: 10 + 11th doctor, cyberman, silurian, weeping angel, supreme dalek and sontaran.



It was not easy patching them up. I managed pretty well I think. The bottom also reveals the name of the figure and an episode where that character has a predominant role. Still a mystery in other words.


Bortom räddning. / Beyond saving.







In the box were also three larger daleks in various colours. They were pretty much all the same size but only the blue was complete with a remote. A remote controlled dalek! It also utters typical phrases, can move back and forward and turn fairly well. I wonder if the antennas are suppose to light up? I can try the others later.

tisdag 4 april 2017

Det är din tur nu. / It is your turn now.

Här kan du höra fin fågelsång. / Here you can hear beautiful birdsong.

Nu har stunden kommit för dig - åh så kreativ. Landskrona Konsthall bjuder in alla som bor i Landskrona och på något sätt skapar, att ställa ut ett verk till en samlingsutställning i maj månad. Det kanske är så att du är väldigt aktiv med ditt skapande just nu. Eller så har du skapat grejor tidigare men livet kanske kom emellan i några år (fast du har ju de där riktigt snygga "nånting" i gömmorna). Hur som helst, så är chansen nu! Foto, måleri, skulptur eller annat eftersöks.

Inlämning av verket ska ske mellan 10-19 den 25 april. Sedan drar utställningen igång mellan 6-21 maj. Passa på nu! Inte minst för lokalens skull. Konsthallen ligger insprängd i en park, mellan Landskrona Citadell och Landskrona Museum. Jättevackert läge och ger en härligt organisk atmosfär i utställningssalarna. Jag själv vet precis vad jag ska ställa ut... vill du veta får du styra baktassarna till Landskrona Konsthall i maj.

Läs mer här:

http://www.landskrona.se/se-gora/kultur-noje/museerochkonsthall/konsthall/oppen-salong/


Stillhet. / Serenity.

English:

Now the moment has come for you - oh so creative. Landskrona Art Exhibition Hall is inviting everyone living in Landskrona and is creative in any way, to exhibit one piece of art for a collection exhibition during the month of May. Perhaps you are very much involved in your creative process at the moment. Or you have done things in the past but life had a way of interfer with your creativity for years (although you keep your really nice "something" in your stash). Anyway, the opportunity is now! Photography, paintings, sculpture or other things are wanted.

The hand-in for entering is between 10-19 on April 25th. Then the exhibition itself will last between 6-21st of May. So take your chance! If not only for the venue itself. The Art Exhibition Hall is blasted into a park, between Landskrona Citadel and Landskrona Museum. Really beautiful location with a sense of an organic feel inside the exhibiton halls. I know exactly what I will contribute with... if you want to know I advise you to direct your hind-paws to Landskrona Art Exhibition Hall in May.


Read all about it here (in Swedish only):


http://www.landskrona.se/se-gora/kultur-noje/museerochkonsthall/konsthall/oppen-salong/


söndag 2 april 2017

...mer än ögat ser / ...more than meets the eye.




Landskrona har haft ett dåligt rykte på grund av de höga siffrorna för brott. 2016 anmäldes inte mindre än 6568 incidenter med våldsamma förtecken, till exempel. I en alternativ värld där det hade funnits robotar förklädda till bilar hade synen jag fick se igår gjort mig tryggare.

Jag passerade en Renault Senica med Autobot-märke på. I den alternativa världen skulle detta kunna ha varit Ratchet. Dessvärre stod jag kanske för länge vid bilen och måttade in en bra bild med min telefon. För en man kom ut och undrade ifall det var något fel på hans bil. Jag lugnade honom med att jag beundrade Autobot-märket på hans bil. Mannen sken upp. Det var i sanning ett ögonblick med hög nördfaktor.

Med det sagt så får vi på allvar tänka över att bli våra egna Autobots. Transformers som genom att vi förnyar våra tankar och handlingar till goda gärningar mot våra medmänniskor i vårt Landskrona, gör staden till en bättre plats.


.

English:


Landskrona have had a bad reputation due to high crime rates. During 2016 no less than 6568 reported incidents of violent nature were reported. In an alternative world where there would be robots in disguise this sight I saw yesterday would have made me feel a lot safer.

I passed a Renault Senica with an Autobot-symbol. In that alternative world this could perhaps be Ratchet. Unfortunately I might have stood still too long to get a good pic. Because a man came out eventually and wondered if there was something wrong with his car. I assured him it was fine, I had just admired his Autobot-symbol. The man lit up. It was truly a moment with great nerd-factor

With that said we need to seriously consider becoming our own Autobots. Transformers that through the renewing of our thoughts and actions into acts of kindness towards our fellow men/women in our Landskrona, make the city a better place.