onsdag 5 juni 2019

Lite klor på det här så blir det nog bra... / Add some claws to this and I think it will be fine...


Jag har nu på allvar försökt mig på en för mig rätt ny bekantskap, de amerikanska superpennorna SHARPIE. Det är som tucshpennor för vuxna. Väldigt starka och klara färger, luktar lite starkt men de var riktigt häftiga.

Suddig bild. Men ändå. Jag ritade ut var skuggorna skulle vara med en Staedtlerpenna.
/ Blurry image. But still. I outlined the shadows with a Staedtler pen.

 Det blev rätt häftigt med svart och vitt. / It was pretty cool with the black and white.

Men det blir som en ny bild med de här färgerna. 
/ But it becomes like a new picture with these colours. 

Hacka och strimla! / Slice and dice!

Hank Mcoy (alias Besten) är en annan favorit.
/ Hank Mcoy (aka Beast) is another favourite.

Något som också är färgstarkt är superhjältar, speciellt deras dräkter. Både Marvel och DC har exempel på ganska färgrika kombinationer. Så under ett par dagar har jag provat att skissa upp ett par hjältar med Sharpie pennor. Hittills har det blivit 3 stycken. Men jag har svårt att få till "mänskliga" figurer, särskilt kvinnor. Men de 2 andra blev jag rätt nöjd med.



English:


I have now made a serious effort with, to me, quite a new aquietence, the American super pens known as SHARPIE. They are like coloured markers for adults. Very strong and vibrant colours, smell a little strong but they were really cool.



 Markera skuggor lite snabbt. / Place the shadows.

Skuggorna lyser igenom färgen. Helt fantastiskt. Jag använde 2 olika blå här.
/ The shadows are visible through the colours. Fantastic. I used 2 shades of blue here.


 Rogue (från serierna, inte filmerna) är en riktigt intressant karaktär.
Rogue (from the comics, not movies), is a really interesting character.

 Klockan var efter 01 på natten då den gjordes. Inte helt rätt proportioner.
/ It was after 01 a.m. when it was made. Not the right proportions.

Poseringen blev underlig. Men färgerna har en fin lyster.
/ The posture was a bit odd. But the colurs have a nice shine.


Another thing colourful are superheroes, especially their costumes. Both Marvel and DC have examples of rather colourful combinations. So for a few days I have tried sketching a couple of heroes using Sharpie pens. So far I have made 3. But I realise I have a hard time getting the "human" figures right, especially women. But the I was satisfied with the 2 other ones.



måndag 27 maj 2019

Ny novelltävling i sommar. / New short-story competition this Summer.



Det är andra året i rad som jag har hört om novelltävlingar i sommartid. Förra året sände jag in "Den välbekanta vägen hem", blev publicerad digitalt i en samling. I år är det helt i min stil, för nu vill de  ha in noveller i fantastik-stil. Med andra ord något inom ångpunk, dystopi, fantastik, sci-fi eller skräck. Eller varför inte en blandning av olika? Det är så underligt. Idag blev min novell "Tjuvjakt", om en hamnskiftare i Hälsingland, mer eller mindre klar. Jag tittade runt lite efter förlag som eventuellt tar emot manus, eftersom samlingen med historier som är färdiga har växt till 8, kom över undrentide förlag. Kollade upp dem på Facebook. Och där var den! Annonsen som ovan. Det kan bara inte vara slumpen.

När det gällde regler för novelltävlingen uppfyllde jag dem nästan helt. De första;

  1. Jag ska ha någon anknytning till Hälsingland. 👍 Jag är ju liksom uppvuxen där.
  2. Den ska utspela sig på en faktisk plats i Hälsingland. 👍 Klart och namngivet.
  3. Du bestämmer om det är nutid, forntid eller framtid.  👍 Japp. Typ...nutid.
  4. Bidraget ska inte vara tidigare publicerat. 👍 Helt färsk saga/skröna!
  5. Novellen får inte vara mer än 50 000 tecken lång.  👎 Aj då.........!


Novellen ska inte vara mer än 50 000 tecken. Där sprack det. Min landade runt 80 000 (går det att klassa den som novell längre då?). Så det betyder att jag får skriva en ny. Inte helt mig emot, eftersom jag har lite idéer. Inget klart än men det brukar komma när jag inte aktivt tänker på handlingen.

All ny information ser ni här först. Jag ska hålla er uppdaterade.



lördag 18 maj 2019

Måla utomhus. / Painting outdoors.



Nu när vår nästan håller på att bli sommar är det skönt att vara ute. Då jag inte har 100% anställning så räcker tiden till annat också ibland. Frun på jobb och alla barn i skolan. En av mina absoluta favoritplatser här i Landskrona är Karlslundsparken. Så häromdagen gick jag dit med lite målarsaker samt en av mina bästa tavlor, för att snacka lite konst. Allt blev på danska, men jag märker att jag har ringrostat ner språket. Det blir så när man inte använder det så ofta längre. Dags för en tur till Danmark snart, med andra ord!

English:

Coming soon...


onsdag 15 maj 2019

Namnbyte. / Name change.



Det kan vara dags nu att byta namn på min youtube kanal. Liksom sammanlänka den med min blogg här ännu mer. Så att allt blir Eldstig/Firepath. Lite funderingar finns i klippet ovan.

English:

It may be a time now to change my name of my youtube channel. Sort of linking it together even more to my blog. So that everything becomes Eldstig/Firepath. Some thoughts are found in the clip above.


söndag 21 april 2019

Jobba med timlön / Working for hourly wages.






Jepp. Det blev minst 1,5 timme först sessionen. Man kommer inte runt det, vill man att det ska bli snyggt så måste det ta tid. Bakgrunden till denna skiss är en utebliven film. Jag har försökt hitta filmen "Dracula" från 1992 för ett framtida teaterprojekt som jag förhoppningsvis blir en del av. Jag har finkammat olika andrahandsaffärer men utan resultat.

En morgon uppe i Edsbyn började pennan vandra lite. Jag inspirerades av Draculahistorien men utan att ha färska bilder från vare sig boken (den finns inte heller i andrahandsbokhandlar, tro mig) eller filmen. På ett sätt kanske det var bra. Mitt koncept blev plötsligt lite spännande när jag inte hade för mycket styrning.

Det första som kom till var ett slott i bakgrunden. Det var väl inte tänkt speciellt som Draculas slott. Ett fantastikslott, definitivt. Men när bergen och bron följde, fick jag kanske erkänna det för mig själv. Att det här var lite inspirerat av Bram Stoker. Bron blev central. Också symboliskt viktigt, en bro sammanbinder och kan också symbolisera en övergång på många plan. Från ett tillstånd till ett annat. Från kärlek till brustet hjärta, från död till liv, från människa till "monster". Det liksom passade in i själva historien kände jag.






Ett tag tänkte jag färglägga allt men kom på att en svartvit bild skulle bli så mycket bättre. Lite som en illustration från 1800-talsböcker. Så den blev svartvit helt igenom. Eventuellt skulle jag vilja ha en stänk rött i vattnet som ringlar fram under bron. Men i nuläget får den behålla sin form.

Jag är verkligen ingen tuschexpert men jag lär mig mer och mer när vågar prova. Det är dock väldigt tidskrävande. Första sessionen var lätt lite över 1.5 timme. Andra sessionen klockade också runt någon timme. Nu i dagarna har jag haft små avbrott i vardagen där jag kunnat komplettera det sista. Dessa har varierat mellan 20, 15, 45, 5 och 35 minuter vardera. Nu är jag nog mer eller mindre nöjd, efter flera 100 prickar och streck.

Det är också vid sådana här tillfällen som jag förstår att jag "inte bara ritar". Det blir ju konst av det här. All den här tiden som läggs ner skulle kunna översättas som ett jobb på ett sätt. Men värderingen av det här är så mycket annorlunda än t ex en murare. "Du som är så duktig att rita, du kan väl göra en bild till x (x kan alltså vara allt till grattiskort, barnverksamhet, förening eller annat)." Visst kan det vara så att jag skulle kunna ställa upp för något alldeles särskilt speciellt, som TEATER PUNCH till exempel.

Men att använda min tid och konstnärliga hantverk gratis känns både lite kränkande och ogiltigförklara mitt kunnande. Speciellt som det förutsätts. Jag har tröttnat lite på "du som är så duktig på att rita...". Säg det till en musiker, skådespelare, bilmekaniker, läkare.... ja, ni förstår.  :-)









English:

Coming soon...





Yep. It was at least 1.5 hours the first session. There's no way around it. if you want for your ink-sketch to be good it needs to take time. The background for this sketch is me looking for a film. I've tried to find the movie "Dracula" from 1992 for a future theatre-project I will hopefully be a part of. I have searched high and low at thrift stores and car-boot sales, to no avail.

One morning while in Edsbyn my pen started to wander. I was inspired by the Dracula story but without fresh images in my head from either the book or movie (not even the book is to be found at second hand stores.). In a way maybe it was a good thing. My concept became a bit interesting when I didn't have too much image direction.

The first thing into view was the castle in the background. It wasn't specifically meant to be the castle of Dracula. A fantasy-castle, for sure. But when the mountains and the stone-bridge followed, I had to admit to myself. That this in fact was a bit inspired by Bram Stoker. The bridge was crucial. Also symbolic, a bridge binds and can also symbolize a passage on many planes. From love to a broken heart, from death to life, from human to "monster". It sort of fit right in to the story.




For a while I thought I should colour it all but changed my mind and thought it would serve better as a black and white piece. Sort of like a illustration from a book from the 1800's. So it became black and white all the way through. Maybe I would like to have a stain of red in the water. As for now it remains in black and white.

I'm really no ink-expert but I learn more and more when I dare to try to use ink. It is still very demanding. First session was well over 1.5 hour. Second session was also well about an hour. Now these days I have had a few odd sessions where I could complete the last bits. It varied between 20, 15, 45, 5, 35 minutes each. Now I am more or less satisfied, after several 100 dots and lines.

It's also at these moments that I realize I don't just draw. This really turns into art. All the time and effort put into it could in a way be translated into a job. But to value this is so much more different than for example a brick-layer. "You who are so good at drawing, you could make an image for x (x being a greeting card, children activities, an association or what have you). And sure, I would be game for something very special, like THEATRE PUNCH, for instance.

But for most wanting to use my artistic abilities for free is a bit condesending and revoking my know-how. Especially as it's often assumed. I have grown a bit weary of the "you who are so good at drawing.". Tell that to a muscisian, actor, car-mechanic, doctor... yeha, you get the point.

Anywhoooo... the sketch is done. I am very satisfied and will continue daring to use ink more. It is fun and very calming to ink away. 



onsdag 17 april 2019

Mer lera åt folket! / More clay to the people!



Hos mina föräldrar finns ett vitrinskåp som huserar mina skapelser från tiden i Småland 1997-1999. Då talar vi lera. Skulpturer och drejade föremål. En del är faktiskt rätt snygga. Det får mig att hemligt drömma om lera igen. Just för skulptur. Det hade varit riktigt, riktig häftigt att se vad som skulle komma från mina händer 2019. De som står i skåpet är sådant som versionen av mig klarade göra då. Jag undrar hur alla mina erfarenheter fram till nu skulle kunna smältas in i nutidens skulpturer?





At my parent's house there is a glass-cabinet that harbours my creations from the time in Småland 1997-1999. Now we're talking clay. Skulptures and pottery. Some of them are actually quite nice. It makes me secretly dream of clay again. Mostly regarding sculpture. It had been really, really cool to see what my hands of 2019 would produce. Those in the cabinet are things by the version of me then and what I was able to do then. I wonder what from all my experience since then would be able to be  infused in the creations of this present day?


Beställningsjobb för pennan. / Comission work for the pen.



Nu är jag och barnen i Hälsingland igen. Det sker bara några gånger per år. Varje gång glömmer jag att en resa från Landskrona med bil tar ungefär 12 timmar (med ett par stopp inräknat). Det jag också glömmer är hur annorlunda tempot är i Edsbyn. Långsammare tempo, temperament och vardag. Luften är skönare också. Det finns berg. Det finns vildmark. Också färre rökare verkar det som, vilket jag inte har mycket emot (nej, bli INTE sur nu, det går faktiskt att skilja på gärning och person i det här fallet!).

Man blir lite bil-laggad. Så dagen efter ankomst var mest som en vilodag. Men ganska snart kom en förfrågan, ett beställningsjobb (ryktet sprider sig; "Åh, Christian är hemma. Det är ju han, teaterapan med pennorna!"). Jag skulle få skriva kort till två bröllop. I vanlig ordning blir det att först göra enkla fontskisser, som kunden får välja mellan, samt inskjuta tips och önskemål. När alla var nöjda var det dags att köra igång. Kunden ville ha svart och guld den här gången. Jag frågade ifall jag fick dekorera lite efter eget huvud, vilket gick bra. Två kort klara! Nu får de vänta på bröllopsdagen.





Now the kids and I are in Helsingia again. It happens only a few times a year. Each time I forget that a journey by car from Landskrona takes approximately 12 hours (with a few odd stops included). What I also forget is how different the pace is in Edsbyn. Slower pace, temper and everyday life. The air is nicer too. There are mountains. There is wilderness. And also fewer smokers it seems, which I don't mind at all (no, do NOT become cranky now, you can in fact separate deed and person in this case!).

You become a bit car-lagged. So on the day after arrival it was most like a recovery day. Very soon there was a request, a comission (word gets around; "Oh, Christian is home. It's him, the theatre-person with all the pens!"). I was to write two cards for weddings. In usual fashion I tend to write some basic font-sketches, so the client then can choose, as well as requesting things. When I was given the green light it was getting down to business. The clients wanted black and gold this time. I asked if I could decorate a bit, which was fine. Two cards finished! Now they will wait for the wedding day.