söndag 4 november 2018

Att betala för att få jobba gratis. / To pay to work for free.

En intressant annons från brittiska kedjan Sainsbury's och ett intressant svar.
/ An interesting ad from British Sainsbury's and an interesting reply to that too.


Det tar ju på krafterna. Som teatermänniska, eller ska jag faktiskt våga säga ordet "skådespelare", använder man hela kroppen. Rösten, hållningen och att reagera på saker som finns... eller inte finns. Föreställningsförmåga. Den största skillnaden mellan mig och en professionell skådespelare är väl att en som betraktas som professionell, har en utbildning (sedan finns det ju de som inte alls har en formell utbildning, men ändå får betalt för det. Till exempel Stellan Skarsgård och Tom Cruise). En faktisk utbildning är det som står mellan mig och att få betalt för det jag gör. Till min fördel är de över 10 år som jag har ägnat mig åt skådespeleri på olika nivåer. Det är väl detta som är smolket i bägaren. Det är alltid kul att bli tillfrågad, uppskattad och efterfrågad...fast...det känns ju inte helt rätt.

På samma sätt, med bildkonsten. I slutet av 1990-talet gick jag en kurs för bild och form utanför Jönköping. Där lärde jag mig grunderna i olika målartekniker och annat. En kurs som jag faktiskt betalade för att gå. Målet då och nu har väl varit att det i någon form skulle kunna ge någon avkastning (men ännu är jag inte helt beredd att ens försöka att leva enbart på konsten). Redan innan den kursen var jag aktiv med bildskapande, efter kursen tog det fart och blev en parallell hobby som jag inte kan vara utan i nuläget.

För värderingen i kulturellt arbete mäts alltför sällan i pengar att leva på. Oftast är det; gratis mat, en flaska vin, en kopia av slutprodukten eller produktionen. Det är nästan alltid samma sak. "Du som är så duktig på att rita... skulle du kunna hjälpa mig/vår förening med ett par bilder" eller "vi skulle behöva någon som är med och agerar roll x. Jag tänkte att du kunde hjälpa oss med att gestalta 'detta' - det hade varit så himla kul!". Men vad som ligger bakom slutprodukten eller agerandet tas inte med i beräkningen. För att producera bilder krävs det tid. Tid för eftertanke, skisser, pussla ihop tankar och idéer. Sedan själva processen, ska det målas? Kanske bara tecknas? Lägga till tusch? Allt detta tar TIMMAR, tro mig. Eller att bidra med en musikslinga, för musiker. Känsla, kunskap och utförande görs inte i en handvändning. Vilken typ av musik? Det kanske måste läggas olika instrument i olika kanaler vid inspelningsfasen. Kanske man måste ta om? Och detta med att gestalta en roll. Kan det behövas förberedelse för karaktärsarbete? Lära sig ett manus?

 Föreställ följande scenarion:

  • En individ som har stort kunnande inom snickeri blir tillfrågad att gå in som ställföreträdande snickare och bygga en hel uteplats åt golfklubb. Efter att uppdraget är slutfört får personen en t-shirt med företagets logotype på, samt en ask vindruvor och ett paket kex som betalning. Samtidigt berömmer klubben individens skicklighet, att kunna mäta så exakt, såga med precision och forma trä som en "riktig", anställd snickare.
  • Att som i annonsen ovan, förutsätta att en matvarubutik ska förse konstnärer med fri mat, för att de är så duktiga på att organisera. Ingen erfarenhet krävs! Strunta i eventuella omkostnader för någon form av "arbete" som det kanske skulle medföra. Eller FÖRLUST av omkostnader.

Handen på hjärtat, skulle NÅGON vilja göra ett gig eller jobb gratis? Eller bli "betald" i form av vinflaskor, blommor eller kex? Gratis sätter inte mat på bordet, förresten är maten som man behöver köpa inte gratis. Jag känner mig inte mer girig än den nästa.  För det andra har jag lojaliteter mot vissa personer och grupper, så jag har inga problem att "vara med" eller skapa bilder, om dessa behöver det. Men om en officiell institution, produktionsbolag eller offentlig sektor vill nyttja kulturell förmåga hos individer, så känns det underligt att dessa inte erbjuder skälig ersättning. Särskilt om de flesta som skulle anta ett sådant uppdrag säkert skulle gå in med själ och hjärta.

Jag undrar hur det skulle vara möjligt att vända den trenden. På internet är det en växande rörelse och en mängd sidor som uppmärksammar detta. Det är dags nu att börjar bli mer snäll... men mot mig själv.


English:

Coming soon...











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar