Det finns en plats för deckare också, det är helt klart. Om man tycker det är bra, så är det bra för den personen. Jag har personligen haft lika svårt för att gilla deckare lika mycket som jag har haft för att tycka om jazz på riktigt. Jag kan fortfarande läsa deckare, absolut. Det händer att vänner och bekanta tipsar om en deckare som är utöver det vanliga. Men jag känner alltför ofta som att vara inbjuden till ett standardbröllop, särskilt receptionen - då var det dags igen... allt följer ett specifikt mönster. En riktig "vanlig" klassiker hamnar i händerna till och från också. Det är inget fel på någon genre egentligen, jag känner inte att det är mitt syfte att totalt svartmåla, även ifall det verkar så. Jag kanske bara har missat något, då jag inte än har fattat varför traditionella deckare är så pass bra.
Jag vill slå ett slag för den fantastiska litteraturen, fantasy och science fiction. I mitt fall har den genren haft en given plats sedan... jag vet inte när. Att växa upp i en liten by i Hälsingland har sina sidor om man är lite udda i omgivningens ögon. Udda i fråga om att skilja sig från förväntningarna på att gilla jakt, fiske, sport o.s.v. Jag var kanske lite av en drömmare utifrån sett. Därför tilltalade nog de lysande svärden i Stjärnornas Krig, möjligheten att fara till andra planeter, riddare i glänsande rustningar till häst som dundrade fram över fälten och möten med underliga varelser i magiska labyrinter. Film är ett sådant visuellt medium, det liksom etsar sig fast i bildminnet. Med böcker är det mer som att man återskapar texten till bilder när man gör texten till sin egen. Det är en process som får växa fram. Det var fantastiskt att få ta del av Tolkiens värld som tonåring. Under 1990-talet fullkomligt exploderade fantasigenren. Jag minns att vårt bibliotek på gymnasiet hade en hylla som nästan bågnade till bristningsgränsen av författare som Eddings, Furey, Kerr, Jordan, Ringo, Hobb bl. a. Då började jag upptäcka olika skillnader, som hög- och lågfantasi. Sedan dess har trender kommit och gått, men intresset bestått. Den här genren är som energi, den kan inte förstöras, bara omvandlas, ta nya vägar.
Speciellt nu, med en fot i skolans värld som vikarie i Malmö, kan jag se vad dessa genrer och närbesläktade genrer betyder och gör för unga människor. Det är mycket Manga nu. Tjejer (och killar) med rosa hår och mångfärgade naglar släpar omkring på ett skissblock prytt med klistermärken från serier som Full Metal Alchemist eller en bok av Terry Pratchett i korridorerna, och får en del kommentarer från andra ungdomar. Dessa genrerna betyder mycket, att nördar ska kunna få identifiera sig med något som är fantastiskt, om de nu inte är som andra. Som tur är finns det en möjlighet att få tag på material/litteratur som rör sig i dessa ungdomars (även oss lite äldre barns) världar, på ett helt annat sätt än när jag var yngre. En butikskedja som specialiserat sig på detta, Science Fiction Bokhandeln, finns i Sveriges tre största städer (se länk nedan). Butiken är lite som ett vattenhål. Det är helt enkelt kul att gå in och studera sortimentet. Blir det affär idag? Inte det? Det gör inget. En liten dos av att vandra bland brädspel, en Dalek som låter om man trycker på den och myriader av böcker är helt enkelt - kul, man måste inte köpa nåt jämt. Men den runda burken med tärningar i grönt vid kassan var fin...
Hur som helst! En spännande trend nu är att fler svenska författare inom dessa genrer blir mer vanligt. I ett äldre inlägg nämnde jag Stefan Spjut och hans bok "Stallo" (om troll i nutiden), som blev som en deckare med en rejäl skruv i handlingen. Då blir det intressant. För några dagar sedan fick jag möjligheten att träffa en författare som hittills har skrivit inom en genre som kan kallas stadsfantasi, ett alternativt grepp om det som vi lever i, eller tror oss leva i. Den författaren heter Nene Ormes och hon skriver om ett alternativt Malmö som känns bekant samtidigt som något inte alls är som det ska. Fantastiskt! Jag tog faktiskt mod till mig och bad om både autograf i hennes nya bok och bild när jag träffade henne. Kolla gärna in hennes blogg om hennes konstnärskap här. Det ska bli kul att (förhoppningsvis) få träffa "gamla bekanta" i den nya boken...
English:
One of many things I enjoy is reading. It's a privilege to park your mind in a story that can sweep you away to faraway places, "meet" new people or creatures and to use your imagination. Even more fun is when a book affect you to the extent that when you are not reading, your thoughts go out to events in the book in question. What will she say when she reveals the secret? Did he get that job after the job interview? What if they knew their lodger actually have elf blood in its veins? How will it all end? A good story does something to your imagination, no question about it. A fantasy/fantastic story RELLY puts your imagination in motion. In the concept that goes under the umbrella term Sci-fi/fantasy practically everything is possible. The chains of social realism can't touch or control the genre in some way, in contrast to the abundance of detective stories, that in particular Swedes seems to rave about for some reason. The laws of social realism are at work here with bouse-stricken policemen and brutal murders.
There is room for detective novels too, of course. If you think it's good, than it's good for that person. I personally have a hard time liking detective novels just as much as I have had liking jazz for real. I can still read detective novels, absolutely. It happens that friends and aquintances tip me off with a detective novel that is above average. But ever so often I feel like being invited to a standard wedding, more specifically the reception - here we go again... everything follows a certain pattern. A typical "normal" classic also end up in my hands from time to time. There's really nothing wrong with any genre really, I don't feel like I have to denigrate, even if it may seem as if I do. Perhaps I have missed something, when I don't seem to get what makes traditional detective novels so great.
I would like to stand up for the fantastic litterature, fantasy and science fiction. In my case this genre has had its given place since... I don't know when. Growing up in a small village in Helsingia has its downs if you are a bit odd. Odd in terms of deviating from expectations of liking things like hunting, fishing or doing sports. Maybe I was a bit of a dreamer, seen from the outside. Perhaps that is why the glowing swords from Star Wars, the possibility of going to other planets, knights in shining armour on horseback thundering across the fields and meeting with strange creatures in magical labyrinths were so appealing. Film is such a visual medium, sort of etching itself in the image storage part of the brain. With books it's more like you recreate the text into images as you make the text your own. It's a process in development. It was fantastic getting into Tolkien's world as a teenager. During the 1990's the fantasy-genre literally exploded. I remember our library during my time in high school had a shelf that almost buckled under the weight by authors such as Eddings, Furey, Kerr, Jordan, Ringo, Hobb among others. Then I started discerning a difference, such as high- and low fantasy. Since then loads of trends have come and gone, but the interest remained intact. This genre is like energy, it can not be destroyed, only be transformed, take new paths.
Especially now, with one foot in the educational system working as a substitute teacher in Malmö, I can see what these genres means and do for young people. Right now there's a lot of Manga. Girls (and boys) with pink hair and multi-coloured fingernails are hauling sketch pads decorated with Full Metal Alchemist stickers or a Terry Prattchet novels throughout the corridors, getting comments from other students. These genres mean a lot, so nerds may be able to identify with something fantastic, if they now are not like everybody else. Luckily there is a possibility to get hands on material/litterature that borders these youngsters (even us older kids!) worlds, in a completely different way from when I was younger. A chain of stores specialising in this, The Science Fiction Bookshop, are located in the three biggest cities of Sweden (link below). The shop is like a water hole. It's simply fun to go in and study the assortment range. Will transactions be made today? No? It's ok. A little dose of walking among board-games, a talking plush Dalek and a myriad of books is simply - fun, you don't have to buy something everytime. But that round can of green dice near the cash register was nice...
Anyways! An exciting trend right now is that more Swedish authors withing these genres are becoming common. In an older entry I mentioned Stefan Spjut and his book "Stallo" (about trolls in our present day), which became a detective novel with a real twist to the plot. Then it becomes interesting. A couple of days ago I got the opportunity to meet an author that so far has written books within a genre called urban fantasy, an alternative grip on that in which we live in, or think we live in. That author is called Nene Ormes and she is writing about an alternative Malmö that feels familiar at the same time as there's something very wrong with things. Fantastic! I summoned the coruage to ask for both an autograph in the new book and also a photograph when I met her. Do check out her blog about her artistry here. It will be fun to (hopefully) meet "old aquaintances" in the new book...
Jag och Nene Ormes i Science Fiction Bokhandeln, där hon jobbar. /
Me and Nene Ormes in the Science Fiction Bookshop, where she works.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar