Att umgås är nåt som människor har gjort i alla tider, formerna för detta har varierat stort genom historien. Exempelvis i antika Egypten brukade man träffas för att spela brädspelet Senet eller brottas. Man kan säga att det var rätt så homogent. Ett annat nedslag, i medeltiden, fann människor umgås runt en av många skördefestivaler (många var tillägnade ett helgon) eller utomhusaktiviteter såsom bågskytte. Spolar man fram till mitten av 1800-talet spelade man ofta schack eller engagerade sig med något hantverk medan man umgicks & samtalade om världsläget.
Det som nedslagen från historien har genensamt är att människorna hade samma referensram i den tid de levde i. Jag tog upp detta lite kort i mitt examensarbete också, före den globala medieexplosionen umgicks människor på ett helt annat sätt än precis den 14 juni 2015...och bortom. Det fanns ett underlag för gemensamma refrenser. De flesta såg samma tv-serier och fick till exempel nyheter från ungefär samma källor. Därför hade de flesta således naturliga samtalsämnen kring ämnen när de träffades.
För människor träffades på riktigt. Man ringde med fast telefon för att bestämma tid & plats. Man tog sig tiden för att faktiskt uppmärksamma personen framför sig. Inte så många distraherande moment.
Sen hände något! @ började ta över mer och mer, gjorde människor till individualister mer än någonsin förut. Nu fanns hela världen inom räckhåll och gjorde de flesta väldigt nischade. Som det är nu väljer vi olika typer av böcker, fritidsintressen, tv-serier - rekommenderar dem till höger & vänster men delar sällan dessa i realtid med andra. En annan trend är sociala mediers anonymitet; att sköta livets kontakter bakom en skärm. En sorts tillflykt utan ansvar. I värsta fall får mobiltelefoner alltför stor roll (gör en observerande studie på ett tåg, café eller liknande nästa gång), då sociala medier konstant ska uppdateras. Jag har sett det på nära håll, folk i konversation men med ögonen mest fästa på en skärm.
Frågan är om balansen har rubbats så pass att det blivit mestadels negativt? Aldrig förut har möjligheterna och valen varit så stora men samtidigt gjort umgänget så litet. Har individualismen blivit för stor? Vad tycker du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar