Nytt allt. / A new everything.

 

Ny kommun, nytt liv, ny bostad och nytt allting. Men min själ är långt efter... var har jag hamnat på för slags plats?

Svenska superhjältar? / Swedish superheroes?

 

Nytt inlägg och ny ort. Helt galet många saker har hänt sedan sist. Det känns så länge sedan jag var inne och petade på bloggen att det var svårt att börja nu igen. Men nu så. Jag har fått lite inspiration till mitt projekt på senaste, och kanske det är den flytten till nya orten som gjort mig lite rotlös, rastlös och samtidigt inspirerad? Projektet jag talar om är mina superhjältar, som nu sakta börjar växa fram till en svensk version (men ändå inte) till Marvel. En av dessa fanns representerade i antologin "Hälsingesagor", från 2019. Innan den publicerades hade jag arbetat en hel del om min judiska superhjälte med (väntar med namnet tills jag fått proffshjälp!). 

När jag läste judiastik i Lund fascinerades jag väldigt av judendomen. Jag tänkte rätt mycket då och en hel del nu, vad det innebär att vara judisk i Sverige idag. Som att jag tittar in utifrån men inte riktigt kan förstå. Det var nog den fascinationen, samt den växande antisemitismen, som fick mig att vilja skapa någon motpol på något sätt. På det sätt som jag kan. Genom att skapa och berätta historier. Uppdatering kommer säkerligen snart.

English;

Coming soon...

Eld som värmer eller bränner. Fire that warms or burns

 

Stadstomte. / City Gnome.

 

Varje oktober kör de en grej som heter "inktober", då man varje dag i oktober ska tuscha en bild. Varje dag i oktober kommer utmaningen i form av ett ord per dag. Inte helt lätt. Jag var med något år och utmaningarna var rätt knepiga. Ett par blev jag nöjd med andra blev bara... nåt. Men en av de som jag blev nöjd med var en flygande stadstomte. När jag fick för mig att måla den tänkte jag; "varför måste en tomte ha röda kläder?". Så den fick gröna istället. Kanske den här figuren behöver en egen saga? Vi får väl se.

/

English:

Each October they do a thing called "inktober", where you for each day shall ink an image. Each day the challenge comes in the form of a word. Not too easy. I did it the odd year back in time and the challenges were a bit tricky. Some of them were satisfactory whereas others became... something. But one of those I was pleased with was a flying city gnome. When it came to painting it I thought; "why does a gnome need to have red clothes?" So it ended up with green instead. Perhaps this character needs a story of its own? We will see.

Kulturnatten Landskrona 2021

Och så var det kulturnatt igen. Kul att det händer saker i staden. Men i år är jag rätt så begränsad. Med krycka och ett ben som dras med post-infektiöst tillstånd, får man gå i snigeltakt och hoppas man inte faller i marken (som tyvärr hände i förrgår). Eländes Corona som har ställt till med så mycket skit, personligt sett. 

Det vi visste var att vi ville ta oss till Lilla Paris, där det var konstutställning. Jag och de två yngsta tog oss dit. Det bjöds på vin och choklad och rätt häftiga målningar. Jag är mäkta imponerad av Louise Wärn-Persson, så långt hon har kommit som konstnär på väldigt kort tid. Själv har jag målat sedan 2000 men aldrig riktigt "slagit" som konstnär. Ändå är behovet av att måla så stort. 

Har ni vägarna förbi är det väl värt ett besök. 

Vi hann med en tur till älskade teatern med (tänk att det redan gått tre år sedan jag stod på scenen där i en huvudroll). Det var lite teatersnack och en rundvandring som barnen hängde på medan jag väntade i kapprummet. Mycket folk i omlopp överlag. Jag tror bestämt kulturnatten mötte ett uppdämt behov av att få mingla runt och träffa människor, efter att det varit så mycket restriktioner under så lång tid.

Hemma strax efter 22 fick jag se att jag hade ett antal missade samtal och sms från frun. Det kanske vore bra ifall jag hade sagt vart vi skulle ta vägen medan hon var på jobb (!). Men jag får gottgöra henne så gott jag kan längre fram.

 

Manga kom tillbaka. / Manga came back.

 

Jag försöker bli bättre på att teckna. Hur gör man då? Jo, man får teckna, givetvis. Blyerts har jag oftare med mig än en mängd färgtuber, penslar och vatten. Smidigt, och det är bra övning att teckna, speciellt till det som ska bli målningar sedan. 

Här blev det "nåt" bara. Lite som att jag hakade på manga trenden. Fri hand utan att måtta - jag kan se några delar som skulle behöva förbättras, men annars blev den rätt kul.

Metal House Cafe.

 

Den 22 juli var det alltså dags för ett besök. Äntligen, skulle jag säga. Tidigare i år slog nämligen portarna upp för METAL HOUSE CAFE & ROCK SHOP i Edsbyn. Jag följde utvecklingen på håll från Landskrona men tänkte att jag skulle besöka cafét nästa gång jag besökte släkten i Edsbyn.

I dessa pandemitider gör man bäst i att boka bord. Det gjorde jag och äldsta dottern igår den 22:e. Vi gick däremot in på vinst och förlust redan den 16:e för att kolla in läget. Ni vet den här direkta känslan av att känna sig antingen välkommen eller avvisad i de första skälvande sekunderna man går till en ny restaurang eller ett annat socialt sammanhang? Här kände jag en härligt välkomnande atmosfär nästan direkt. Att det låg en ljudmatta av skön hårdrock på en lagom nivå från högtalarna, gjorde också sitt såklart. Så härligt att kunna känna sig rejält "hemma" på ett café som den metallskalle man är!

Cafét ligger vägg i vägg med Edsbyns Hotell, i gamla Lejonkulan-lokalerna. Men till skillnad från den tidens berusande kvällar så är det här cafét drog- och alkoholfritt. Här går det att ta med familjen utan att behöva passivt röka cigaretter eller handskas med över förfriskade personer. Det finns ett brett sortiment av alkoholfri cider och öl om man inte vill ha läsk eller vatten.

Kvällen till ära tänkte jag testa en av deras grillmenyer. Cafét serverar fika, mat och efterrätter. Jag valde deras lilla grilltallrik och en Pepsi. Jag fick den största isbit jag fått på restaurang någon gång. Den höll drycken sval länge, kan jag säga. 

När grilltallriken väl kom ut så tar den inte så liten ändå. Det var två köttspett, ett spett grillade grönsaker, fräsch sallad och varmluftsfriterade pommes (90% mindre fett.). Maten var välkryddad men inte stark. Pommes fritesen hade en särskilt god smak, inte det "gamla vanliga" som ofta blir på till exempel pizzahak ; antingen 1 dl salt eller grill krydda.

Det var riktigt mysigt att käka där. Inredning är väldigt metal också, där färgerna går i rött och svart med lite posters, foton och artiklar kopplade till olika band eller metalkultur generellt.

I anslutning till cafédelen fanns också möjlighet att botanisera bland band tröjor, LP- och CD-skivor och annat man kan behöva som rocker. Men förvänta er inte att hitta Emperor, Slayer eller Luca Turelli - snarare mer "exotiska" och ovanliga band. Men ofta bättre än de ovan nämnda. Både musikaliskt och text mässigt.

Jag hoppas att det här kommer att bli ett stamställe för människor i Edsbyn, på lång sikt att den större flocken rockers som finns i Bollnäs, hittar dit. Det ligger bra till, har mycket trevlig personal, god mat (nu testade jag bara grilltallriken, som för övrigt kommer i 2 storlekar till!) och är ett metal café. En sådan nisch är ju inte var dag man stöter på. Inget ont om pizzerior men det är alltid uppfriskande med lite nytänkande.