Naturinspiration / Inspiration from nature.

 

English:

Coming soon...

När mörkret invaderar ljuset. / When the darkness invades the light.

Den här tavlan blev aldrig klar. Perfekt att måla över.

/ This painting never got finished. Perfect for a re-paint.

Skissen att arbeta efter. / The sketch to work from.

Jag använde mig av ett rutmönster för att transportera skissen till duken.

/ I used a grid-pattern to transport the sketch to the canvas.

Det är rätt intressant att "bygga" ansikten när man målar. 

/ It's rather interesting to "build" faces while painting.

Eld skapas med en rödbrun bas. Över det gula nyanser på strategiskt utvalda platser. Sist en blandning av vitt och gult.

/ Fire is created with a red-brown base. Over that, yellow nuances in strategic places. Lastly a mix of white and yellow.

Det tar sig. / It's getting there.

Ansiktet baseras på en riktigt otäck varelse som jag drömde om åtminstone tre gånger som barn. Fast då fanns inga ögon. Bara svarta ögonhålor.

/ The face is based upon a really nasty creature I had nightmares about as a child, at least three times. Although there were no eyes. Just black skull orbits.

Jag fick förlänga armarna en bit. Men Djävulen behövde inte vara anatomiskt korrekt. Jag var ute efter en lite skev och krumbuktig form.

/ I had to elongate the arms a bit. But the Devil didn't need to be anatomically correct. I went for a skew and crippled form.

x

x

x

Slutbilden. När mörkret invaderar ljuset.

Pandemi / Pandemic

Att tuscha tar så vansinnigt lång tid. / To ink takes insanely long time.

En Facebook vän sände mig en text som var lite kul, mitt i all social distansiering. Jag såg direkt möjligheterna för att piffa upp den med kalligrafi och annat. Så det blev en fantasiriddare i tusch. Man måste försöka ha lite humor i allt elände. Allt har ju mer eller mindre avblåsts. Inga konserter, inga mässor, inga biobesök, inga besök, lekplatser inomhus är avstängda.  Usch så trist.

När jag tittat på äldre tuschteckningar får jag nya uppslag på olika tekniker. Jättespännande! För att tona ut en bild kan man succesivt 'pricka' på papperet. Jag har tidigare försökt med linjer, men det är ibland svårare, för trycket på pennan måste vara lika hårt hela tiden. Inte helt lätt. Såklart, det beror ju på vilken effekt man är ute efter.  :-) 

Tricket med att texta rakt är att ha ett stödpapper med linjer under. Så att linjerna precis syns igenom. Jag är inte cool nog att skriva utan stödlinjer ännu. Det blir så snett annars. 

English:

Coming soon... 

Amaryllis och Varg. / Amaryllis and Wolf.

Slut vid 44.

vvv

xx

xx

English:

Coming soon...

xx

xxxxxxx

xx

xxxx

24 juli.

Att bli mindre tam. / To be a little less tame.

Det måste börja någonstans. / It needs to start somewhere.

I april 2020 gick jag en gratis nät-kurs som hette "Blomstrande Kristna Konstnärer" via Facebook. En kurs som en viss Matt Tommey startade upp. Bokstavligen hundratals konstnärer inom olika arter från alla världens hörn tog den samtidigt. I ca 2 veckor kom det utmaningar (skapa något av vad du annars ser som skräp, till exempel), diskussioner och videosamtal. Det var mycket inspirerande och jag fick rätt mycket att tänka på. Både på gott och ont. Det mest positiva var att få ta del av andras bildvärldar, poesi, musikstycken och monologer. Också insikten att jag faktiskt var bättre än jag trodde. Några av mina bästa nya verk gjordes under den här kursen.

Grova inramningar av formen. / Rough outlines of shapes.

Under en av utmaningarna handlade också om att identifiera en lögn om sig själv. Efter en del mediterande och läsning drogs jag till Ordspråksboken 30:30. Lejonet som inte viker för någon. Jag tror jag har lite av ett inre lejon inom mig på något sätt. Men ett lejon som har tämjts av sociala koder och repressalier över ej önskvärt beteende. Ett lejon som hellre ska vara som en fluffig kattunge. Och så började idéer komma. Bilder. Känslor. Strukturer. Ord. Föreställningen blev att en del av mitt sanna jag är att resa mig från mitt tama lejon.



                                          

Jag ville inte ha ett mesigt lejon. / I didn't want a wimpy lion.

Preliminära titeln är "Lejon nere, men inte besegrat". Det låter lite pretiantiöst men tills en bättre titel kommer fram får den hänga med. Tänkte mig ett lejon som ligger på marken. Delen som är i skuggan är det tama. Den i ljuset har en lust att resa sig upp igen. Allt målades i akryl. Bruna, gula, röda och vita nyanser. Det var inte helt lätt att få till men jag blev rätt nöjd. Duken är också väldigt stor. 1X1 meter. Jag ska nog våga mig på att måla stort fler gånger. Jag kan, jag är vild och redo.  :-)


English:

In April of 2020 I did an online free course called "Thriving Christian Artists" on Facebook. A course that a certain Matt Tommey had set up. Literally hundreds of artists from all sorts of disciplines from all over the world participated at the same time. For a couple of weeks there were a series of challenges (for instance, create something that you'd otherwise view as rubbish), discussions and video conferences. It was really inspiring and I got a whole lot to think about. For good and bad. The most positive was to get to see other people's imagery world, poetry, music pieces and monologues. Also the realisation that I'm actually better than I initially thought. Some of my best newer pieces were created during this time.

During one of the challenges it was all about identifying a lie about yourself. After some meditating and reading I was drawn to the words from Proverbs 30:30. The lion who don't yield to no one. I do believe I have some of an inner lion within. But it might be a lion tamed by social codes and reprisals about non-wanted behaviour. A lion that should be more or less a fluffy kitten. And so the ideas begun emerging. Images. Feelings. Structures. Words. The notion entailed in me becoming my true self, would be to rise from me being a tame lion.

Klar (för mycket naturlig ljus på bilden.) / Finished (too much natural light on the picture).

The preliminary title is "Lion down, but not defeated." It sounds a bit pretensious but until a better title comes along I will stick with it. I thought about a lion lying down. The part in the shadow is the tame. The part in the light has a desire to rise up again. Everything is painted in acrylics. Brown, yellow, red and white nuances. It was not easy but I am quite satisfied. The canvas is also rather big. 1X1 meters. I will dare painting big more times. I can, I am wild and ready!

Kymrien, dag 6. / Wales, day 6

5 Augusti / August 5th 2019

06?

Sov dåligt. Vaknade i det mörka rummet och hittade inte telefonen. Var helt säker på att jag hade lagt den en bit bort på golvet då jag hade lyssnat på ljudbok under natten. Men nu var den på vift. Vart hade den tagit vägen? I fruns väska? Fann den sedan bredvid en av våra väskor och lämnade den på laddning medan vi packade och förberedde den sista frukosten i Cardiff, för den här gången.

Vi bestämde oss för att skänka överbliven mat till andra som fortfarande var kvar på Nos Da, vilket uppskattades. Kort efter frukosten hämtade vi våra grejer och lämnade in nyckeln. En morgonvandring genom Cardiff följde. Hållplatsen var vid stadsbiblioteket. På andra sidan gatan från där vi hade ankommit till staden första dagen.

8.20

Bussen kom och vi fick en till skakig färd tillbaka till flygplatsen. Vi skrev in oss rätt tidigt och fick därför vänta en längre stund. Vi gjorde en sista koll men bestämde oss för att inte köpa fler saker i Kymrien.

11.40

Plan mot Amsterdam gick till slut upp i luften. G-kraft igen! Pang! Och så slog tröttheten till för mig. SÅ trött jag hade blivit idag, men det var svårt att somna. KLM bjöd på sockerkaka och cola. Hur som helst så halvsomnade jag ändå.

Det första vi gjorde efter vår 2 timmars färd till Amsterdam var att hitta nästa port. Så att vi visste vart vi skulle gå när det var dags att flyga mot Arlanda. När det var klar var högsta prioritet MAT! Och inget snabbt "fly & go" igen... nej, nej... Vi hamnade på LEON. Helt ok ställe. Min chili con carne var bäst tror jag. Fruns sötpotatis med blomkål smakade inte särskilt mycket.

14.25

Nu fick vi gå på planet mot Arlanda.Efter en kort stund var vi iväg igen. KLM bjöd på samma sorts klämma som förut. Och nu somnade jag av på riktigt.

15.35

Nu kunde vi se Arlanda och helt plötsligt kändes allt underligt och tryggt bekant igen. Från det här hållet hade vi dock svårt att hitta busshållplatserna för långfärdsbussarna norr mot Hälsingland. Men det löste sig trots lite mindre irritation.

16.35

Nu var vi iväg. Skriver nu om detta om den sista dagen på resande fot 2019. Bussföraren är en cool kille med ett rejält rasta-hår. Det är många intryck från resan. Ska summeras och renskrivas för bloggen.  Tack och hej.....!