Konst och kultur från skogsmarkerna. / Art and culture from forest areas.

Den flyktiga lokatten, vårt landskapsdjur. Jag har aldrig sett en på riktigt. Men en lokatt har säkert spanat på mig på avstånd. / The elusive lynx, our provincial animal. I have never seen one for real. But a lynx have surely seen me at a distance I am sure.

Om jag säger Hälsingland, vad tänker du på då? Frågar man inbitna storstadsbor kanske de svarar "landet", särskilt i Stockholm. En från Malmö har kanske en obskyr tanke om att det är någonting norrut, på en obestämd plats ovanför Småland. Skog. Lill-Babs. Skidor. Kanske bandy (sporten får mer och mer uppmärksamhet på bra sändningstider i vår moderna tid).

För mig är det lite av mitt "hemland" på ett sätt. Det är ett område i Mellansverige, södra Norrland, som faktiskt har benämnts som land redan på 900-talet. Enligt en engelsk samtida diktare styrdes området av kungen Wada. Adam av Bremen nämner området på 1000-talet i samband med ledungordningar (att ha män redo att kallas in till krigstjänst åt hövdingar och krigsherrar) som det beskrivs i de gamla landskapslagarna. Det är där som jag växte upp på 1980- och 1990-talen. På många sätt en uppväxt som var härlig och skyddad från omvärlden, på gott och ont.

Massor med små mellanstora städer och byar. / Lots of middle-sized towns and villages.

Landskapet är väl ingen kulturell metropol på så sätt. Det finns hembygdsgårdar eller mindre kulturscener där det ofta sätts upp "spex" med lokal anknytning eller teaterproduktioner om hur livet var förr, en sorts romantisk vurm för det gamla samhället. Däremot har musiken alltid haft en framträdande roll i folkkulturen där. Att vara spelman har en hög inofficiell status, då gärna fiol. Bildarvet visas tydligast genom allmogemåleriet i de många träslotten som fortfarande står kvar och vittnar om en ekonomisk blomstring i forna dagar (1700-1800-talet).

Särskilt i min hemby Edsbyn, är det istället företagande (SP Fönster, Edsbyns kontorsmöbler osv), jakt, fiske och motorer som gångbart nuförtiden. De flesta som har kulturella planer är tvungna att söka sig utanför orten för att kunna tillgodose sig konstnärliga utflykter. Sin storlek till trots har landskapet faktiskt gett världen och Sverige ett par personer som har utmärkt sig i skapande verksamhet. Här är några:

• Från Edsbyn kom till exempel Göran Järvefält, som var en framgångsrik operaregissör med hela världen som arbetsplats. Han regisserade ett par uppmärksammade operor, värt att nämnas är Mozarts "Don Giovanni", för vilken han fick Svenska Dagbladets operapris 1979.

• Det kändaste ansiktet för omvärlden är nog Peter Stormare, som växte upp i orten Arbrå, utanför "metropolen" Bollnäs (4 mil från Edsbyn). Det internationella genombrottet var nog under 1990-talet med filmer som "Fargo" och "The Big Lebowski". Jag minns att jag läste artiklar om Peter i vår lokaltidning under den tiden.

• Py Bäckman har lämnat ett enormt avtryck på musik-Sverige, uppväxt i Iggesund. Hon är en talangfull låtskrivare och artist. Hon var med och skapade musikartisten och mytologin kring bandet Nordman i början på 1990-talet. Lite som en musikalisk kameleont som rör sig lika bekvämt mellan psalm- som schlagermusik. 

• En annan person från Edsbyn skapade ett mer känt spel vid namnet Minecraft, Markus Persson. Han alternerar nu mellan sitt hem i Beverly Hills och sin lägenhet i Stockholm. 

• Musikalstjärnan Nina Söderquist kommer från den lilla byn Alfta. Genombrottet för sångkarriären kom nog 2008, då hon fick rollen som Damen i sjön i musikalen "Spamalot!" i Londons West End. Eftersom de stora scenerna ännu saknas i Hälsingland bor hon som många andra exilhälsingar i Stockholm. 

• Med en befolkning på runt 800 personer varav de flesta jobbpendlar till större orter som Hudiksvall och Söderhamn, kan det vara svårt att tro att lilla Njutånger kunde frambringa barytonsångaren Mikael Samuelsson. Han är mest känd från sin roll som Fantomen i "Fantomen på operan" på Oscarsteatern, som han spelade i den galet långa spelperioden 1989-1995. 

• Hans Lidman måste också nämnas. En sann naturpoet som tillbringade lika mycket tid i vildmarken som vid sitt skrivbord. Han har skrivit en mängd olika böcker och diktverk. 

Musikern Tomas Andersson Wij har intim relation till landskapet med, som kommer fram i bland annat hans sång "Hälsingland" (se video längre ner). Den har jag förmånen att ha hört live hela två gånger. En gång innan ett Hälsinge-derby mellan Bollnäs-Edsbyn en vinter på 2000-talet. En andra gång under visfestivalen i Loses 2012.

Många som har varit där har påverkats på något sätt, ofta positivt. Tiden rör sig annorlunda där, upplever jag. Dålig arbetsmarknad, billiga jättehus, frisk luft, långsinta oenigheter inom släkter, vildmark, små byar...ja, det är många sidor. Man är ju en produkt av sin omgivning till mångt och mycket. Jag för det kulturella arvet vidare, lyfter min fackla högt som elden på Olympus berg för alla skapande hälsingar. Som många andra lever jag också i "exil", en hälsingsk kulturell diaspora.

Stávärdigan kônst fáre fôlk, úm aller tïer!

English:

Lin. Vår landskapsblomma och föremål för rikedom förut. Kläder tillverkade av lin var en gång en statuspryl, ungefär som Lacoste & Versace idag.
/ Flax. Our province-flower and source of wealth in the old time. Clothes made out of flax/linen was once consider high-status, sort of like Lacoste & Versace today.

If I say Hälsingland (Helsingia), what do you think of? If you are a foreigner, perhaps nothing at all. If you ask die-hard city slickers in Sweden they might say "the countryside", especially if from Stockholm. A person from Malmö might have an obscure thought of something further up north, a vague location above the province of Småland. Forests. Lill-Babs (old time singer). Skis. Perhaps bandy (the sport gets more and more attention and airtime in our modern time).

To me it is sort of a "homeland" in a way. It's an area in the midst of Sweden, south Northern Sweden, that is actually mentioned as a country in the 8th century. According to a contemporary English poet it was ruled by king Wada. Adam of Bremen also mentions the area in the 9th century in connection to leidang (to have men ready for conscription for chiefs and war-lords), as it is described in the old Medieval Scandinavian laws. It was there I grew up in the 1980- and 1990's. In many ways an upbringing that was wonderful and sheltered from the outside world, for good and bad.

Skapad av poeten Bisse Thofelt; Hälsingeflaggans symbolism är gult för solen och hjortronen, rött för blodet, hjärtat och lingonen och blått för sjöarna, himlen, de blå bergen och poesin.

/ Created by poet Bisse Thofelt; the Hälsing Flag's symbolism is yellow for the sun and cloud-berries, red for the blood, heart and lingon-berries and blue for the lakes, sky, the blue mountains and poetry.

The province is not a cultural hotspot really. There are heritage centres or minor stages where they put up plays/farces with local connection or other theatrical plays about how life use to be, sort of a romantic obsession for the old (farming) soceity. On the other hand music has always had a prominent role in folk culture. To be a fiddler has a key inofficial status, preferably when playing the violin. The imagery is most visible in the rustic peasant paintings and kurbits-style in the many wooden castles that still stands and bears witness to an economic boom in older times (16th-17th century).

Especially in my home village Edsbyn, it is instead enterprising (SP Fönster, Edsbyn office furniture etc.), hunting, fishing and a motor culture (snowmobiles, old American cars, cross-country motorbiking) are things that are passabel nowadays. Most people who express artistic plans will have to seek that outside the community in order to accomodate cultural activities. Despite its size the province has given the world and Sweden a couple of people who have distinguished themselves in some form of creative way. Here are a few:

• From Edsbyn came Göran Järvefält, who was a successful opera director with the world as his office. He directed a couple of notable operas, worth mentioning is Mozart's "Don Giovanni", for which he recieved Svenska Dagbladet's (big newspaper in Sweden) opera award in 1979.

• The most famous face might be Peter Stormare, who grew up in the town of Arbrå, outside the "metropol" Bollnäs. The international breakthrough was during the 1990's with movies like "Fargo" and "The Big Lebowski". I remember reading articles about Peter in our local magazine during that time.

• Py Bäckman has left a huge impression on music-Sweden, grown up in Iggesund. She is a talented songwriter and artist. She helped to create the artist and mythos around the band Nordman (Northman) in the beginning of the 1990's. Sort of a musical chameleon that moves comfortable between styles so diverse as psalms and Eurovision music.

• Another rather unknown person from Edsbyn created a more known game, Minecraft, Markus Persson. He now alternates between his home in Beverly Hills and his apartment in Stockholm.

• The musical star Nina Söderquist comes from the little village of Alfta. The breakthrough for her singing career probably came in 2008 when she got the part of Lady of the lake in the musical "Spamalot!" in London's West End. Since the big stages still are absent in Hälsingland she lives in Stockholm, like many other Hälsings in exile.

• With a population of around 800 people whence most commute to larger towns like Hudiksvall and Söderhamn for work, it can be hard to believe that small Njutånger could bring forth the barython-singer Mikael Samuelsson. He is best known for his role as the Phantom in "Phantom of the opera" with the Swedish cast at the Oscar Theatre, which he played for the insanely long period 1989-1995.

• Hans Lidman must also be mentioned. A true nature-poet who spent as much time in the wilderness as at his desk. He wrote a lot of books and poem collections. 

The musician Tomas Andersson Wij has an intimate relation to the province too, which comes out among other things, the song "Hälsingland" (see video below.). I have had the privilege to hear that twice live. One time in connection to a derby in bandy between Bollnäs-Edsbyn a Winter in the early 2000's. A second time at the singer-songwriter festival in Loses 2012.

Many who have visited the province have been affected in some way, often positively. Time moves differently over there. Poor job market, cheap big houses, fresh air, rancourous disagreements among families, wilderness, small villages... well, there are many sides. You are a product of your surroundings in many ways. I see myself carrying the cultural heritage and legacy on, raising my torch high as the fire on mount Olympus for all creative Hälsing people. As many others I too live in "exile", a Hälsing cultural diaspora.

Stávärdigan kônst för fôlk, úm alle tïer!

(Solid art for people, in all times)

Bokomslag. / Book-cover.

 Dags igen. / Time again.

Det är många projekt nu. Om jag hade haft medborgar- konstnärs- eller en riktigt fet arvslön, så skulle jag kunna sluta jobba och helt ägna mig åt konstnärliga projekt (teater, kreativt skrivande och måleriet). Den där barnboken som jag skrev om för några veckor sedan förtjänar ett omslag. Jag kom på ett bra när jag åkte tåg från Malmö igår.

Så på det bara! Fram med färger och utrustning. Huvudidén är att ha ett färgglatt paket som blickfånget i ett vintergrått landskap. Bakom paketet ska ett troll sticka fram, och vänta, det har glömt att gömma svansen också! Inatt lades första färglagret. Eftersom det är oljefärg kan det ta en stund det här. Historien är färdigskriven, så det är bara bilderna kvar. Jag har inte bestämt ifall jag ska försöka göra dem i tusch och akvarell eller bara enkla kritskisser. Vi får se.

Nya penslar! De visade sig vara värdelösa. Jag använde de gamla istället. /

 New brushes! They proved to be useless. I used the old ones instead.

English:

Samma röda färg. Men för att skapa lite annan nyans har jag lag på vitt på paketets ovansida. Då får det en svagt rosa nyans. Det är väldigt användbart, med alla färger. Lite vitt och så blir det ljusare.

/ Same red colour. But to create a different tone I have added a little bit of white on the top of the parcel. Then it has a slight pink nuance. It is very useful, with all colours. A little white and it gets brighter.

There are many projects on at the same time. If I would have had a citizen-, artist- or a really fat inheritence-salary, I could give up working and devote myself entirely to artistic projects (theatre, creative writing and painting). The children's book I wrote about a couple of weeks ago deserves a front cover. I came up with a cool idea while on the train home from Malmö yesterday.

So just at it! Come out colours and painting gear. The main idea is to have a colourful Christmas parcel as the centre-piece in a Winter-grey landscape. Behind the parcel a troll's head will peek out, and wait, it has forgotten to hide its tail as well! This night I put on the first layer. Since it's oil-colours this may take a while. The story in itself is finished, so I have only to complete with some images. I have not decide yet if I will try to make them with watercolours and ink or colouring pencils. We'll see.

Det här är långt ifrån färdigt. Min vision ser annorlunda ut. Men det är en början.

/ This is far from finished. My vision looks different. But it's a start.

ToyCon 2017 - X-mas edition.

ToyCon 2017 - X-mas edition.

Jag lockades iväg till Malmö idag. Det var dags för en till upplaga av samlare och deras plast. I dagarna innan idag så har det figurerat lite smakprov på diverse sidor. Säljare från Sverige och Danmark skulle sammanstråla till Mitt Möllan, något kvarter ifrån Möllevångstorget i Malmö. Den här gången hade de ansvariga (Toy Villains Glenny Evander) slagit fast att det mestadels eller kanske uteslutande skulle handla om retro-saker.

I det fallet för mig, så är det ju bara Star Wars som gäller. De allra flesta andra teman åldras inte med värdighet (ta bara MOTU - Masters Of The Universe, och deras sladdriga ben), så de goda minnena från barndomen slås med hästlängder av nyare linjer från samma tema. Igen, med MOTU, så är de begränsade i rörlighet och originaldelarna, som den viktiga gummisnodden som håller benen på plats, vittrar ju sönder med tiden. Många har svårt att kunna stå själva idag. Temat lanserades faktiskt för hela 35 år sedan! Den nyaste linjen, MOTU Classics är figurerna som vi alla ville att original-figurerna skulle vara 1982.  Ett tips är att söka efter MOTU Classics + Pixel Dan på Youtube.

Detsamma gäller även de mer populära teman; Teenage Mutant Ninja Turtles och Star Wars. Det är ju helt fantastiskt kul att hitta något som påminner om det många av oss hade som barn. Äldre Star Wars grejer är lite av samlarsamfundets Rolls Royce, exklusivt, rätt så höga priser trots bleknande färger på särskilt vitt och en figur som fortfarande är i sin förpackning kan gå för tusentals kronor. Jag kan sympatisera med det, en sådan stor del av min uppväxt kretsade kring Star Wars och dessa plastfigurer. Men att se krasst vilka som är bättre figurer om man jämför 1980-talets Kenner och moderna Black Series från Hasbro, så vinner ju Hasbro lätt. Kennerfigurerna ser i bästa fall stelopererade ut i jämförelse. Retrovarianten har vunnit och levt länge på att de var bland de första riktiga samlarteman som kom ut, som ett komplement till filmerna. De har varit föregångare till alla andra teman som har kommit ut sedan dess.

Företaget Neca i USA har också Turtlesfigurer som vida överträffar de som Playmate Toys gav ut i slutet av 1980-talet och framåt. De kan erbjuda en mängd variation och är mer uppvisningsvänliga till att faktiskt ställa upp i "ninja-posering". Men det finns en särskild vurm för just retro-turtles i samlarsamfundet. Det är barndomsminnena som styr även där. En figur ny i sin förpackning kan lätt gå på 500 SEK och uppåt.

På samma plats som i juni tidigare i år så hölls ToyCon i Mitt Möllan, på Claesgatan i Malmö. Ett rum i byggnadskomplexet var som förut fullt av bord med försäljare. På borden var det uppställt med grejer. Figurer i plastpåsar och uppställda fordon, alla från olika teman som var gångbara under 1980-talet. Det var skönt att bära rock för det var lite småkallt i rummet (till skillnad från junis instängda hetta).

Jag träffade en fd kollega på en skola som jag hade en termins vikariat på. Han sålde retro-Turtles och vi fick en chans att snacka lite. Det är alltid kul. När jag vandrade runt bland försäljarna stod det klart, igen, att de hade rätt lika utbud, med en viss variation såklart. Men det här var en retro-marknad. Mitt bästa fynd var en helt ok Spindelmannen i någons 10 kronorslåda (som den fenomenale Glenn Webb recenserade för några år sedan - R.I.P.). Så mitt bästa fynd var i något som inte ansågs ha så mycket värde. Kanske det här var FÖR mycket retro när allt kom omkring? Tänk om det finns någon liknande mässa (som Newcastle Film & Comic Convention), där man faktiskt kan hitta lite annat än bara retro. Kanske inte i Sverige....inte än?

Jag var nog inte mentalt inställd på bara retro idag. Jag hade hoppats lite på att få göra fynd bland lösa figurer, helst inom Marvel/DC, MOTU Classics eller Star Wars. Kanske ToyCon inte är mitt forum för det? Eller om några år när ToyCon har vuxit till sig lite och har blivit mer mångsidig och inte så nischad. Hur som helst, kul utflykt, intressanta människor och ett alltmer juligt Malmö.


English:

ToyCon 2017 - Xmas edition.


Coming soon...

Korrektutläsning väntar. / Proof-reading awaits.

Jag gjorde det! Jag har lyckats färdigställa min samling av berättelser. Idag knappade jag in de allra sista orden på min femte berättelse och kunde andas ut. Genom åren har jag skrivit lite på sidan av måleriet och teatern. En tredje hobby vid sidan om vardagens liv. Det har varit olika saker som jag har funderat på under många år som jag har tecknat ned med ord. Sedan har det vuxit, karaktärer har kikat fram och gett liv åt idéer och tankar. Hela världar har fantiserats fram. Många är inte klara än. Om jag ska räkna efter så ligger nog säkert mellan 10-11 noveller på is i väntan på rätt fortsättning. Sedan har jag 3-4 längre berättelser igång som det hela tiden läggs till stycken till. Vem vet när de blir klara?

Men de fem som har varit aktuella är nu helt färdiga. Det känns så grymt kul. Totalt landar samlingen på lite över 100 sidor. Till det följer det med lite tuschskisser också. När jag ser över samlingen märker jag att det är rätt otäcka teman som jag har skapat. Av någon anledning dras jag gärna till gränslandet för skräck (hytter näven åt bland andra Johan Ajvide-Lindkvist och Stephen King för att de har så bra hand med ord). Alla de här skulle jag nog klassa som nutidsfantasi på något sätt. Det handlar om människors vardag, en vardag som vi på något sätt kan förhålla oss till och känna igen oss i. Men i berättelserna skaver något lite skevt och obehagligt. Jag fascineras av det. När något oväntat eller 'onaturligt' bryter fram i en vardag som vi alla annars känner oss bekväm med. Mina historier är verkligen inte för alla. Det är inte säkert att det blir lyckliga slut. Rätt tragiskt stundtals. Men så kan det ju vara med livet ibland. Jag har mer lättsamma historier också som kan dammas av. Kanske de får en chans nästa gång?

Sådana saker har utforskats rätt flitigt i filmens värld. Tänk bara på serien LOST som var populär för många år sedan. Man låter ett flygplan med människor med vitt skilda bakgrunder krascha på en ö. Vad händer då? Var det en "olycka" eller ville någon att just de skulle störta just på den där ön? Och så florerar teorierna.

Nu väntar korrekturläsning. Jag vet att jag kan ha en del logiska luckor, syftningsfel och annat som behövs tas om hand om. Det kommer att ta tid. Sedan blir det publicering. Jag siktar på att det kan ske någon gång tidigt efter nyår.


English:

I did it! I have managed to complete my collection of stories. Today I tapped the last words for my fifth story and could exhale. Throughout the years I have been writing stuff on the side apart from my painting and acting endevours. A third hobby on the side of the everyday life. There have been a lot of things I have thought of during many years that I have scribbled down in words. Then things have grown, characters have emerged and given life to ideas and thoughts. Entire worlds have been a product of my imagination. Many are yet to be finished. When I come to think of it I probably have 10-11 short stories on the go awaiting me to pick them up again. Then I have 3-4 longer stories that I am constantly adding to. Who knows when they are finished?

But the five who have been up for consideration are now completelt finished. It feels really fun. In total the collection counts well over 100 pages. There will be a couple of black/white inked drawings to them too. When I survey the collection I realise the themes are rather dark and nasty. For some reason I am drawn to the fringes of horror (throw fist in the air at Johan Ajvide-Lindkvist and Stephen King, among others, for their excellent way with words.). I would class all my stories as a form of urban fantasy. It's about people's everyday life, an existence that we all can relate to in some way. But in the stories some things are chafing twisted and uncomfortable. I am fascinated by that. When something unexpectant or "unnatural" emerges in an existence we all feel safe in. My stories are definately not for everyone. You can't expect a happy ending. Rather tragic at times. But that is also life sometimes. I do have some more cheerful stories that I can dust off later on. Perhaps those can have a shot next time?

The gruesome has been explored quite extensively in the world of movies. Just conside the series LOST that was popular for many years ago. You let an airplane full of people from very different backgrounds crash on an island. What happens then? Was it an "accident" or did someone mean for them to crash on that very island? And so the theories fluorish.

So now awaits proof-reading. I know I may have some gaps, typos and other things that needs to be taken care of. It will take time. Then it will be published. I aim for sometime early next year.

Teater i december. / Theatre in December.

Imorgon är det bara en månad kvar till jul! Så galet kul... hela nedräkningen skulle ha varit mer spännande kanske, ifall vi hade haft de isländska jultomtarna i vår tradition. Jag håller på med ett inlägg om det, så bara vänta och se. Ganska fascinerande faktiskt.

Och imorgon är också dagen då jag ska träffa produktionsbolaget runt 13-snåret, för att vara med på ett produktionsmöte angående mitt teateruppdrag under VINTERLUND, som kommer att hållas de tre första helgerna i december. Nervöst såklart. Men jag är SÅ taggad och redo. Vilken grej, att få JOBBA med teater igen. Inte bara hoppa på en amatörproduktion och få en ros som belöning vid premiären (fast det är ju såklart också uppskattat). Jag klankar inte ner på amatörteater, jag ÄLSKAR det... men bara det att få jobba... äsch, ni förstår säkert vad jag menar.

Som alltid... mer information följer.... det är fortfarande hemligt exakt VAD jag kommer att göra. Jag är inte heller helt säker på alla detaljer kring jobbet. Allt kommer säkert att bli glasklart efter imorgon. Som jag förstår det är det ändå någon form av gatuteater.

Jag började faktiskt med glögg redan i september i år. Kanske jag har problem? 

/ I actually begun with glögg as early as September this year. Maybe I have a problem?

English:

Tomorrow it's a month before Christmas! Crazy fun... the entire countdown would perhaps be more exciting, if we had the Icelandic Yule lads in our tradition. I am working on an entry about that, so wait and see. Rather fascinating actually.

And tomorrow is also the day when I will meet up with the production company around 13.00 and be a part of the production meeting in regards to my theatre-assignment during VINTERLUND, which will be held during the first three weekends in December. Nervous, of course. But I am SO psyched and ready. What a thing, to actually be WORKING with theatre again. Not just jump the amateur-production bandwagon and get a rose as a reward at the premiere (although that is so much appreciated too). I am not downplaying amateur-theatre, I LOVE it. it's just the thing about getting to work... well, you surely know what I mean.

And as always... more information to come...it's still a bit secret exactly WHAT I am going to be doing. I don't have all the details concerning the job but it all will probably be crystal-clear after tomorrow. To my understanding it will be some form of street-theatre though.

Heja julen! / Go Christmas!

Kan det inte vara jul... ungefär ett halvår? Jag är en inbiten julmänniska som blir barnsligt larvig av att se julbelysning i fönster eller pynt som säljs i butiker. Mer jul åt folket! Visst har jag förståelse för människor som fasas och pustar att se julpynt packas upp på IKEA och andra affärer redan i oktober. Men hallå, det är ju snart JUL!

Som jag skrev förut så blev det inget med SHREK-musikalen för mig. Däremot kontaktades jag av produktionsbolaget för ca en vecka sedan. De vill anställa mig för ett annat uppdrag och precis som förut sköttes det hela väldigt professionellt. De vill ha mina mått åt kostymörerna, boka produktionsmöte snarast och inte minst betala lön för mina tjänster. Det är inte så ofta som teater har gett pengar för mig, mer som att jag "fått vara med" när det är teater inblandat. Och det, inte att förringa, är kul. Men det betalar ju inga räkningar. Nu får jag en skälig lön för ett uppdrag, det ger mig en form av respekt i egenskap av teatermänniska.

Mer information följer...

English:


Can't it be Christmas... for about six months? I am a hardcore Christmas-person that gets silly-happy by watching the Christmas lights in windows or ornaments sold in the stores. More Christmas for the people! Sure, I do sympathize with those people dreading to see Christmas things being unpacked at IKEA and other stores already in October. But hey, it's soon CHRISTMAS!

As I wrote previously there will be no SHREK- the musical, for me. On the other hand I was contacted by the production company for about a week or so ago. They want to hire me for another assignment and just as before (during the SHREK-audition), it was all handled very professionally. They wanted my measurements for the wardrobe-department, they want to book a production meeting as soon as possible and not least pay wages for my services. It is not so common that theatre has resulted in money for me, more that I have "been a part" of whatever it is that is going on, concerning theatre. And that, not to downplay the matter, is fun too. But it doesn't pay the bills. Now I am recieving adequate salary for an acting job, which in turn gives me respect in the role as a theatre-person.

More information will follow...

Min novell finns nu med i en e-bok. / My short story is now in an e-book.

Goda nyheter:

Nu har sommarens noveller från novelltävlingen (bland annat min egen) publicerats som e-bok. De var så många bidrag att de släpps i två volymer!

Dåliga nyheter:

E-böckerna är en del av redaktionernas plusinnehåll och kan bara läsas ifall man skriver upp sig som en pluskund med prenumeration. Trist! Men nu är de alltså släppta i varje fall. Det är grymt häftigt. Länken finns längst ner.


English:


Good news:

Now the short stories from the short-story contest (where my story was among them) have been published as an e-book. They were so many entrie the publishing company released them in two volumes!


Bad news:

E-books are a part of the editoral plus-content and can only be read by subscribing as a paying customer to view the content. Bummer! But now they are released anyway. It is pretty darn cool. Link below.

https://www.dt.se/logga-in/har-hittar-du-e-bockerna-med-lasarnas-noveller

Inget sagoväsen i Lund. / No fairy-tale creature in Lund

Nu har de hört av sig från Pipedream Productions. Jag blev inte en del av ensemblen för SHREK-musikalen. Men de ville hålla kontakten i framtiden, det lät som att de ville arbeta med mig längre fram. Det är skönt att veta på ett sätt, då tänker jag ge mig helhjärtat åt Kulturskolans produktion i maj 2018, och förhoppningsvis hjälpa Teater Punch! också.


English:


Now they have replied from Pipedream Productions. I will not be a part of the ensemble for SHREK, the musical. But they would like to remain in touch for the future. I seemed as they would like to work with me later. It's good to know in a way, now I will give myself whole-hearted to the production that the Cultural School is making in May 2018, and hopefully help out Theatre Punch! too.

Att tala om målning på ett annat språk. / To discuss the art of painting in another language.

Jag har tänkt lite på inlärning. Det måste vara kul för att man verkligen ska få saker att fastna antingen hjärnans eller kroppens minne. Igår kväll satt jag och målade och fick för mig att jag skulle försöka använda den lilla kymriska jag har snappat upp. Det blev ömsom en lite trög video, ömsom lite kul. Men klart är det att jag har tillägnat mig en liten del av detta keltiska språk. Kanske jag gör en liknande video på tyska, isländska eller danska framöver?

English:

I have given the process of learning some thought. It needs to be fun in order to get things to stick either in your brain or your body's memory. Yesterday I was painting a little and got this idea that I would try to use the little Welsh I know. It became both a rather dull and sometimes rather entertaining video. But it is clear that I have in fact learned some of this Celtic language. Perhaps I will do a similar video in German, Icelandic or Danish later?

Nyskriven musik! / Newly written music!

Min fru är duktig på många saker. Hon är väldigt gästfri, har begåvats med ett sinne för ordning och planering som jag själv bara kan drömma om och inte minst är hon grymt musikalisk. Jag själv kan följa med med en sång med lätta ackord på piano och gitarr, det är väl så långt som min egen musikalitet sträcker sig.

Men frun kan både läsa och komponera musik. Det är ett spännande mysterium. Precis som med matematik så förstår jag inte musikens språk, med noter och klaver - vad de nu heter. Men det gör hon. Ett av hennes fritidsintressen är att sjunga i kör, lite som det är med mig och teater. En fritidssyssla som ligger nära hjärtat på samma sätt som för en som är "professionell". I den kören hon är med i nu, Härslövs Kyrkokör, är det ibland högt i tak, så medlemmar kan komma med uppslag till teman och sånger.

Nu inför decembers julsånger så har faktiskt frun skrivit en helt ny sång (respekt!). Körledaren tyckte att det var ett bra initiativ, så den kan komma att komma in i körens repertoar i december. Helt fantastiskt. Det kanske kommer en video/ljudfil senare här på bloggen - så får ni höra hur den låter. Jag fick höra ett enkelt arrangemang med något som lät som Nintendos 8-bitars ljudbild häromkvällen. Men den gav ändå en fingervisning om hur den kan komma att låta. Det kommer att bli fantastiskt!

English:


My wife is good at a lot of things. She is very hospitable, has been gifted with a sense of order and planning which I can only dream of and not least she is a gifted musiscian. I can follow a song with easy chords for piano or guitar, that is the stretch which my music skills will go to.

But the wife can both read and compose music. It is an exciting mystery. Just like with mathematics I can not understand the language of music, grace notes and whatever they are called. But she does. One of her hobbies is to sing in a choir, sort of like me and theatre. It's a hobby dear to the heart just as it would with a "professional". In her current choir, The Church Choir of Härslöv, the members are allowed to suggest songs and themes.

Now at the brink of December and its carols my wife has written a new song (respect!). The choir leader thought of it as a good initiative, so it might end up in the choir's setlist in December. Fantastic. There might come a video/audio-file on this blog later - so you will hear how it sounds. I got to hear a simple arrangement which sounded like something from Nintendo's 8-bit soundframe the other night. But it indicated how it will sound later. It is going to be great!

Fjäderkampen som historia / The Feather-tussle as a story

För några år sedan spelade jag med i en pjäs som hette Fjäderkampen. Den titeln hade en viss symbolisk tyngd för många olika saker och pjäsen vi spelade levde inte riktigt upp till titeln kunde jag känna. Det hade kunnat utforskats mer på själva titeln. En fjäderkamp kan symbolisera så många saker, kampen mellan könen, kiv kvinnor emellan, något kyrkligt, en mytologisk kamp... en massa saker skulle man kunna koppla på där.

Så nu har jag återanvänt titeln till en av mina nya noveller. Den tangerar många av de teman jag nämnde tidigare. När man håller på som jag tror jag att det är viktigt att man skriver något som man själv skulle vilja läsa. Och inte heller hindra dig själv från att skriva saker för att blidka andra. Inte för att jag medvetet går in för att göra folk upprörda, men mina historier är rätt mörka. De utforskar en del jobbiga ämnen inom ramen för science fiction och nutidsfantasi. Annars kanske man försöker bli någon som skriver saker som man tror att andra vill läsa, och så blir det krystat och fel.

Första skissen är nu gjord för denna. Jag ska testa olika saker innan jag bestämmer mig för den här modellen eller ifall jag ska gå vidare med någon av de andra idéerna jag har fått på senaste. Det är rätt så produktivt nu. Cirka 10% kvar på "Fjäderkampen". Nästa novell, "Stjärnfångare" som utspelas i rymden, har jag fått en bra grundidé till. Mer uppdatering följer.

English:


A couple of years ago I was in a play called The Feather Tussle. That title had a certain symbolic weight for many things and that play didn't quite live up to the title. It could have been more things explored with the actual title. A fight of feathers can symbolise so many things, the struggle between the genders, bickering among women, something to do with churches, a mythic battle... there are a lot of things that can be explored.

So now I have re-used the title to one of my short-stories. It explores many of the themes I just mentioned. When you do write things I believe it is important that you write about things that you would like to read yourself. And also not restraining yourself in order to please other people. Not that I intentionally want to upset people, but my stories are rather dark. They explore some difficult topics using the setting of science fiction and urban fantasy. If you are not true to yourself it might end up rather displeasing and forced in the end.

The first sketch for this short story is made. I will try out a number of variants before I decide either for this model or if I am going forward with some other ideas I have been recieving of late. It is quite a productive phase right now. About 10 % is left before "The Feather Tussle" is completely finished. The next short story, "Starcatcher", which takes place in outer space is locked with a good basic plot. More updates will follow.


x

Filmhösten ser lovande ut. / This Autumn looks good as far as movies go.

Nu är affischen uppe vid Bio Maxim i Landskrona. Nya filmen från DC universumet. Första gången med Lagens Väktare tillsammans i en storfilm. Tidigare har hjältarna figurerat i olika inkarnationer och tv-serier var för sig eller gästspelat hos varandra. Men nu är de alltså samlade i en storfilm, med rätt kända ansikten som porträtterar dem. Nu får vi se ifall DC kan utmana MARVEL på bioduken, Marvel har ju hållit på längre.

Den första riktigt bra Marvel-filmen jag såg var nog X-MEN från 2000. Det var en helt galen känsla att se figurer som jag tidigare bara hade sett i serietidningar nu röra sig och kämpa mot varandra - OCH använda sina signaturkrafter och hjälpmedel. Det häftigaste då var när Järven (Wolverine) fällde ut sina klor för första gången.

Lagens Väktare (Justice League) har premiär den 15 november. Är du lika entusiastisk som jag?


English:

Now the poster is up at Cinema Maxim in Landskrona. The new film from the DC universe. It's the first time that Justice League is together in a bigger feature film. Earlier the heroes have been visible in different incarnation and tv-series each to their own or guest-starred in each others. But now they are finally gathered for their own film, with pretty famous faces portraying them. Now we'll see if DC can challenge MARVEL on the big screen. Marvel has been at it for a longer time.

The first really good Marvel film I saw was probably X-MEN from 2000. It was a crazy feeling to see characters I once only had seen on the pages of  a comic book move and fight each other - AND using their signature powers and devices. The coolest thing then was when Wolverine pulled out his claws for the first time.

Justice League premieres on November 15th. Are you as psyched as I am?