Den spelades på scen 3 i MAF-huset. Det huset, och särskilt den scenen också, har en speciell betydelse för mig. När jag och min fru flyttade till Skåne hamnade vi i Lomma först. Jag hade lite abstinens efter att ha lämnat Tomten 2005 så jag sökte efter någon form att fortsätta "leka" genom teater. Och efter lite surfande fann jag Teaterfolket, som huserade på MAF. De spelade på scen 3. Att komma dit igen, nu som besökare, var trevligt.
En Häst I Familjen bestod idag av 4 personer. De gjorde ett par improviseringsövningar och tog hjälp av publiken, som fick delge idéer som ensemblen skapade material av efter bästa förmåga. Det var hysteriskt roligt ibland. Jag förundrades över ensemblens förmåga att så snabbt finna sig och haka på ett ord eller en hel mening. Många teaterövningar de gjorde kände jag igen och har själv testat på dem. Men här ställdes övningarna på sin spets på ett sätt. Det var rappt.
Inkonst stod senare på tur. Det var dagens s.k Teaterhäng. Ett ställe att vila benen och lyssna på föredrag eller vara med i diskussioner om scenkonst. Jag hade aldrig varit där och hade någon timme eller mer innan nästa föreställning skulle börja. Det var väldigt speciellt ställe. Jag upplevde nästan en aura av lätt dekadens i praktfull konstnärlig skrud. Hur ska jag annars beskriva det? Allt draperat i svart med små ljuskällor här och där. En tung klubbsynth som konstant mullrar och väldigt "konstnärlig" personal med stark smink. Dessvärre var det ingen form av föredrag precis då jag var där. Bara jag och min tyska cola vid mitt bord.
Till sist bar det tillbaka till MAF-huset för den sista föreställningen för mig. Det händer saker hela tiden under den här dagen. Många program krockar med varandra och är lite utstpridda över hela staden. Så det är omöjligt att kunna hinna med allt. Sedan var det ju detta med tiden med. Restid tillbaka till Landskrona. Så jag bestämde mig för bara en till föreställning, även om "Skellefteå/Malmö" med Teatr Weimar också hade varit väldigt, väldigt... väldigt intressant.
Inte var det heller fel att få träffa gamla bekanta. Kopplade till den här pjäsen var folk som jag jobbade med under tiden med Teaterfolket. Så jag fick växla några ord med dem, vilket jag uppskattade. Klockan var sent för mig efter Traktatet, så det var dags att vandra upp emot station Triangeln genom ett smått kallt Malmö. Det var sannerligen ett bra avslut på dagen.
English:
Coming soon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar