Nu är utställningen i full gång. / Now the exhibition is in full swing.

20/10 - 23/11, 2014

C.F. Eldstig.

Utställning. / Exhibition.

Friskis & Svettis Café.

Pjäsgatan 8, Landskrona.

(Sweden)

Idag var jag till Friskis & Svettis för att hänga upp mina tavlor. Det skulle finnas risk för regn så jag stoppade mina 14 tavlor i en Ikeapåse och en till Ikeapåse ovanför som "tak". Väl framme i receptionen fick jag uppge vem jag var för att sedan sköta mig själv medan jag placerade ut tavlorna. Jag hade en lista med titlar och eventuellt pris men kom efterhand fram till att jag inte kunde placera tavlorna i nummerordning. Det kändes inte "rätt" helt enkelt. Kalla det för konstnärs-föraning. Sedan hade en annan konstnär jag känner tipsat om att ställa tavlorna efter färgmönster. Det var också något jag testade lite.

Receptionisten som jag talade med, som hördes väldigt norrbottnisk på dialekten, verkade nöjd och engagerad över utställningen. Hon var förvånad över att jag fick plats med så många tavlor i den Ikeapåsen. Kanske Ikea gör bra påsar för målardukar?

Dubbelpåse! / Double-bag!

Var är Christian...? / Where is Christian...?

Där är han! / There he is!

När allt var på plats fick jag klippa ut titlarna och fästa dem med häftmassa vid rätt tavla. Lite pyssel men samtidigt ett kul moment vid utställningsarbetet. Jag fäste också en lista med titlarna och en kort presentation av mig själv. Det är alltid bra att göra, för att koppla ett ansikte till det man ser. Rummet är som ett litet långt rum med glasväggar ut mot gatan. Bord och stolar är placerade som små öar, så jag antar att det rör sig lite folk där. Känslan av att människor kopplar av efter träningspass i caféet och vilar ögonen på min konst är ju såklart skojigt. 

"Det ser ganska bra ut," tänkte jag innan jag packade ihop mina grejer (häftmassa, sax & annat). Jag tror jag har fått en bra vidd på variationen i det jag gör. Inte bara det, utan rent färgmässigt kändes det ganska enhetligt, med tanke på tipset jag fick. Nu är mörkare bilder i en grupp, medan de med starka färger står tillsammans. Förhoppningsvis känner de som tittar på dem att det känns lika bra som jag tyckte. Tidigare har jag varit med på en rad samlingsutställningar men nu är det bara jag. Tack Friskis & Svettis som gav mig den här chansen! Och alla ni som vill, kan och får komma - varmt välkomna!

Felberäkning med självutlösaren. / Miscalculation with the self-timer.

Den första utställningen helt själv. / The first exhibition solely by myself.

Förhandstitt nr 1. / Sneak preview no 1.

English:

Today I went to Friskis & Svettis to place my paintings. There would be chance of rain so I put my 14 paintings into an Ikea-bag and another Ikea-bag on top to serve as "roof". Well inside I gave my name in the reception and was left pretty much to care for myself as I placed out the paintings. I had a list with titles and an eventual price but gradually realised I couldn't place the paintings in numerical sequence. It didn't "feel" right. Call it an artist's hunch. Another artist I know had tipped me off to place the paintings after colour-scheme. So I tried that a little too.

The receptionist that I spoke to, which sounded very North Westrobothnian in her dialect, seemed pleased and committed about the exhibition. She was a tad surprised that I could fit so many paintings inside that Ikea bag. Perhaps Ikea makes good bags for canvas?

                                                            Fjorton titlar. / Fourteen titles.

 Förhandstitt nr 2. / Sneak preview no 2.

 Du har inte sett någonting... / You have seen nothing...

When all was in place I cut out the titles and stick them by the right painting using blu-tack. Some pottering but at the same time a fun moment in the exhibition process. I also put a list with all the titles and a short presentation of myself. It's always good to do, to connect a face to what you are seeing. The room is like a small long room with glass-walls towards the street outside. Tables and chairs are placed like small island, so I guess there are people moving around the area. The feeling of people relaxing in the café after a hard work-out, resting their eyes upon my art is of course fun.

"It's looking pretty good", I thought before I packed my things in the Ikea bag (blu-tack, sissors & stuff). I believe I have included a great width and variation of what I do. Not only that, but purely speaking colours it felt like a great unison, considering the tip I got. Now the darker paintings reside in one group, whereas those with brighter colours stand togheter. Hopefully those who will see them feel the same way I did about that. Earlier I have only been a part of a larger exhibition collections but this time it's only me. Thanks to Friskis & Svettis that gave me this chance! And to all of you who are willing, able and allowed - warmly welcome!

                                  Jag gillar verkligen de här hyllorna. / I really like these shelves.

Varmt välkommen! / Warmly welcome!

Om man tittar noga ser man tavlorna genom fönstren.

/ If you look closely you can see the paintings through the windows.

Höstens drottning... / The Autumn-Queen...

Ok, jag erkänner. Akrylfärg tycker jag är svårt. Det är just därför som jag behöver träna, det blir ju inte bättre av att bara klaga, eller hur? För någon dag sedan fick jag bara för mig att hösten var väldigt närvarande. Löv föll från träden, vinden tog tag och det kom lite regn till och från. Årstider är fascinerande.

Härliga tider! / Good times!

Den här gången bestämde jag mig för att arbeta mycket med en palettkniv och sedan finjustera det som... behövde justeras (i mitt tycke). Så det blev stora ytor färg och rätt så djärva blandningar. Jag är inte så van vid det smått abstrakta - så det kändes lagom utmanande. Jag bestämde rätt tidig att det skulle vara en kvinna med, hösten och något mer. Kanhända jag lyssnade på Within Temptations "Ice Queen" en gång för mycket? Sången var stor inspiration till den här tavlan.

Snabba drag med kniv och pensel. / Swift strokes with brush and knife.

English:

Ok, I admit. I find acrylics hard. That's why I need to practice, no change no matter how much I complain, right? A day or so ago I just got the feeling that Autumn was very present. Leaves fell from the trees, the wind took hold and rain sprinkled to and fro. Seasons are fascinating.

Från spiralen går det från grönt till brunt. Löven ändrar färg.

/ From the spiral it ranges from green to brown. The leaves shift in colour.

This time I decided to work a lot with a spatula and then make adjustments... when such were needed (in my opinion). So there were big surfaces with colour and pretty bold mixtures. I'm not used to the slightly abstract - so it felt like challenging enough. I decided on an early stage that I should include a woman, Autumn and something more. Perhaps I've listened to Within Temptation's "Ice Queen" one too many? That song has inspired this painting greatly.

Höstens drottning. / The Autumn-Queen (2014)

Utställning i Landskrona 2014. / Exhibition in Landskrona 2014.

Då var det dags, i sena hösten. En till utställning. Denna gång i ca en månad, från den 20 oktober till 21 november. Kom och sväng förbi ifall du inte har något speciellt för dig. Eller om du på något sätt har följt den här bloggen och vill se hur mina bilder ser ut i verkligheten.

Friskis & Svettis nya lokaler. Pjäsgatan 8 i Landskrona. Välkommen!


English:

And so it was time, in late Autumn. Another exhbition. This time about a month, from October 20th to November 21st. Come and drop by in case you are doing nothing special. Or if you in some way have followed this blog and want to know how my paintings look in real life.

Friskis & Svettis (Healthy and Sweaty) in their new facilities. Pjäsgatan 8 in Landskrona (Sweden). Welcome!

Från skärm till skärm. / From sceen to screen.

Strömmande filmtjänster fortsätter sin framgångssaga. Det pågår priskrig och en mängd olika fördelaktiga erbjudanden från många olika företag. I Sverige är HBO play, Viasat och Netflix vanligast just nu. Reklam för dessa finns verkligen överallt. I reklampauserna på tv, som små annonser här och där på internet och stora affischer i städerna. Det går inte att komma undan den här "se mig!" strategin. Frågan är bara vad man ska göra?

Saken är ju den att det är billigt. För en månadsavgift får man tillgång till ett helt arkiv av filmer och tv-serier och utbudet förnyas lite varje månad. Vi har Netflix och ibland har de släppt en helt sprillans ny film på "kanalen" bara en kort stund efter den har kommit ut på DVD/BlueRay. Så vad väljer man då? Att åka till filmaffären för att hyra eller sitta i soffan och se samma film? Kanske det beror på hur pass lat man är, men de flesta är nog bekväma nog att stanna hemma.

Vad blir det av det här? Film kommer att flytta från skärm till skärm men konsekvenser kommer att visa sig beroende på vad vi väljer för framtiden. För några år sedan moderniserades biografutrustningen från att ha faktiska filmrullar till att bli ett digitalt medium. Fördelen blev att formatet blev lättare att hantera och inte bara ett fåtal rullar per land behövde skickas runt för att visa den nya filmen. Nu börjar strömtjänsten nagga lite på premiärer. Man behöver inte längre se den nya filmen på en biograf längre...eller snart. Vi får se hur utvecklingen går. Med tanke på att biobiljetter är överpris för en normal människa kanske industrin göra något drastiskt för att kunna konkurrera.

Jag tillhör den generation som var med i hyrfilmens gryning. Som barn minns jag med förväntansfull spänning de regniga helger då min äldre bror kom hem med sin moped, kassen full med godsaker. Han och hans kompisar hyrde ibland hem en VHS spelare på helgerna. Ett tungt åbäke med axelband, innesluten i ett starkt brandgult fodral med en knapplucka. Fortfarande kan jag ibland koppla ihop regniga dagar med de barndomsminnena. Hela familjen var faktiskt rätt fascinerade på den tiden vill jag minnas. Ibland fick vi följa med och välja en varsin film (ofta blev det Starzinger, Kalle Anka eller något sådant). VHS kassetterna var stora och tunga minns jag - men det var nästan magiskt att vandra runt i videohallarna och se alla omslagen. Också att kunna titta på baksidan för att läsa om handlingen.

Formatet skiftades från VHS till DVD, nästan som en smygande stafett. Men det var fortfarande så att man behövde gå till butiken som hyrde ut eller sålde filmerna. Men det som saknades under en lång tid var det som vi på min tid kallade för att "banda", något som åtgärdades senare när inspelningsbara DVD började dyka upp på marknaden. Och nu håller det sakta på att ske ett paradigmskifte igen.

Frågan är vad som kommer att ske med alla de butikskedjor som har specialiserat sig på att hyra ut film på olika sätt? I längre perspektiv antar jag att de kommer att antingen försvinna eller omvandlas på något sätt som vi ännu inte har sett än. För yngre generationer är detta inget stort problem eftersom de redan har en fot inne i det nya skedet på ett helt annat sätt än vi som minns en start. Vi är också de som kommer att möta det bitterljuva slutet för en era men kanske inte för den skull sörja alldeles förfärligt. Det är bara till att konstatera fakta. Film kommer att leva kvar, bara flytta från skärm till skärm.


English:

Streaming tv/film services continues to reap success. At the moment there is a sales-war and a load of good offers from many different companies. In Sweden HBO Plat, Viasat and Netflix are the largest at the moment. Commercial for these are literally everywhere. During commrercial breaks on tv, as tiny ads here and there on the internet and huge billboards in the cities. There is no escape from this "see me!" strategy. The question is how to respond?

The thing is that it's cheap. For a monthly fee you get access to an entire archive of films and tv-series and the supply changes a bit every month. We have Netflix and sometimes they release a hot smoking fresh and new film on the "channel" just after the same film have reached the shelves as a rental DVD / BlueRay. What do you choose then? To go to the rental shop to rent it or stay put on the couch to watch the same film? Perhaps it's a question of your own laziness, but most of us prefer rather to stay at home.

So what to make of this? Films are likely to move from screen to screen but the consequences will show depending on what we choose for the future. A couple of years ago the cinemas across country were modernised from having used real film-reels to becoming a digital medium. The advantage was that the format became easier to handle and not just a few reels per country needed to be sent among the cinemas in order for showing the new movie. Now the streaming service is beginning to chip on new premieres. You no longer need to watch the newest flick at the cinema any more...or soon. We'll see how it develops. Considering that cinema tickets are way overpriced for a normal human perhaps the industry needs to do something drastic to be able to compete..

I belong to that generation that saw the dawn of rental films in the 80's. As a child I remember the excitement those rainy weekends when my older brother came home on his moped, with plastic bags filled with goodies. He and his buddies sometimes rented a VHS player on weekends. A heavy hulk with shoulder-straps, incased in a thick and bright orange coloured case with button-hatch. I can still sometimes connect rainy days with those childhood memories. The entire family was quite fascinated back in the day I remember. Sometimes we got to tag along and pick a film of our choosing (often it was Spaceketeers, Donald Duck or the sorts). The VHS cassettes were big and heavy I remember - but it was almost magical walking around a video rental place and see all the cover arts. And also be able to see the back-cover to read about the plot.

The format shifted from VHS to DVD, almost like a sneaking relay. But still you needed to go to the rental places that rented or sold the films. But what was missing for a long tim was what we used to call "taping" during my days, something that was adjusted when recordable DVD's startde to appear on the market. And now there is slowly a paradigm-shift yet again.

The question is what will happen to all those franchises and shops that have specialized in a film rental business in some way? In a longer perspective I guess they will either disappear or transform into something we have yet to see. For younger generations this isn't even a problem, I imagine, since they already have one foot in the new stage than us that can remember a beginning. We are also those who will meet the bittersweet demise of an era, but for that sake perhaps we won't grief all that much. We just have to face the facts. Film will live on, just move from screen to screen.

Museum nästa? / Fit for a museum?

Om jorden hade 12 timmar kvar... / If Earth had 12 hours left...

Jag befann mig återigen i Lund igår för Fantastisk Film Festival. Det var dags för dystopsi och brutal drama/thriller från Australien. "Dessa sista timmar (These final hours)" är lika delar en stor knytnäve i magen som det är en studie över hur människor kan reagera när allt ställs på sin spets. Vad är det som egentligen betyder något?

Då hade det till slut hänt, det som ingen kunde tro. Jorden håller på att gå under. Det är tolv timmar kvar och James, en smått strulig kille med relationsproblem, är på väg till den-sista-festen-någonsin. På vägen dit räddar han motvilligt en flicka. Flickan heter Rose och börjar så smått utmana James och hans sätt att tänka/leva. Han bestämmer sig för att hjälpa Rose att hitta hennes pappa, medan klockan tickar.

Filmen är explosivt våldsam och rå i sin ton och dekadens. Den visar på samhällets känslighet när det som upprätthåller samhället plötsligt försvinner och människor måste klara sig själva. Alla står nog sig själva närmast, enligt filmen. Den resignation som många som James möter är tankeväckande. Nakna orgier och fulla personer som hackar sin granne sönder och samman med machete utan att någon reagerar, visar att en del helt enkelt inte bryr sig längre. Varken om sig själv eller andra. Hur skulle man själv reagera ifall man hade valet att rädda sig själv eller sträcka ut en hjälpande hand i skarpt läge? Jag spelade upp scener från "Mad Max"-  trilogin och "The Walking Dead" i mitt huvud medan jag såg filmen. En del saker var slående lika.

Färden mot det oundvikliga slutet berör på många plan. Titt som tätt hörs en radioröst som ger en status på världsläget, att t ex Västeuropa har slutat existera. Ett dovt mullrande i fjärran bygger upp en apokalyptisk stämning och man sitter och hoppas in i det sista...på det bästa. Fast man har en gnagande känsla innerst inne.

Betyg: 4/5


English:

I was yet again in Lund yesterday for Fantastic Film Festival. It was time for dystopia and brutal drama/thriller from Australia. "These final hours" is equally a fist in your stomach as it is a study about how people can react when things are going to the limit. What does really matter in the end?

Then it finally came to pass, what no one could believe. The Earth is coming to an end. There are twelve hours left and James, a ruffian with relational problems, is on his way to the last-party-ever. On his way he reluctantly saves a girl. The girls name is Rose and she challenges James and his ways of thinking/living. He decides to help Rose find her dad, while the clock is ticking.

The film is explosively violent and raw in its tone and decadence. It shows the frailty of soceity when that which upholds a soceity suddenly disappears and people are left to fend for themselves. Everyone is closest to themselves, according to the film. The overall resignation that James encounters is thought-provoking. Naked orgies and drunk people who chops their neighbour to pieces with a machete without anyone reacting, shows that no one really cares anymore. Not for themselves or others. How would oneself react if you had the choice to save yourself or reach out an outstreched hand in a tensed situation? I re-screened scenes from the "Mad Max"-trilogy and "The Walking Dead" in my head as I was watching the film. Some things seemed very similar.

The journey towards the inevitable end moves you on many levels. Occasionly a radio speaker-voice gives us an updated view on the situation, for instance that Western Europe has ceased to exist. A low rumbling in the distance only adds to the apocalyptic mood and you are sitting there hoping for the best... for the end. Although you have that gnawing feeling deep inside.

Score: 4/5

Själens spegel. / The mirror of the soul.

Det blir mycket närbilder på ögonen. Affischen vill få oss att vänja oss.

/ There will be lots of close-ups on eyes. The poster wants us to become accustomed.

Och så är filmfestivalen i full gång. Igår fick jag sett "I, origins" fastän jag skrev att jag inte skulle kunna se den pga fruns sjungande med sångkören. Men dirigenten blev sjuk så jag så min chans att fara in till Lund. Det var ganska mycket folk i kö till den här filmen utanför Kino-biografen. Jag hörde spanska, engelska, tyska och något mer som jag inte mindes, när jag väntade på att bli insläppt. Det fick mig att förstå att den här festivalen lockar till sig folk från många platser, att den här festivalen är viktig.

Filmen handlar om Ian, som är en vetenskapsman i full färd med att försöka bevisa evolutionen genom att forska kring ögon. Inga ögon är de samma hos alla människor. Så en kväll på en fest stöter han på Sofi, som är i stor kontrast till honom en väldigt andligt sinnad person. Detta till trots så dras de till varandra & blir ett par. Men allt är inte frid och fröjd...

Jag ska inte avslöja mer, för er som inte har sett den. Men hela filmen är kontrastrik, mycket ifrågasättande angående att tro eller inte tro på något större. I som många filmer med liknande tema när det är fråga om andlighet, så hamnar filmskapare oftast i någon form av nyandlig fåra (lite som i "Dragonfly" från 2002). Så i det avseendet är det inget nytt. Jag skulle utmana den regissör som skulle våga att ta sig an kristen, judisk eller muslimsk andlighet på riktigt. Antagligen känns det lättare med något lätt "luddigt" eftersom det inte handlar om något personligt ingripande av en gudom som uppfattas personlig. Men ifall ni har sett en sådan film, tipsa mig.

Men filmen ställer giltiga frågor om livet ändå. Vilka ögonblick som räknas. Hade livet sett annorlunda ut ifall det här eller det där hade skett en minut tidigare eller senare? På vilka sätt begränsas människan av att ha en tro eller enbart förlita sig på vetenskapen? Finns det rum för kombination eller bara tankekonflikt? Det är en del av saker som tas upp i filmen som jag tror att människor överlag skulle ha nytta att ha tänkt igenom. De flesta av oss lever bara i det reella nuet utan större framförhållning vad gäller framtida konsekvenser för våra val.

Så jag tror jag ska ge den här filmen 3/5. Den är helt klart sevärd även om det finns ett par brister.

English:

And so the movie festival is at full swing. Yesterday I got to see "I, origins" although I wrote that I wasn't going to see it due to my wife's singing. But the choir-leader got sick so I took my chance to go in to Lund. There were quite a lot of people queing in line for this movie outside the Kino-cinema. I heard Spanish, English, German and something else I can't remember, while I was waiting to be let in. It made me realize this festival is attracting people from lot of different places, that this festival is important.

The film is about Ian, a scientist on the go to prove the evolution theory by doing research on eyes. No eyes are the same among humans. And so one night he bumps into Sofi, which in all is a big contrast to him is a very spiritual person. Despite of that they are drawn to each other & become a couple. But everything is not a bed of roses..

I will not reveal more, for you who hasn't seen it. But the entire film if full of contrasts, very questioning in its tone regarding to believe or not believe in something bigger. In many films that carry a similar theme in regards to spirituality, movie makers usually end up in some kind of New Age stream (kind of like "Dragonfly" from 2002.). So in that sense, nothing is new. I would dare to challenge the director who would take on either Christian, Jewish or Muslim spirituality for real. But I guess it feels easier to portray something rather "vague" since then there is no personal interferance from a divine being that is considered personal. But if you have seen such a film, give me a tip.

But the film asks very valid questions about life anyway. What moments count? Would life have been different in case this or that had come to pass a minute earlier or later? In what ways do humans limit themselves by having a faith or relying solely on science? Is there room for both or is it just a case of conflict of thought? These are a few things that this film deals with, which I believe would be healthy for people in general to give a thought once in a while. Most of us live only in the immediate presence without any thought of future consequenses of our actions.

So I think I will give this film a 3/5. Worth watching though there are flaws.

Fantastisk Film Festival! / Fantastic Film Festival!

Toronto, Venedig, Cannes & Sundance. Vad är nu detta? Jo, det är prestigefyllda filmfestivaler dit horder av cineaster flockas årligen. Det är ofta lite "guldkant" med kända ansikten, filmer som följer huvudfåran för ett visst tema. Oftast det som är populärt från de stora filmfabrikerna, mestadels drama eller dokumentärer. Då finns det en filmfestival som har hamnat lite på sidan, men genrerna som den representerar har börjat ge festivalen det erkännande som den förtjänar. Jag talar om Lunds Fantastiska Film Festival.

I år firar den 20 år, ett forum för likasinnade att upptäcka film inom science fiction, fantasi och skräck i alla dess former. Spännande regissörer, både nya och rutinerade uppvisar 2014 film från USA, Sverige, Island, Norge, Australien, Japan, Irland och Nya Zealand, för att nämna några. På grund av olika omständigheter för tillfället, så har jag inte tid att se så många filmer. Personligen är jag inte så mycket för skräck, men en irländsk film verkade intressant, kortfilmen "Canis". Om barn som försöker överleva vargar som stryker utanför husen. En annan irländsk film "Space - orbit ever after", skulle jag också gärna vilja se. Amerikanska "I, origins" verkade också särskilt intressant. Men samma kväll den går ska min fru sjunga med sin kör.

Däremot har jag bokat biljett till australiska "These final hours" på fredag, som känns som en spännande och gripande historia om hur jorden har 12 timmar kvar att existera. En man får en liten flicka på halsen som han försöker återföra till hennes pappa. Av glimtaren att döma känns det lite delar "Mad Max" blandat med olika post-apokalyptiska teman och kryddat med överlevnadsdelen från "The Walking Dead" (utan zombier?) och det lyckade spelet "The Last Of Us". Jag är smått uppåt och förväntansfull!


English:

Toronto, Venice, Cannes & Sundance. What is this now? Well, those are all prestige-filled film festivals where hordes of cineasts flock annually. Often there's a "silver lining" with famous faces, films that are main stream within a certain theme. More than often that which is popular from the bigger movie factories, mostly drama or documentaries. And then there's another film festival that is a bit far off from the spotlights, but the genres it represents has begun earning the recognition this festival deserves. I am talking about Lund's Fantastic Film Festival.

This year the festival turns 20 years, a forum for like-minded to discover film within science fiction, fantasy and horror in all shapes and forms. Exciting directors, both new and veterans are displayed in 2014 from USA, Sweden, Iceland, Norway, Australia, Japan, Ireland and New Zealand among others. Due to different circumstances at the moment, I will not be able to watch that many films. Personally, I'm no big fan of the horror genre, but an Irish film seemed interesting. The short-film "Canis". About children trying to survive the wolves that are prowling outside the houses. Another Irish film, "Space - orbit ever after", would be cool to watch. The American "I, origins" also seemed particularly interesting. But that same evening my wife has choir-practice.

On the other hand I have booked a ticket for the Australian movie "These final hours" this Friday, which seems like an exciting and gripping story about the last 12 hours of Earth. A man suddenly has a small girl on his hands and tries to return her to her dad. Judging by the trailer, it looks like a crossover - ranging from "Mad Max" mixed with post-apocalyptic themes and spiced with the survivalist parts from "The Walking Dead" (no zombies?) and the acclaimed game "The Last Of Us". I am thrilled and expectant about the film!