söndag 29 september 2019

Kymrien, dag 2. / Wales, day 2.

01/09 2019. Dagboksanteckningar. / Diary entries.🌟

05.00 

Vaknar tidigt i vanlig ordning. Typiskt kanske? Påminns om att jag är utomlands när jag använder WIFI på morgonen och reklamen är på engelska, för saker som jag inte har koll på. Idag är tanken att vi ska försöka bekanta oss med Cardiff. Vädret verkar fint. 

x


08.00

Frukostbuffé. Mycket engelsk frukost i baren. Väggarna har konst av lokala talanger. Lite satiriskt och elakt... men snyggt gjorda. Utanför har de en liten uteplats med utsikt över kanalen. Men oj vad --andra gäster röker. Glömde bort att de ännu inte ha rökförbud här, som hemma.

x








11.00

Vandrat runt lite i den charmiga stadskärnan i centrum både i jakt på information och annat. Passerade inte mindre än två souvenirbutiker tätt intill varandra. Den första hade allt som turister behöver samt försäljning av traditionella kymriska träskedar. Han som sålde dem var väldigt trevlig och kunnig. Tydligen hade en överentusiastisk amerikansk turist haft sönder en dyrbar sked för några år sedan, så han var lite försiktig. De var snygga, men också riktigt, riktigt dyra. Det var som tre olika "stationer" i butiken, varje del hade ett särskilt fokus och sin egen kassör.




Hittade FORBIDDEN PLANET (Storbritanniens egen SF-BOKHANDELN). Jag var ute på jakt efter en Marvel Legends figur - Beast, men fick veta att den tydligen hade varit så pass populär att den sålt slut. Jakten går vidare, har ett par till adresser till nörd-ställen. Vi går förbi så många vackra och ståtliga byggnader här, att det är helt galet. De har något som heter arkader här, som är som köpcentum med tillhörande affärsgator inomhus.




Hittar en gammal bekant; Build-A-Bear Workshop (jobbade där i ca sex år här i Sverige innan de gick i konkurs). Kunde inte hålla mig, utan det blev en Chewbacca björn. Strax intill fanns turistbyrån. En vänlig dam med vad jag tror är östeuropeiskt ursprung gav oss en hel bunt tips och kataloger. Vad att göra i Cardiff.






Växlade fysiska pengar till£av en kille som var ny på jobbet. Han uppskattade de få fraser jag tackade honom med på kymriska. Nu har vi pengar och tips på att få en bra vistelse här. Det som slår mig är hur pass vänliga kymrier är. Jag har varit till England förut, de har varit mycket vänliga och trevliga med. Artiga, inte minst. Men jag undrar om inte kymrier är snäppet vassare. Frågade vi om vägen var det inte ovanligt att de fysiskt gick med oss en bit på gatorna för att lättare kunna visa oss rätt. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att hitta Beast-figuren inne på Queen's Arcade. Sedan lämnade jag det. 







Lunch blev det idag på ett ställe som hette VEGAN FALAFEL. Lite samma ordning som SUBWAY, välja sina tillbehör. Väldigt smakrik mat. Vegansk mat knappar in på "vanlig" mat i form av smak. I Storbritannien har de Tesco och Sainsbury's som sina stora matkedjor. Tesco var vanligast i Cardiff. De hade en sektion med svensk Kopparbergs Cider där inne (!).









15.30

Tillbaka på NosDa. Vila lite och planera. Sedan ska vi ut igen.

x













16.45

Vi är nu på en vattenbuss. Mindre avlång turbåt. Den avgår från Bute Park och gör en runda i Cardiffbukten. Det är en intressant färd på ca 30 minuter. Guiden var inspelad och det var lite svårt att höra om man inte satt precis vid högtalarna. Extra svårt blev det på grund av en grupp väldigt, väldigt högljudda kineser som fick för sig att konversera precis då. Som min fru sa: " varför bestämma sig att ta en guidad tur (då det kanske finns någon som försöker berätta något), om man har bestämt sig för att tok-prata jättehögt? Hmm... 












Men vi fick veta en hel del om staden under turen. Intressanta fakta om Roald Dahl och den Norske Kirken från 1868. Vi måste ta oss till den här södra delen någon dag när vi är här och utforska till fots.

x

18.30

Frun har bokat oss på en rundtur till Wyedalen imorgon. Oj.

x











måndag 16 september 2019

Smakprov på novellen "Tjuvjakt". / A sample from the short story "Poaching".

Svenska / Swedish.


Nu går jag och väntar på domslut från HÄLSINGESAGOR. Skrivarkollektivet håller som bäst på att skilja vetet från agnarna i skrivande stund, för att komma fram till vilka som får platsa i deras novellsamling. Oj så spännande!!! Även om jag kanske inte kommer med i den så känner jag mig som en vinnare ändå, bara att få sända in något skrivet någonstans är riktigt kul och bra träning.

Innan jag ens visste om att det var en novelltävling om mitt hemlandskap Hälsingland, hade jag hållit på att skriva ett par historier som utspelar sig där redan. Undrar om man blir extra långdistans-patriotisk när man inte bor där? Det har jag funderat på ibland.

Hur som helst. Denna fantastik-skröna; "Tjuvjakt", handlar om två systrar som ska spendera en helg tillsammans vid släktens sommarstuga i den hälsingska vildmarken. Det blir en helg som går i syskonkärlekens tecken, gamla oförrätter som blossar upp... och något som ingen av dem hade väntat sig.

Den är i princip klar. Det fattas de här 5% såklart. Men snart så...



Engelska. / English.



English:


Now I'm waiting for the final verdict from the writer's collective HÄLSINGESAGOR (Helsingia tales). They are currently in the process of separating the wheat from the chaff to determine what stories are fit for their anthology. Oh, how exciting!!! Even if I don't make it I still feel like a winner, just to being able to send something is really fun and great practice.

Before I even knew there would be a short story competition about my home-province Hälsingland (Helsingia), I was already writing a few stories that takes place there. I wonder if you get a little extra long-distance patriotic when you no longer live there? I have often thought about that.

Anyway. This urbanfantasy-tale; "Poaching", is about two sisters spending a weekend together in their family's Summer house in the Helsingian wilderness. A weekend that will deal with the love between sibling, old unsolved baggage... and something that neither had expected.

The story is pretty much finished. Of course the last 5% are lacking. But soon...







lördag 14 september 2019

Kymrien, dag 1. / Wales, day 1.

31/08 2019. Dagboksanteckningar. / Diary entries.

05.00  

Vaknar på föräldrarnas soffa i Edsbyn. Ofta så blir det så. Konstigt nervös inför en resa. Har inte kunnat sova så bra.

Wake up on my parent's couch in Edsbyn. That is often how the cookie crumbles. Strangely nervous before travelling. I haven't been able to sleep very much.


08.20

Går på bussen Härjedalingen mot Arlanda flygplats. Vi hittar en plats precis vid nödutgångarna. Hm... Testar också de berömda busstoaletterna. Det är en skokartong som man får backa in i. Haha. Lite skoj chaufför. Han "bjuder på Wi-fi" idag. Men den visar sig inte fungera något vidare tyvärr.

Step on the bus Härjedalingen bound for Arlanda Airport. We find our seat just close to the emergency exits. Hm... I also utilize the famous bus lavatory. It's like a shoe-box that you need to back into. Haha. Our driver is a bit on the funny side. He "compliments with Wi-fi" today. It turns out it didn't work very well.

                  
             



                      


11.55

Nu är bussen ca 15 minuter sen till flygplatsen. Jag är lustigt nog inte uppstressad.

Now the bus is about 15 minutes late for the airport. Funny that I am not super-stressed out yet.

12.48

Nu har vi gått igenom allt. Säkerhetskontroller och checkat in vid rätt port och allt. Inga större problem, förutom att fruns vattenflaska gav utslag (hon hade glömt att tömma den). Det är ett fint KLM plan vi ska åka med. Royal Dutch Airlines minsann!

Now we have passed all the checkpoints and checked in with the right gate. No worries, except that the Mrs. water-bottle made the security notice it (she had forgotten to empty it). It is a nice KLM plane we are going with. Royal Dutch Airlines, no less!







13.50

Nu är vi i luften. Jag ser moln nedanför oss. Jag behövde hålla handen precis vid start. Den där gravitationskraften plus höjdrädsla är ju en verklighet för vissa.... mig. Vi fick den minsta macka jag sett på länge. Fyllning var TASTY BLUE (Beemester). Alltså, en tvådelad macka vitt bröd med ost, samt en liten 1,5 dl Coca Cola Light. Och jag som var hungrig.

Now we're airbourne. I can see clouds beneath us. I needed to hold hands right before lift-off. That gravity force and slight scare of heights is real for some... me. We also got the smallest sandwich I've seen for a long time. The spread was TASTY BLUE (Beemester). In short, a two-piece sandwich made of white bread with cheese and a small 1,5 dl Coca-Cola Light. And I was so hungry.





14.49

Landning i Amsterdam! Spännande inflygning. Och vilken FET flygplats Schiopel är! Hur stor som helst. Vi kunde i lugn och ro finna rätt port för nästa flyg. Sedan var det en jakt på prisvärd mat. Tyvärr var det svårare än väntat. I smått desperation valde vi matkedjan FLY & GO. Kanske som en kombination av SUBWAY och KFC. Vi valde en så kallad kombo, fick veta att den inte längre gällde (kanske det vore läge att ta bort skylten för den prisvärda kombon i så fall?). Dåligt. Så 2 flottiga toast och 2 flaskor vatten för hela 23 euro! Aldrig mer.

I kön till porten vi ska slussas från hör jag nu kymriska. Låter fantastiskt häftigt. Verkar vara ett större sällskap. Ett par familjer kanske.

Landed in Amsterdam! Exciting to see it all. And what a GRAND airport Schiopel is! It is larger than life. We could find the gate for our next flight without stressing about, which is nice. Then it was time to hunt for some good food. Unfortunately it proved to be harder than expected. In desperation we chose the food chain FLY & GO. Sort of a combination of SUBWAY and KFC. We chose something called a combo, only to be told it didn't apply anymore (then perhaps it's time to remove the sign for the price-worthy combo in that case?). Bad. So, 2 greasy toast sandwiches and 2 bottles of water for a whooping 23 euro! Never again.

In the line for the gate for our next transfer I now hear Welsh spoken. It sounds rad. It appears to be a bigger group. Perhaps a couple of families.




           

17.00

Vi flyger igen. Som Mörka Hjälmen sade i "Det våras för rymden; "Hjärnan trycks ner i fötterna!". De i sällskapet är mycket pratglada och kymriska hörs högt och tydligt. Nu när vi lämnar Amsterdam slukar molnen långsamt marken.

We are flying again. As Lord Helmet said in Spaceballs; "My brain is to my feet!". Those in the group are very talkative and Welsh is spoken loud and clear. Now when we are leaving Amsterdam the clouds are slowly swallowing the ground.



             



17.00 (engelsk tid / UK time)

Cardiffs flygplats. Vi kom ut till sist. Väldigt skönt att flygplatsen var liten. Det är tvåspråkiga skyltar överallt. Vi är smått förvirrade. Vart ska vi? Hur tar vi oss till själva Cardiff (flygplatsen ligger en bit utanför)? Vi går runt med vår packning och försöker bli kloka på busshållplatserna. Efter att ha frågat en trafikpolis och samtalat med en kvinna som åkt samma plan från Amsterdam som oss, förstår vi att vi ska ta buss T9. Vi ser buss T9 lämna flygplatsen och förstår att vi får vänta +20 minuter på nästa buss. Dålig start på ett sätt, men å andra sidan är vi ju turister. Sånt ska väl hända? Nu vet vi till nästa gång.







18.23

Buss T9 kommer.




18.29.

Vi åker en 'vansinnesfärd' med buss på smala vägar och vackert landskap. Vilken trafik, tur att jag inte kör. Vi får veta att det har varit en olycka och trafiken avleds till andra vägar. Strax innan har den förenade busschauffören kört av en trafikbom på sin väg mot flygplatsen för att hämta upp resenärer, så han fick böter. Det var verkligen trafiken från brinnande underjorden från flyplatsen och Cardiff centrum. Bussen stannade vid biblioteket. Den naturliga tanken var nu; vart ska vi nu??? Vi har ingen aning om något. Vi får slå på GPS och knappa in vårt vandrarhem NOS DA (god natt på kymriska). Ett bra landmärke får vi när vi ser den stora stadion. Över floden Taff är det bara en liten bit till Nos Da. Vi checkar in. Personalen är lite disträ, eller så är det vi som är lite reströtta. Vi får kortnycklar. Rummet är helt ok. Lite slitet men framförallt rent. Vi har egen dusch, toalett och ok sängar. Vi tänkte gå ut en sväng men vi är så svultna att vi går ner till baren på markplanen. Frun väljer en traditionell Cawl Cymraeg och jag tog en Welsh Veggie gryta. Som bakgrundunderhållning var det kvällen till ära, open mic evening.  Sova.

X